Undersökningen belyser de metoder som kommunerna i Nordost (Täby, Österåker, Vaxholm, Danderyd och Vallentuna) i Stockholms län använder sig av i analysering av flyktingars kompetens. Genom ett samarbete i kommunerna är ambitionen att förkorta perioden för de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Undersökningen som gjordes är kvalitativ och innefattar intervjuer med berörd personal från kommunerna. Undersökningen visar att det finns ett stort behov att på ett effektivt sätt få ut de nyanlända flyktingarna i arbete. Resultatet visar att det finns en gemensam grundsyn på kartläggningen av kompetensen hos de nyanlända. Flyktingkvinnor har generellt sett sämre förutsättningar på den svenska arbetsmarknaden, dock visar resultatet att inga speciella åtgärder vidtas för att stödja deras framsteg till självförsörjning.

Mycket forskning har bedrivits om könslöneskillnader på arbetsmarknaden, så väl i Sverige som internationellt. Att kvinnor generellt sett har lägre lön än män är ett välkänt faktum och det har framförts en rad teorier till orsaken. Det har dock inte genomförts lika många studier rörande löneförmåner och detta har heller inte studerats på ett nordiskt material under senare år. Resultat ifrån nordisk forskning som genomfördes på data från år 1989 tyder på att könslönegapet riskerar att underskattas om löneförmåner inte inkluderas i lönemätningen. Dock indikerar forskningsresultat från USA snarare att könslöneskillnader överskattas om löneförmåner ej inkluderas i analysen. Syftet med denna studie är att undersöka eventuella könsskillnader i löneförmåner på den svenska arbetsmarknaden. Detta görs utifrån två frågeställningar; (1) Finns det en könsskillnad i sannolikheten att ha förmåner, och hur ser den i så fall ut? (2) Kvarstår en eventuell könsskillnad vid kontroll för lön och faktorer som i tidigare forskning tillskrivits betydelse för könslönegapet på arbetsmarknaden?Datamaterialet som studien grundar sig på kommer från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000 och analyseras med logistisk regressionsanalys. I analyserna ingår 2867 individer. Resultaten indikerar att det finns en könsskillnad på den svenska arbetsmarknaden avseende löneförmåner då kvinnor har en signifikant lägre sannolikhet att ha löneförmåner. Könsskillnaden består, men minskar i omfattning, vid kontroll för andra faktorer. Vidare visar resultaten att arbetsledande position, hög lön och anställning inom den privata sektorn har en positiv påverkan på sannolikheten att ha löneförmåner. Det föreligger även en signifikant negativ interaktion mellan variablerna kvinna och offentlig sektor. Fördelningen av löneförmåner tycks således följa samma mönster som för könslöneskillnader, där kvinnor, speciellt i den offentliga sektorn, tenderar att ha både lägre löner och färre förmåner.

This essay studies trends from earlier inflows of refugee women to Sweden. The study uses aggregated data to conduct the trends, with help of earlier studies and theories. The aim is to give an insight into what to expect from future inflows of refugee women into the Swedish labour market. The study looks at women’s employment integration in the Swedish labour market.  The results show that women have a harder time becoming employed compared to men. Women tend to take a larger burden of childcare and household work and decide to stay outside of the labour market. Which leads to a lower employment rate at a younger age. Over time the employment gap between men and women decreases. One explanation is that the children become older, and time frees up for women to start working. It also shows in line with theories and earlier studies that the employment rates for refugees increase over time. When refugees have lived in the host country they accumulate host country-specific human capital. The study finds three important factors. Human capital with a focus on Swedish human capital is of most importance. Education is important since Sweden is moving towards the service sector. This means that higher education increases the probability of gaining employment

This study examines the attitudes among officials towards trade unions and the support they seek from trade unions. Using a quantitative method in the form of a survey, we have collected data from various officials in the Swedish labor market.The result shows that officials in general still demand trade unions and their support, but that adjustments are required in relation to how the labor market has changed in the form of increased flexibility and individualisation. This study is based on theories about flexibility and individualization, with support from previous research in the study's research area. The study also sheds light on the Swedish model's significance in the Swedish labor market and how the role of trade unions plays a role in this. The study shows that there is still a need for collective collaboration in the labor market. The results also tells us that the main support that is requested from the officials surveyed is support that has to do primarily with security aspects, which is about, among other things, labor law support and advice about one's work situation.

I denna studie har vi med hjälp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser använder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer där vi intervjuat tio personer vilka själva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. Vårt syfte är att öka förståelsen för hur föreställningar om "den andre" påverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vårt material med hjälp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att människor med en annan etnisk bakgrund än svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande på arbetsmarknaden, något som påverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att ständigt behöva stå till svars för sina rättigheter och lika villkor. I vår huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rättegång där individer ständigt står åtalade. Brotten de åtalade står till svars för är på basis av "annanhet", vad som kännetecknar denna "annanhet" förändras ständigt och gör det omöjligt för individen att helt frikännas från åtalspunkterna.