Tidigare forskning har visat på att människor är mer benägna att konsumera produkter som har en varumärkespersonlighet som kongruerar med den egna självuppfattningen om de har ett tankesätt som är individualistiskt. Inom konsumtion av bilmärken har framförallt män ägt och använt bilar för att förstärka deras självuppfattning. I denna uppsats undersöktes därför om denna skillnad även visar sig inom ägandet av bilmärket BMW där det råder en skillnad i ägande mellan könen samt är mansdominerat i ägande. Den teoretiska grund som används för att undersöka och besvara studiens syfte och frågeställning är teorier om självuppfattning, varumärkespersonlighet och kongruensen mellan självuppfattning och varumärkespersonlighet. Totalt genomfördes tio intervjuer, varav fem är med manliga BMW-ägare och fem med kvinnliga BMW-ägare. Slutsatsen av det analyserade resultatet är att kongruensen har betydelse för konsumtionsval gällande bilvarumärken, då samtliga respondenters självuppfattning kongruerar med BMW:s varumärkespersonlighet i olika grad. Den största skillnaden i kongruensen mellan könen kunde finnas i hur den ideala självuppfattningen stämmer överens med varumärkespersonligheten, då majoriteten av de manliga respondenterna men inga av de kvinnliga respondenterna visade på en kongruens med denna dimension.

Problemformulering: E-sporten och marknaden som omger den har gått från att vara ett relativt okänt fenomen till att idag vara en miljardindustri. Den är ett fenomen som fortsätter växa både när det kommer till omsättning och publik och i centrum står världens största datorfestivalsarrangör: svenska DreamHack. DreamHack fungerar som en samlingsplats för e-sportsentusiaster och gamers och lockar över 26 000 av dessa till deras största evenemang. I samband med dessa typer av festivaler syns idag många av de marknadsledande företagen inom olika varumärkeskategorier, däribland Estrella, Telia, och Intel. Ökningen som skett av sponsorer på den här typen av evene­mang skulle kunna ses som ett exempel på den kommersialisering som sker av evene­mang idag. Den fortsatta ökningen pekar också mot att marknaden kring e-sport inte bara är ett temporärt fenomen utan något som kommer att fortsätta växa. Med detta som bakgrund ämnar studien bidra till djupare förståelse för subkulturen gamers och genom dem få insikt i DreamHack som brand community och kommer­sialiserat evenemang. Metod och material: Kvalitativa samtalsintervjuer med 13 respondenter på Dream­Hack Winter 2015 samt en informantintervju med Lisa Müller, Senior Brand Man­ager and Budget Communications Manager på livsmedelsföretaget Estrella. Huvudresultat: Ur respondenternas svar framgår att kommersialiseringen av Dream­Hack anses legitimera subkulturen gamers i allt högre grad. Detta tycks gamers, till skillnad från andra subkulturer, välkomna snarare än avfärda. Vidare visar också studien på att DreamHack går att se som ett brand community men inte absolut ett klassiskt sådant, då gemenskapen snarare än varumärket tycks vara central. Nyckelord: subkultur, gamers, brand community, kommersialisering, kongruens, sponsorskap

Försvarets Materielverk (FMV) är en civil myndighet som sköter all anskaffning av materiel och tjänster åt Försvarsmakten (FM). Vid anskaffning måste de rätta sig efter de upphandlingslagar som gäller i Sverige, bland annat Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) samt Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). För att anskaffningsprocessen ska bli lyckad krävs att FM tydligt definierar det behov de har gällande anskaffning av varor och tjänster. Än viktigare är att FMV bryter ner behoven i väldefinierade och tydliga krav. Detta för att undvika missförstånd och tolkningar som kan leda till att den vara eller tjänst som levereras inte motsvarar behovet. Felaktigheter i krav kan leda till felaktigheter i kontrakt, vilket i sin tur leder till att kontrakten ibland behöver ändras för att den vara eller tjänst det avser ska gå att använda på ett effektivt sätt. Denna ändring i kontrakt kallas av FMV för kravglidning. Syftet med denna rapport är att identifiera förekomsten av kravglidning vid anskaffningar genomförda av FMV sedan november 2011.

<p>Att förstå orsaken till långsiktiga konkurrensfördelar har länge varit en intressant forskningsansats. Trots att tidigare forskning påvisat att såväl strategisk kongruens som integrerad styrning påverkar företags konkurrenskraft positivt finns det få studier som behandlar båda dessa områden tillsammans. I denna avhandling beskrivs och analyseras strategisk kongruens och integrerad styrning på Scania. Anledningen till att Scania valts som fallföretag är att det är ett framgångsrikt företag med en avancerad tillverkningsprocess. Inom dessa företag är ofta samordningen av verksamheten komplicerad, vilket innebär att högra krav ställs på såväl strategi som styrsystem.</p><p>Studien har genomförts i form av en longitudinell fallstudie och täcker studieperioden 1992 till 2006. Information har inhämtats genom intervjuer, som har genomförts med ledande befattningshavare på såväl koncernsom funktionsnivå. Vidare har internt och externt material studerats. Den teoretiska ansatsen baseras på den av Nilsson och Rapp (2005) utvecklade tentativa modellen som beskriver hur företag kan skapa strategisk kongruens och integrerad styrning på ett framgångsrikt sätt. Studiens resultat visar att den tentativa modellen var väl lämpad som analysverktyg för att ta reda på huruvida Scania har uppnått strategisk kongruens och integrerad styrning.</p><p>Scania bedriver en koncernstrategi som fokuserar på företagets kärnverksamhet - tillverkning av tunga lastbilar med hjälp av företagets modulsystem. Utifrån den väl utvecklade koncernstrategin har företaget lyckats skapa såväl en affärs- som produktionsstrategi som är anpassade till varandra samt till den omgivning som företaget är verksamt inom. Scania har dessutom genom en stark företagskultur, som karaktäriseras av att en stor del av planeringen och uppföljningen sker vid tvärfunktionella möten, lyckats skapa en integrerad styrning. Företags styrsystem hänger dessutom ihop mellan de olika organisatoriska nivåerna vilket stöder implementeringen av Scanias strategier. Företagets strategier och styrsystem har förändrats under studieperioden och anpassats till förändrade förutsättningar i omgivningen. Scania har lyckats genomföra dessa förändringar på ett sådant sätt att varken den strategiska kongruensen eller den integrerade styrningen äventyrats.</p>

Sammanfattning Offentliga organisationer är ofta komplexa vilket innebär utmaningar i utformning och genomförande av styrning. Ett flertal internationella studier har publicerats om styrning inom den offentliga sektorn.  Dock behövs ytterligare empiriska studier och teoretisk utveckling för att ge stöd till chefer inom offentlig sektor för att de ska kunna utnyttja resursstyrningens potential. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur styrning praktiskt tillämpas vid valda förvaltningar inom Region Gotland, samt vilken kongruens som finns mellan de olika styrmodeller som används. Region Gotland är en av många offentliga organisationer i Sverige som har tillämpat NPM-principer. Kundorientering, decentralisering och användning av styrmodeller utvecklade för det privata näringslivet genomsyrar organisationen. Det är flera olika former för styrning och ett antal olika styrmodeller tillämpas samtidigt. En kombination av olika former av styrning och styrmodeller utgör en styrmix inom organisationen. Empiriska data samlades genom semi-strukturerade intervjuer samt genom analys av Region Gotlands skriftliga styrdokument. Ett brett urval av chefer eftersträvades, verksamma inom olika förvaltningar, och slutligen har tio personer vid fyra förvaltningar intervjuats. Resultaten av studien visar att balanserade styrkort har en central plats i  Region Gotlands styrmix. Organisationens komplexitet leder till svårigheter med anpassning av modellen till verksamhetens kontext. Balanserade styrkort används mest för uppsättning av mål och dessas uppföljning. Praktisk implementering och genomförande av balanserade styrkort på verksamhetsnivå finns bara hos en förvaltning av fyra undersökta. Implementering av balanserade styrkort inom en verksamhet med stark kulturstyrning kräver engagemang av chefer på alla nivåer, stöd från toppen och tid för kulturförändring. Balanserade styrkort kräver ständigt arbete för att utveckla dem. Från denna studie framgår det inte att det finns några större problem med motsättningar mellan olika modeller. Dessa förekommer dock inom administrativ styrning, till exempel vid införande av ny policy eller nya riktlinjer. Det kan också uppstå motsättningar mellan budgeten och balanserade styrkort. Dock står det tydligt i Region Gotlands styrdokument att vid konflikter är det ekonomin som styr. Resultaten av studien bekräftar i stora drag den bild som ges i tidigare forskning. Studien ger kompletterande perspektiv genom belysningen av problematiken i en verksamhet med både kommunal och statlig styrning, samt genom den geografiska tillhörigheten (tidigare större studier på området har gjorts i andra länder). Vidare forskning om styrning i offentliga verksamheter, framför allt på verksamhetschefsnivå, är angelägen. / Abstract The purpose of this research is to analyze how management is applied practically within selected public sector administrations of Gotland Region and determine what congruence is applied between different management models. Empirical data has been collected through semi-structured interviews and together with analysis of Gotland Region governing documents. Firstly the aim was to interview a wide selection of different public sector managers. However, ten representatives from four different administrations were finally interviewed. The results of the study show that a balanced management takes a central place in Gotland Region Management Control Systems Package. The complexity of the organization causes difficulties in applying the model to the whole organization. Balanced scorecard is mostly used for goal setting and monitoring. Only in one of four administrations practical application and implementation of balanced scorecard on management level taking place. Implementation of balanced scorecards within organizations with strong cultural governance requires committed managers at all levels, support from the top managers and time for cultural transformation. This study reviled did not find major contradiction between different models of management. However, contradictions may occur within administrative control. Should a conflict between economic aspects and balanced scorecard occur, economy takes control. This rule is clearly stated in the governing documents.

Sveriges fackförbund har sedan 2000-talet förlorat medlemmar och allmänhetens syn på fackförbund är att de har förlegade arbetssätt. Problematiken för fackförbunden är att de tvingas förändra sitt arbetssätt för att vinna tillbaka medlemmar. Förändringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat användas för att stärka förbundens roll mot näringslivet och arbetsmarknaden. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett verktyg som fackförbund kan använda för att förändra sig och stärka sin legitimitet i samhället. Frågor som ämnar bli besvarade i denna uppsats är vilka faktorer som påverkar CSR-strategier inom fackförbund och hur CSR som strategi används i dessa organisationer. I denna kvalitativa studie undersöktes fyra svenska fackförbund för att svara på dessa frågor och resultatet jämfördes sedan med ett teoretiskt ramverk för att härleda slutsatser. Studiens slutsats visar att externa och interna faktorer påverkar fackförbunds CSR-strategier i olika utsträckningar. En ytterligare slutsats är att tyngdpunkten i hur de använder CSR-strategier bygger på att minska sin klimatpåverkan och främja alla människors lika värde på arbetsmarknaden. Avslutningsvis bidrar denna studie med ökade insikter i hur CSR-strategier inom fackförbund påverkar det svenska näringslivet och arbetsmarknaden.

Tidigare forskning har undersökt sambandet mellan medvetenhet om värderingar och motivation. Tidigare forskning har däremot inte konkretiserat hur medvetenhet om värderingar kommer till uttryck inom motivation. Studien syftar till att undersöka om anställdas inre motivation påverkas av medvetenhet kring värderingar. Syftet är även att identifiera hur en eventuell motivationsförändring hos de anställda har tagit sig i uttryck. En kvalitativ studie har tillämpats där resultatet gav flera exempel på hur medvetenhet om personliga- och organisationsvärderingar påverkar inre motivation. Ur ett autonomiperspektiv har studien funnit att ökad medvetenhet om värderingar gör det lättare att leva efter sina värderingar. Ur ett samhörighetsperspektiv visar resultatet att en hög medvetenhet kan förstärka gemenskapen. Detta genom förbättrad intern kommunikation grundad i en ökad förståelse för varandra. Vidare visas att individer som tar beslut i linje med sina personliga värderingar och organisationens upplever högre nöjdhet med sin insats, vilket visar att kongruens bidrar till att tillgodose behovet för både autonomi, kompetens och samhörighet.

Att förstå orsaken till långsiktiga konkurrensfördelar har länge varit en intressant forskningsansats. Trots att tidigare forskning påvisat att såväl strategisk kongruens som integrerad styrning påverkar företags konkurrenskraft positivt finns det få studier som behandlar båda dessa områden tillsammans. I denna avhandling beskrivs och analyseras strategisk kongruens och integrerad styrning på Scania. Anledningen till att Scania valts som fallföretag är att det är ett framgångsrikt företag med en avancerad tillverkningsprocess. Inom dessa företag är ofta samordningen av verksamheten komplicerad, vilket innebär att högra krav ställs på såväl strategi som styrsystem. Studien har genomförts i form av en longitudinell fallstudie och täcker studieperioden 1992 till 2006. Information har inhämtats genom intervjuer, som har genomförts med ledande befattningshavare på såväl koncernsom funktionsnivå. Vidare har internt och externt material studerats. Den teoretiska ansatsen baseras på den av Nilsson och Rapp (2005) utvecklade tentativa modellen som beskriver hur företag kan skapa strategisk kongruens och integrerad styrning på ett framgångsrikt sätt. Studiens resultat visar att den tentativa modellen var väl lämpad som analysverktyg för att ta reda på huruvida Scania har uppnått strategisk kongruens och integrerad styrning. Scania bedriver en koncernstrategi som fokuserar på företagets kärnverksamhet - tillverkning av tunga lastbilar med hjälp av företagets modulsystem. Utifrån den väl utvecklade koncernstrategin har företaget lyckats skapa såväl en affärs- som produktionsstrategi som är anpassade till varandra samt till den omgivning som företaget är verksamt inom. Scania har dessutom genom en stark företagskultur, som karaktäriseras av att en stor del av planeringen och uppföljningen sker vid tvärfunktionella möten, lyckats skapa en integrerad styrning. Företags styrsystem hänger dessutom ihop mellan de olika organisatoriska nivåerna vilket stöder implementeringen av Scanias strategier. Företagets strategier och styrsystem har förändrats under studieperioden och anpassats till förändrade förutsättningar i omgivningen. Scania har lyckats genomföra dessa förändringar på ett sådant sätt att varken den strategiska kongruensen eller den integrerade styrningen äventyrats.

I den här uppsatsen undersöks utvecklingen av den gamla pluralkongruensen hos svenska finita verb, mellan olika genrer. Fyra grupper av texttyper genomsöks med hjälp av korpusar för att se om det finns skillnader i när genrerna övergick till den singulara användningen. Grupperna, som i sig kan bestå av flera korpusar, är 1) Bibeln och lagtexter, typer av text som kan förväntas att ändras sent, 2) tidningstexter, 3) partipolitiska texter och 4) skönlitteratur. Genom sökningar dels på verb i pluralform (äro, voro), dels på plurala pronomen (vi), visar resultaten att de olika grupperna verkar har ändrats i olika takt under första halvan av 1900-talet. Skönlitteratur uppvisar tidiga fall av singulara verb till plurala subjekt, lagtexterna övergick mycket senare än de flesta texttyper och tidningar och partipolitiska texter hamnar ungefär mellan de andra.

Sinnesmarknadsföring är en viktigt aspekt för organisationer och påverkar alla människor medvetet eller undermedvetet. Studien fokuserar på tre sinnen, syn, doft och hörsel kopplat till den traditionella könsuppdelningen. Syftet är att kartlägga sinnesmarknadsföring på ett köpcentrum i Kalmar med namn Kvarteret Giraffen. Det är möjligt att segmentera efter könen för att på så sätt omfamna i stort sätt alla människor. Fallstudien undersöker hur Kvarteret Giraffen arbetar med sinnesmarknadsföring och om det är den rätta vägen att gå. Detta genomförs med kvalitativa intervjuer med både experter inom ämnet och personer med direkt koppling till Giraffen. Bör Giraffen använda sinnesmarknadsföring i förhållande till könen eller fortsätta med nuvarande strategi. Resultatet visar att Kvarteret Giraffen bör marknadsföra sig könsneutralt, men frågor och funderingar kring fenomenet uppmärksammas hos respondenter. / Sensory marketing is something every organization should take into consideration as it affects all people either consciously or subconsciously. The study focuses on three crucial senses, vision, scent, and hearing, in connection to the traditional gender divide. The purpose is to map sensory marketing on a shopping mall in Kalmar called Kvarteret Giraffen. It is possible to segment by gender, thus embracing virtually all people. The case study examines how Kvarteret Giraffen is working with sensory marketing and whether it is the right way to go or not. This is done with qualitative interviews with both experts in the subject and people with direct connection to Giraffen. Should Kvarteret Giraffen use sensory marketing relative to gender or continue with its current strategy. The result shows that Kvarteret Giraffen in question should use a gender-neutral marketing approach, however, questions and reflections about the phenomenon are noticeable among the respondents.