Den effektiva representativa demokratin bygger på ett välfungerande folkstyre där de röstberättigade interagerar med partier, deras folkvalda företrädare, som ser till att folkets röster och åsikter effektivt och sanningsenligt reflekteras i policyskapande och politiska beslut. Förståelse behöver skapas kring graden av representativitet och policykongruens mellan det svenska folket och deras representerande partier, det är en viktig grund att stå på för att bestämma legitimiteten och effektiviteten i det europeiska demokratiska systemet som Sverige medverkar i. Arbetet syftar till att undersöka och analysera hur policykongruensen skiljer sig mellan de större svenska partierna och på vilket sätt medborgarnas utbildningsnivå påverkar hur väl deras politiska ställningstaganden överensstämmer med det parti som de röstar på. Uppsatsen beskriver policykongruens i tre olika frågor samt ett sammanlagt mått uppdelat partivis framtaget genom jämförelse av expertbedömda partipositionen från CHES 2019 och attityder från partisympatisörer hämtade från en Valundersökning gjord av GU i samband med EU-valet 2019. Lägre utbildningsnivå har ett negativt samband med policykongruens och representation i socioekonomiska- och EU-integrationsfrågor men tycks inte ha ett starkt samband med representation och policykongruens i migrationsfrågor. Lågutbildade individers attityder är underrepresenterade i svenska internationella intressen på EU-nivå och de har sämre möjlighet att få sina attityder realiserade.