Titel: Morotens väg till motivation – En flerfallsstudie om belöningssystem i IT-företag Författare: Alexandra Gustafsson, Minda Langmoen & Amanda Tamme Examinator: Elin Funck Handledare: Anders Jerreling  Bakgrund & Problem: IT-branschen är en ung bransch som präglas av snabb förändring och utveckling. Utifrån Contingency-teorin kommer företags ekonomistyrning att skilja sig beroende på aspekter gällande storlek, strategi och miljö. Belöningssystem som en del av ekonomistyrningen, kan vid rätt utformning användas som ett effektivt styrmedel, men problemet ligger i att hitta lämplig utformning som sedan skapar motivation hos anställda. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva, förklara samt jämföra hur belöningssystem är utformade inom tre olika IT-företag. Vidare syftar arbetet till att utreda hur denna del av ekonomisystemet motiverar företagets medarbetare. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer på IBM, NAB Solutions och Atea genomförts. Utifrån uppsatsens syfte valdes flerfallsstudie som forskningsstrategi. Det insamlade materialet presenteras först på företagsnivå sedan görs en jämförelse mellan de tre företagen. Slutsats: Samtliga företag har ett belöningssystem bestående av både monetära och icke- monetära belöningar, där de intervjuade har uppgett att det generellt sett är de icke-monetära belöningarna som bidrar till att skapa motivation. De avgörande faktorerna för företagens utformning av belöningsssystem antas vara storleken, strategin och dess ålder. Att IT- branschen är så pass ung kan leda till att företagen snabbt kan bli tvungna att göra om sina belöningssystem. Beroende på contingency-aspekterna storlek, strategi och miljö förväntas utformningen mellan företagen att skilja åt.

Bakgrund: Nya utmaningar i samhällets näringsliv har ökat kontrollbehovet och därmed bidragit till den interna kontrollens aktualitet samt att COSO:s ramverk fått en allt större betydelse. Medelstora företag har kopplats ihop med svaga förutsättningar i arbetet mot en väl utformad och använd intern kontroll. Avsaknaden av en god intern kontroll har därmed inneburit svårigheter att undvika negativa konsekvenser. Samtidigt är företagens situation avgörande, men hur situationsanpassa har visat sig problematiskt. Syfte: Genom att undersöka användandet av COSO:s ramverk till hög respektive låg grad ämnar studien förklara hur medelstora företag i Sverige utformar sin interna kontroll. Vidare syftar studien till att kartlägga och förklara om organisatoriska faktorer kan medföra skillnad i den interna kontrollens utformning. Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ forskningsstrategi med en tvärsnittsdesign. En survey har genomförts av respondenter i ledande positioner på medelstora företag i fem olika branscher. Den insamlade datan har sedan genomgått ett antal statistiska analyser för att få en tydligare bild om hur och varför medelstora företag utformar sin interna kontroll på olika sätt. En del i de statistiska analyserna utgör hypotesprövning. Slutsats: Det som COSO:s ramverk ämnar att förmedla är till hög grad omedvetet använt av medelstora företag. Bristfälliga komponenter i kombination med bristfällig samverkan kan förklara varför nämnda företag antas ha svårigheter i arbetet mot en väl utformad och använd intern kontroll. Ett antal organisatoriska faktorer påverkar användandet av den interna kontrollens komponenter. Mer avgörande är däremot kunskap och medvetenhet till den nuvarande goda interna kontrollen som faktiskt finns. / Background: Challenges in business environment have increased the need and relevance of internal control, the framework created by COSO has also got attention. Medium-sized companies have been connected to weak conditions in their work towards a well designed and used internal control. Without a well designed and used internal control it is hard to avoid negative consequences. At the same time the companies situation is crucial, adaption to the specific situation has been problematic. Purpose: By investigating if COSO's framework is used to a high respectively low degree the thesis intends to explain how medium-sized companies in Sweden design their internal control. Furthermore, the thesis aims to explain whether organizational factors can cause differences in the design of internal control. Method: The thesis is based on a quantitative research strategy with a cross-sectional design. Individuals in leading positions in medium-sized companies in five different industries have participated in a survey. The data has been used in statistical analyzes to understand how and why medium-sized companies design their internal control in different ways. Some of the statistical analyzes was used to prove hypothesis. Conclusion: The information COSO's framework aims to communicate is higly unconsciously used by medium-sized companies. Defective components and their collaboration can explain why medium-sized companies have been connected with difficulties in their work towards a well designed and used internal control. Some organizational factors affects the use of the components in internal control. However, more decisive is knowledge and awareness of the internal control that actually exists.

Titel: Styrning inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. -Marknadsstyrning, byråkratisk styrning eller klanstyrning? Bakgrund: I den forskning som finns kring styrning inom högre lärosäten förespråkas klan- och kulturstyrning som den styrform som bör användas eftersom högre lärosäten karaktäriseras av hög kunskap och samarbete. Samtidigt visar empirisk forskning att styrning inom högre lärosäten allt mer karaktäriseras av outputmätningar vilket leder till kontroverser. Flera av de studier som finns på ämnet är dessutom baserade utifrån ett medarbetarperspektiv vilket skapar ett gap i teorin kring hur frågan bemöts utifrån ett ledarskapsperspektiv. Syfte: Studiens syfte är att, utifrån ett ledarskapsperspektiv, kartlägga den styrning som sker inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. Utöver detta ska studien även förklara huruvida olika situationsfaktorer påverkar styrningen samt hur dessa påverkar. Metod: Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ studie där flera intervjuer har gjorts för att ge studien en omfattande och nyanserad bild av styrningen på svenska ekonomi- och handelshögskolor. Slutsats: Studiens resultat har visat att det förekommer en blandning av marknadsstyrning, byråkratisk styrning samt klanstyrning inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. Studien har även visat att styrningen skiljer sig åt när det kommer till utbildning respektive forskning. Inom forskningen är marknadsstyrningen dominerande medan utbildningen har en större variation av styrformer. Det har också visat sig att flera av studiens situationsfaktorer har inverkan på den styrning som sker. / Title: Governance within Swedish economics and business schools. - Market mechanisms, Bureaucratic mechanisms or Clan mechanisms? Background: In current research on organizational control in higher education institutions, clan- and culture mechanisms is advocated as the form of organizational control that should be used due to the fact that higher education institutions are characterized by high knowledge and cooperation. At the same time, empirical research shows that organizational control within higher education institutions is increasingly characterized by output measurements. Several of the studies that concern the subject are also based on an employee perspective, which creates a gap in the theory of how the issue is addressed from a leadership perspective. Purpose: The aim of the study is to, based on a leadership perspective, chart the organizational control that takes place in Swedish economics and business schools. In addition, the study should also explain whether different situational factors affect the control and how these affect. Method: The study takes its starting point in a qualitative study in which several interviews have been made to give the study an extensive and nuanced picture of the organizational control at Swedish economics and business schools. Conclusion: The results of the study have shown that there is a mixture of market mechanisms, bureaucratic mechanisms and clan mechanisms within Swedish economics and business schools. The study has also shown that the organizational control differs when it comes to education and research. In research, market mechanisms is dominant, while education has a greater variety of forms of mechanisms. It has also been found that several of the study's situation factors have an influence on the organizational control that is taking place.

En tillväxtfas kännetecknas av en föränderlig affärsmiljö som medför interna och externa utmaningar. Detta eftersom företagen måste kontrollera en större organisation samtidigt som de behöver förbättra sina konkurrensfördelar. Som konsekvens påverkas även företagets strategier och den ekonomistyrning som tillämpas, där företagen måste anpassa sig till förändringar för att säkerställa fortsatt framgång. Tidigare studier påvisar att företagen därtill är i behov av en mer adekvat styrning som kan stödja företaget i tillväxtfasen. I linje med detta har det under senaste åren skett en utveckling inom ekonomistyrningsområdet som har myntat strategisk ekonomistyrning, vilket beskrivs som en framåtblickande och flexibel styrmodell. Tidigare studier påvisar endast behovet av denna typ av styrning samt att företagen behöver hantera förändringar. Däremot finns det begränsad forskning om hur styrsystemet faktiskt utformas under tillväxt. Syftet med studien är att redogöra för hur strategisk ekonomistyrning utformas under tillväxt för att hantera interna och externa förändringar. För att genomföra studien användes en kvalitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. För att samla in det empiriska materialet genomfördes nio intervjuer med gasellföretag eftersom de kännetecknas av påfallande tillväxt. Studien visar att strategisk ekonomistyrning under tillväxt präglas av ständig förbättring och anpassning. Genom uppföljning och anpassning ökar förståelsen för vilka interna och externa faktorer som bidrar till tillväxt och mer konkurrenskraftiga strategier som i sin tur möjliggör fortsatt framgång och tillväxt. Studien visar även på att det är svårt att formulera långsiktiga planer och mål eftersom gasellföretag hela tiden ställs inför nya ändrade förutsättningar. Gasellföretagens strategier är således tvungna att vara flexibla och målen fungerade mer som en tänkt riktning för företagen, snarare än något som var tvunget att uppnås. / A growth phase entails a dynamic business environment with internal and external challenges. Companies must effectively handle a larger organization as well as enhance their competitiveadvantages. Consequently, the company's strategies and management control system are impacted, necessitating adaptation for sustained success. In line with this, there has been a development in the field of management control in recent years, strategic management control, which is described as a more forward-looking and flexible control system. Previous studies only highlight the need for this type of management and the companies' need to manage changes. However, there is limited research on how the control system is designed during the growth phase. The purpose of the study is to examine how strategic management control is designed during growth to manage internal and external changes. To carry out the studies, a qualitative research method and a deductive approach were used. In order to collect the empirical material, nine interviews were conductef with gazelle companies were interviewed since they are characterized by remarkable growth. The study shows that strategic management control during growth is characterized by constant improvement and adaptation. Through follow-up and adaptation, the understanding of which internal and external factors contribute to growth and more competitive strategies increases, which in turn enables continued success and growth. The study also shows that it is difficult to formulate long-term plans and goals since gazelle companies are constantly faced with new and changed conditions. The gazelle companies' strategies thus had to be flexible, and the goals functioned more as an imagined direction for the companies, rather than something that had to be achieved.