No description available.

Att lämna skolan och ta steget ut i arbetslivet är en process som kan vara jobbig för många ungdomar. För eleverna på gymnasiesärskolans nationella program innebär denna process att de vid studenten kommer till ett vägskäl; ett arbete på den öppna arbetsmarknaden eller en sysselsättning på en Daglig verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på gymnasiesärskolans nationella program förbereder eleverna inför övergången till arbetslivet.   Sen 1866 har det funnits en undervisning för elever med en utvecklingsstörning, som då kallades sinnesslöa. Målsättningen med undervisningen har sen dess fokuserat på att göra eleverna så självständiga som möjligt. Idag har gymnasiesärskolan en målsättning som utöver en yrkesutbildning ska ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhället. På den öppna arbetsmarknaden finns det idag flera arbetsmarknadsåtgärder i form av olika anställningsformer, för elever som gått på gymnasiesärskolan är det vanligast med en lönebidragsanställning.   Det här en studie som har en fenomenografisk grund eftersom syftet är att få en förståelse för hur personalen arbetar med att förbereda eleverna. Den metod som har använts är intervjuer av både pedagoger och studie- och yrkesvägledare.   För att analysera det empiriska materialet används Nirjes normaliseringsprincip, Säljös sociokulturella perspektiv och von Wrights Vad eller Vem. Den här studiens resultat visar att målsättningen för flera av intervjupersonernas skolor är att eleverna ska få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Trots detta hamnar många elever inom den Dagliga verksamheten. En del av förberedelsen för övergången till arbetslivet är elevernas praktik. Det som ses som ett hinder för att eleverna ska få ett arbete är, enligt intervjupersonerna, ekonomin, ökade effektivitetskrav och okunskap.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2008.

<p>Detta är en uppsats där diskriminering av personer med invandrarbakgrund på den svenska arbetsmarknaden undersöks. Det är en undersökning där sex personer med invandrar bakgrund intervjuas och fått chansen att ge en bild av hur de själva upplever att de blir bemöta på den svenska arbetsmarknaden. Tre av de intervjuade har arbete och tre av dem är arbetslösa. Denna uppdelning har jag valt för att se om det finns skillnader i attityder beroende på de intervjuades arbetssituation. Vad jag främst kom fram till med denna uppsats är att skapandet av stereotyper bidrar till en nedvärdering av invandrarnas kompetens.</p><p>De teorier som jag använt i uppsatsen är: Erving Goffmans ”stigma teori”, ” beständig ojämlikhet” av Charles Tilly. Anthony Giddens teorier om ” skapandet av självidentitet i det moderna samhället”. Pierre Bourdieu ” socialt rum, habitus och fält”</p>

No description available.

No description available.

Undersökningen belyser de metoder som kommunerna i Nordost (Täby, Österåker, Vaxholm, Danderyd och Vallentuna) i Stockholms län använder sig av i analysering av flyktingars kompetens. Genom ett samarbete i kommunerna är ambitionen att förkorta perioden för de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Undersökningen som gjordes är kvalitativ och innefattar intervjuer med berörd personal från kommunerna. Undersökningen visar att det finns ett stort behov att på ett effektivt sätt få ut de nyanlända flyktingarna i arbete. Resultatet visar att det finns en gemensam grundsyn på kartläggningen av kompetensen hos de nyanlända. Flyktingkvinnor har generellt sett sämre förutsättningar på den svenska arbetsmarknaden, dock visar resultatet att inga speciella åtgärder vidtas för att stödja deras framsteg till självförsörjning.

Denna studie handlar om att kunskap om arbetsmarknaden konstrueras i en ständigt pågående retoriskt process och om att vissa konstruktioner under en tid accepteras som reella och därför inte ifrågasätts i någon egentlig utsträckning. Studien handlar vidare om den potentiella möjligheten att en diskursanalys med tillhörande dekonstruktion av de försanthållna konstruktionerna kan ge ökad kunskap. Syftet med studien har därför mer konkret handlat om att skildra hur samhällsdialogen förklarar rådande kompetensbrist, tydliggöra förklaringarnas likheter och/eller olikheter samt ifrågasätta förklaringarnas sanningsanspråk. Ett syfte som resulterat i en insikt i att kompetensbristen kan sägas handla om att individen antingen saknar rätt utbildning, rätt erfarenhet eller både och, att kompetens är möjlig att lära, samt, att ansvaret för att arbetskraften rustas med kompetens, till övervägande del, anses åligga samhället. Resultatet har vidare påvisat att organisationernas uttalade kompetensbrist framstår som motsägelsefull då åsikten att rätt kompetens är synonymt med rätt erfarenhet inte alls är förenlig med den bild som förekommande forskningen ger av rätt kompetens och att studiens slutsats därför blivit dels att den påtalade kompetensbristen snarare handlar om en medveten maktpositionering från arbetsgivarnas sida än om en reell kompetensbrist, samt, att den positioneringen kommer att fortgå så länge den inte ifrågasätts.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

90-talet kännetecknas som en period med lågkonjunktur och stigande arbetslöshet. Det resulterade i att allt fler akademiker hamnade utanför arbetsmarknaden. De mest drabbade är de med invandrarbakgrund. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka sökmetoder som används av arbetslösa för att få en anställning med speciell inriktning mot utländska arbetslösa akademiker som anlände under det krisdrabbade 90-talet. Våra konkreta frågeställningar för hela arbetet kommer att omfatta tre olika områden: Vilka sökstrategier används av de arbetslösa? I vilken utsträckning följer utbildade utländska akademiker de rationella sökstrategierna? Vilka möjligheter och hinder påverkar sökaktiviteten hos utländska akademiker? Som underlag för uppsatsen valde vi Giddens teori om ”självidentitet” och ”livsstilar ”i det moderna samhället samt ”Arbetsmarknaden”, skriven av Anders Björklund m.fl., i vilken Humankapitalteori och sökteori behandlas. Vi har även tagit upp Margareta Bolinders doktorsavhandling Handlingsutrymmets betydelse för arbetslösas upplevelse, handlingsstrategier och jobbchanser samt hennes artikel Sökbeteendets betydelse för chansen att hitta ett jobb. Dessutom har vi används av en rapport från AMS Utredningsenheten Att söka jobb och arbetskraft på www.ams.se i vilken undersöks betydelsen av Internettjänsterna på arbetsmarknaden och i vilken omfattning de används när man söker jobb. Vi genomförde en kvalitativ intervjuundersökning där vi intervjuade åtta akademiker med utländsk bakgrund som kom till Sverige under 90-talet. Undersökningen grundar sig på de olika sökstrategier och metoder som våra intervjupersoner använde sig av samt olika faktorer som visat sig mer eller mindre ha påverkat deras sökning efter arbete i både positiv och negativ bemärkelse. Vår undersökning visar att alla på något sätt har hittat sina individuella metoder att hantera arbetslösheten och försöker anpassa sitt sökbeteende till sina reella möjligheter att hitta ett jobb Delvis genom komplettering av sin utländska utbildning, genom praktikplatser, användning av Internettjänsterna och delvis genom att svara på tidningsannonser. Därutöver enligt deras erfarenhet är kontakterna den allra viktigaste faktorn som avgör om man får ett arbete.