Global ETD Search

1	Allmänt främjande av näringslivet : enligt KL 2:8st. 1 kommunallag (1991:900) Lindström, Jim January 2006 (has links) <p>Sammanfattning</p><p>Kommunernas befogenheter styrs av ett antal regler som finns författade i Kommunallagen (1991:900) (KL) 2 kap. Reglerna i KL 2 kap. är ett resultat av den praxis som Regeringsrätten (RegR) utarbetat under många är vad gäller den kommunala kompetensen.</p><p>Som huvudregel gäller att kommunerna inte har tillträde till det egentliga näringslivets område. Dock har RegR tillerkänt kommunerna rätt att allmänt främja näringslivet. Sedan KL från 1991 infördes finns det uttryckligen stadgat att kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget, i 2:8 st. 1.</p><p>Vilka åtgärder som innefattas i begreppet är inte alldeles lätt att beskriva. För att få sig en bild av vilka åtgärder som ryms inom lagen får man studera rättsfall. RegR:s praxis på området spelar en väldigt stor roll.</p><p>Det går inte att dra några generella slutsatser av vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet. Man får dela upp olika områden och sedan studera hur RegR har bedömt olika främjande åtgärder och vad de har uttalat för att sedan få sig en bild av vad som ryms inom KL 2:8 st. 1.</p><p>Kommunerna har befogenhet att tillhandahålla lokaler till den mindre industrin om flera företag omfattas. Hur många företag som krävs för att det skall rymmas inom befogenheten är dock oklart. Det ryms inte inom befogenheten att tillhandahålla lokaler till större företag.</p><p>Kommunerna har väldigt stor handlingsfrihet när det gäller att främja näringslivet genom att tillhandahålla, försälja och iordningställa mark. Till skillnad från lokaler får kommunen även gynna stora företag. Kommunerna kan färdigställa mark efter tillträdande företags behov till betydande kostnader för att sedan sälja marken till ett väsentligt underpris, bara man har en prispolitik som omfattar alla företag och är lika för alla.</p><p>Det ryms inom befogenheten att ge stöd till rådgivningsverksamhet som inriktas på näringslivet. Rådgivningsverksamheten skall vara inriktad på en hel bransch eller hela näringslivet för att anses kompetensenligt. Tveksamhet råder om hur stort stödet får vara, det vill säga stödets storlek kan tillmätas betydelse i bedömningen av om det ryms inom befogenheten.</p><p>Kommuner kan ge stöd till idrottsevenemang för att marknadsföra kommunen och deras näringsliv. Dock krävs att målet med stödet uppnås och att det förväntade resultatet står i proportion till det förväntade resultatet. Detta torde även gälla kommunalt stöd till mässor och utställningar. Dock är det osäkert då RegR har bedömt liknande omständigheter olika i flera rättsfall.</p><p>För att stöd till en bransch skall anses kompetensenligt krävs troligtvis att stödet omfattar hela branschen. Penningbidrag ryms dock troligen inte inom befogenheten även om den utgår efter en fastställd norm. Kommuner får inte genom direkt ekonomiskt stöd påverka förläggningen av näringslivet.</p><p>Kommuner får främja näringslivet genom att ge stöd till inrättande av privat företagshälsovård. Om behovet finns hos näringslivet och att det inte konkurrerar med befintlig företagshälsovård.</p><p>Det ryms inte inom befogenheten att hjälpa näringslivet genom att kommunen ställer upp med krediter som till exempel lån.</p> offentlig rätt kommunalrätt främja näringslivet LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
2	Allmänt främjande av näringslivet : enligt KL 2:8st. 1 kommunallag (1991:900) Lindström, Jim January 2006 (has links) Sammanfattning Kommunernas befogenheter styrs av ett antal regler som finns författade i Kommunallagen (1991:900) (KL) 2 kap. Reglerna i KL 2 kap. är ett resultat av den praxis som Regeringsrätten (RegR) utarbetat under många är vad gäller den kommunala kompetensen. Som huvudregel gäller att kommunerna inte har tillträde till det egentliga näringslivets område. Dock har RegR tillerkänt kommunerna rätt att allmänt främja näringslivet. Sedan KL från 1991 infördes finns det uttryckligen stadgat att kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget, i 2:8 st. 1. Vilka åtgärder som innefattas i begreppet är inte alldeles lätt att beskriva. För att få sig en bild av vilka åtgärder som ryms inom lagen får man studera rättsfall. RegR:s praxis på området spelar en väldigt stor roll. Det går inte att dra några generella slutsatser av vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet. Man får dela upp olika områden och sedan studera hur RegR har bedömt olika främjande åtgärder och vad de har uttalat för att sedan få sig en bild av vad som ryms inom KL 2:8 st. 1. Kommunerna har befogenhet att tillhandahålla lokaler till den mindre industrin om flera företag omfattas. Hur många företag som krävs för att det skall rymmas inom befogenheten är dock oklart. Det ryms inte inom befogenheten att tillhandahålla lokaler till större företag. Kommunerna har väldigt stor handlingsfrihet när det gäller att främja näringslivet genom att tillhandahålla, försälja och iordningställa mark. Till skillnad från lokaler får kommunen även gynna stora företag. Kommunerna kan färdigställa mark efter tillträdande företags behov till betydande kostnader för att sedan sälja marken till ett väsentligt underpris, bara man har en prispolitik som omfattar alla företag och är lika för alla. Det ryms inom befogenheten att ge stöd till rådgivningsverksamhet som inriktas på näringslivet. Rådgivningsverksamheten skall vara inriktad på en hel bransch eller hela näringslivet för att anses kompetensenligt. Tveksamhet råder om hur stort stödet får vara, det vill säga stödets storlek kan tillmätas betydelse i bedömningen av om det ryms inom befogenheten. Kommuner kan ge stöd till idrottsevenemang för att marknadsföra kommunen och deras näringsliv. Dock krävs att målet med stödet uppnås och att det förväntade resultatet står i proportion till det förväntade resultatet. Detta torde även gälla kommunalt stöd till mässor och utställningar. Dock är det osäkert då RegR har bedömt liknande omständigheter olika i flera rättsfall. För att stöd till en bransch skall anses kompetensenligt krävs troligtvis att stödet omfattar hela branschen. Penningbidrag ryms dock troligen inte inom befogenheten även om den utgår efter en fastställd norm. Kommuner får inte genom direkt ekonomiskt stöd påverka förläggningen av näringslivet. Kommuner får främja näringslivet genom att ge stöd till inrättande av privat företagshälsovård. Om behovet finns hos näringslivet och att det inte konkurrerar med befintlig företagshälsovård. Det ryms inte inom befogenheten att hjälpa näringslivet genom att kommunen ställer upp med krediter som till exempel lån. offentlig rätt kommunalrätt främja näringslivet LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
3	Företagsvärdering : Finansanalytiska perspektiv på värdering av onoterade bolag Karapanos, Serafim, Chowdhury, Miras January 2011 (has links) Problem: Det finns mycket kritik kring de teorier som används när man värderar ett företag, men oftast finns det inget bra alternativ till teorierna. Samtidigt är dessa teorier bäst lämpade för noterade företag. Utifrån detta har två frågeställningar utvecklats: I vilken utsträckning är finansanalytiker medvetna om de problem som finns med aktie och företagsvärderingar och hur hanteras det rent praktiskt? Syfte: Att undersöka finansanalytikers perspektiv på företagsvärdering särskilt för onoterade bolag. Metod: Kvalitativa intervjuer med näringsliv, med frågor som formulerats efter tidigare forskning. Slutsats: Inom branschen finns ett medhåll om de flesta problem som har uppmärksammats i denna uppsats, men de har även en rad egen kritik. Många av dem var helt oeniga kring vissa punkter som forskare inom området har uppmärksammat. Uppsatsen tar även upp en del alternativa lösningar som analytiker själva har på dessa problem. onoterad företagsvärdering DCF-metoden multipelvärdering värderingsproblem värdering i näringslivet Business studies Företagsekonomi
4	CSR-orientering i en facklig miljö : Socialt ansvar som strategi Maniette, August, Ferm, Jesper January 2015 (has links) Sveriges fackförbund har sedan 2000-talet förlorat medlemmar och allmänhetens syn på fackförbund är att de har förlegade arbetssätt. Problematiken för fackförbunden är att de tvingas förändra sitt arbetssätt för att vinna tillbaka medlemmar. Förändringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat användas för att stärka förbundens roll mot näringslivet och arbetsmarknaden. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett verktyg som fackförbund kan använda för att förändra sig och stärka sin legitimitet i samhället. Frågor som ämnar bli besvarade i denna uppsats är vilka faktorer som påverkar CSR-strategier inom fackförbund och hur CSR som strategi används i dessa organisationer. I denna kvalitativa studie undersöktes fyra svenska fackförbund för att svara på dessa frågor och resultatet jämfördes sedan med ett teoretiskt ramverk för att härleda slutsatser. Studiens slutsats visar att externa och interna faktorer påverkar fackförbunds CSR-strategier i olika utsträckningar. En ytterligare slutsats är att tyngdpunkten i hur de använder CSR-strategier bygger på att minska sin klimatpåverkan och främja alla människors lika värde på arbetsmarknaden. Avslutningsvis bidrar denna studie med ökade insikter i hur CSR-strategier inom fackförbund påverkar det svenska näringslivet och arbetsmarknaden. Corporate social responsibility CSR socialt ansvar fackförbund näringslivet arbetsmarknaden strategier verksamhetsmiljö strategisk kongruens integrerad styrning
5	Konst och företagande : En studie av konstsamlingars betydelse inom företag Cairone, Cinzia, Sjödin, Ida January 2019 (has links) Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur företags konstsatsningar har initierats och vad syftet är med konstsamlingarna. Det här ansåg vi intressant att undersöka då näringslivets involvering i konst har blivit allt större runt om i världen. För att uppfylla syftet valde vi att göra en flerfallsstudie av företagen Cederquist, Folksam, IBM och SEB, där vi utförde kvalitativa intervjuer med respondenter som arbetade med konsten inom respektive företag. Resultatet visar på att initieringen av konstsamlingarna i samtliga företag genomförts då de bytt kontor, initiativen har kommit från högt uppsatta personer inom det aktuella företaget med ett konstintresse. Det främsta syftet med konsten var som en personalfrämjande åtgärd, där konsten ska bidra med kreativitet och inspiration till de anställda, ytterligare kom vi fram till att konsten används i syfte att förbättra företagets varumärke. / What caught our attention when initiating this study is the fact that business interest in art has increased globally. This study examines how corporations are starting to prioritize investing in art and the purpose and value of art collections in established organisations. To conduct this study we decided to do a case study of the companies’ Cederquist, Folksam, IBM and SEB. The method used in this study is qualitative interviews with participants that have experience in procuring at least one art collection within each company. The results are clear, that art collections are mainly obtained due to senior executive’s individual passion for art, as well as when companies relocate offices. We found that the main purpose of art is to create a nice work atmosphere, where art can inspire and contribute to creativity amongst the staff. Conclusively, art within companies can also strengthen their own brand-image. Corporate art collection art brand image identity social responsibility Konst näringslivet konstsamlingar personalfrämjande socialt ansvar image varumärke identitet Business Administration Företagsekonomi
6	Från toppen inom idrotten till en ledande position inom näringslivet : Hur sex före detta olympier upplever att idrotten har påverkat deras ledaregenskaper Gasslander, Josefine, Lundqvist, Maria-Therese January 2016 (has links) Background: Have you ever wondered what top athletes occupy themselves with after their career? Most scientists agree that it is important to take advantage of the qualities and traits that elite athletes received through sport. Therefore, are athletes able to use and exploit their sports background in business? Purpose: The purpose of this study is to investigate which traits former elite athletes consider important in an effective business leader. Furthermore, the purpose is to examine the traits that former elite athletes feel that they have developed during their sporting careers, which they now have the use of in their leading position in the business world. Question: What is, according to former elite athletes, essential for an effective leader in business? What traits have these former elite athletes, in their view, developed during their active career? Methodology: The study uses a qualitative method which is based on six semi-structured interviews with former Olympians. All interviews were conducted by phone or videoconference call. Conclusion: The authors answer the questions and try to clearify the respondents’ interpretations of the key traits of effective leaders. The authors believe that it is also possible to identify some traits that the respondents brought from the sport and that they now use in their civilian career. Finally, suggestions for further research / Bakgrund: Har du någon gång funderat på vad elitidrottare sysselsätter sig med efter sin avslutade karriär? Flertalet forskare är överens om är att det är viktigt att ta tillvara på de egenskaper och kunskaper som elitidrottaren fått genom idrotten. Därför har ett intresse skapats för huruvida elitidrottare är kapabla att använda och utnyttja sina kunskaper inom näringslivet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka egenskaper som före detta elitidrottare anser är viktiga hos effektiva ledare inom näringslivet? Vidare är syftet att undersöka vilka egenskaper som före detta elitidrottare uppfattar att de har utvecklat under sin idrottsliga karriär, som de nu har användning av i sin ledande position inom näringslivet. Frågeställningar: Vilka egenskaper är, enligt före detta elitidrottares uppfattning, viktiga för en effektiv ledare inom näringslivet? Vilka egenskaper hos före detta elitidrottare har, enligt deras uppfattning, utvecklats under den aktiva karriären? Metod: Studien använder en kvalitativ metod som är baserad på sex semistrukturerade intervjuer med före detta olympier. Samtliga intervjuer har genomförts via telefon eller videointervju. Slutsats: I slutsatsen besvarar författarna på studiens frågeställningar och försöker klargöra för respondenternas tolkningar av viktiga egenskaper hos effektiva ledare. Författarna anser att det även går att urskilja några egenskaper som respondenterna fått med sig från idrotten och som de nu har användning för inom sin civila karriär. Slutligen ges förslag på vidare forskning. effective leadership effective leaders professional athletes business Egenskaper effektivt ledarskap effektiva ledare elitidrottare näringslivet
7	Regulating a Controversy : Inside Stakeholder Strategies and Regime Transition in the Self-Regulation of Swedish Advertising 1950–1971 Funke, Michael January 2015 (has links) This thesis concerns the development of the self-regulation of advertising in Sweden from 1950 until 1971. Self-regulation was initiated in the 1930s due to a business desire to regulate fair competition in marketing, and while it initially was a minor operation, the 1950s and 1960s were characterized by extensive development. When self-regulation was overtaken by state policies in 1971, it included several interlocking systems, of which parts survived the introduction of the state regime. The thesis’ aim has been to analyze how the rapid regime transitions in the self-regulation regime can be understood. The existing literature identifies four major transitions that occurred during the studied time period. To understand them, the thesis has studied the policy processes leading up to these transitions. Focus has been on the business interest organizations that controlled the regime and their regulatory strategies. Theoretically, the analysis has departed from the hypothesis that tensions between these organizations, due to their members’ different market interests and varying levels of exposure to regulation and public badwill, to a significant degree informed their strategic choices as well as policy outcomes. The results show that the policy processes preceding the regime transitions were characterized by internal tensions, whereby organizations representing advertisers, and to a lesser degree media carriers, due to their members’ higher level of exposure to regulation and public badwill, successfully supported stronger market policing, while ad agencies, being less exposed, as well as a peak industry organization for the proliferation of marketing largely opposed such measures, preferring a more lenient regulation. However, due to increased exposure to regulation and bad will, the ad agencies finally abandoned their opposition and took the lead in regulatory innovation through the introduction of an extensive clearance program that survived the launch of the state regime, becoming a key component in the co-regulatory structure that followed. advertising advertising criticism advertising regulation advertising history advertising industry affluent society business business associations business history business interest organizations business studies competition consumer consumer politics consumer history consumerism co-regulation corporatism economic history history interest groups market regulation marketing marketing history marketing regulation marketer policy studies policy process political economy political science postwar regime regulation theory self-regulation market self-regulation self-regulation history stakeholder Sweden efterkrigstiden ekonomisk historia företagsekonomi företagshistoria historia intressegrupper konsumentfrågor konsumentpolitik konsumenthistoria konsumenträtt korporatism lagstiftning marknad marknadsföring marknadsföringshistoria marknadsregleringar marknadsrätt näringslivet näringslivsorganisationer politisk ekonomi regleringar regleringsteori reklam reklambranschen reklamhistoria rättshistoria samhällsvetenskap samreglering självreglering socialdemokratin statsvetenskap Sverige

1

Page generated in 0.233 seconds