I vår studie har vi följt projektet Nollklassade, som har i syfte att utveckla och implementerasamordningsmetoder mellan Kommunen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen ochVården. Målet med projektet är att öka samordningen mellan myndigheterna för att dessa påbästa sätt ska kunna stödja de individer som saknar sjukpenninggrundande inkomst,Nollklassade. Syftet med vår studie var att se utvecklingen av samordningsmetoder, vilkahinder och möjligheter som uppstår samt vilka förutsättningar som finns för att projektet skaleda till en hållbar utveckling. Studien genomfördes med induktiv ansats och kvalitativ metod.Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer med anställda från varje organisation föreframtagandet av teorier och tidigare forskning. Det insamlade materialet kategoriseradessedan upp i ämnen där vi utgick från våra frågeställningar; Uppdrag och mål,Samordningsmetoder, Hinder och möjligheter samt Förutsättningar för hållbarhet. Resultatetvisar att implementeringen av samordningsmetoder har kännetecknats av kontinuerligautvärderingar och samverkan mellan myndigheternas chefer, samt handläggarna påKommunen och Försäkringskassan. I vår studie fann vi att organisationsmedlemmarnasattityd mot varandra kan bli ett hinder. Men det största hindret kan den Nollklassade vara,som kan själv förhindra att myndigheterna samverkar med varandra.

Kommunikation är oerhört viktigt, speciellt viktigt är det att kommunicera internt till organisationens anställda både innan, under och efter en kris har inträffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgörande för hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har främst fokuserats på den externa aspekten, vilket medför att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen. Syftet med studien är att undersöka vilken roll kommunikatören har i det interna krisarbetet på fem olika kommuner. Följande frågor har använts för att försöka besvara syftet: Vilka rutiner finns för intern krishantering på de fem olika kommunerna? Vad har kommunikatörerna för arbetsuppgifter i den interna krishanteringen? Vad anser kommunikatörerna att det är relevant att kommunicera internt vid kriser? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med fem kommunikatörer på olika kommuner, små som mellanstora. Intervjuerna har gjorts på plats på respektive kommun, där en framtagen intervjumanual har använts vid alla tillfällen, respondenterna har fått den dagen innan för att kunna förbereda sig. Eftersom respondenterna haft önskan om anonymitet så har kommunerna blivit klassificerade, enligt följande storleksmått efter antal boende i kommunen: liten kommun ( 0-30 000 personer) och mellanstor kommun ( 30 000 – 100 000 personer). Mitt resultat visar att den interna kommunikationen vid krishändelser fungerar på vissa håll, men att den fortfarande är bristfällig på många ställen. Det är chefer på olika nivåer inom kommunen som har det yttersta ansvaret för den interna kommunikationen vid kriser. Ibland har cheferna större fokus på behovet att informera externt och glömmer bort vikten med att först kommunicera internt. Det är kommunikatörerna som har kompetens i intern kriskommunikation, och de bistår vid behov på chefens initiativ att agera kommunikationsrådgivare vid krishändelser. Hur mycket detta utnyttjas varierar i både olika kommuner och i olika delar/förvaltningar. Det handlar om att bygga långsiktiga relationer, om inte intern kommunikationen fungerar till vardags gör den inte heller det vid krishändelser.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Jag har ställt mig följande två frågor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumärket internt och externt? Vilka strategier använder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behålla medarbetare? Utifrån syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor. Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke men har redan påbörjat ett aktivt arbete med att stärka det. Anledningen är att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Offentliga organisationer måste dock först kartlägga och analysera nuläget och sina framtida behov. Organisationerna behöver kartlägga vad medarbetarna anser vara en attraktiv arbetsgivare och hur organisationerna kan möta medarbetarnas behov. Organisationerna behöver differentiera sig och förmedla en tydlig, attraktiv och sann bild av organisationen för att kunna konkurrera om kompetenta medarbetare.

Många svenska offentliga myndigheter har under senare år genomgått stora omorganisationer och försökt att förändra och förbättra sin styrning. I denna studie beskrivs Försäkringskassans senaste förändringsinitiativ samt hur cheferna uppfattar införandet av en ny styrmodell inom myndigheten. Uppsatsen är uppbyggd kring en intervjustudie, och då avsikten är att belysa chefers upplevelser av en organisationsförändring har en kvalitativ ansats använts. I studien har empirisk data samlats in genom djupintervjuer med chefer vid olika nivåer inom myndigheten. Studien indikerar att det idag ställs nya krav på ledning och styrning för att leva upp till ambitionen att vara en modern myndighet. Inom Försäkringskassan upplever cheferna att införandet av den nya styrmodellen varit nödvändig för att leva upp till de förväntningar som de svenska medborgarna har på myndigheten.

Hållbar utveckling är ett område vars aktualitet eskalerar och har gjort så under en längre tid. Alla behöver inkluderas; på nationell, regional och lokal nivå såväl som på individnivå. Agenda 2030 består av FN:s 17 globala mål som antagits av världens länder och riktar sig mot alla aktörer på marknaden, såväl företag som offentliga organisationer. För att uppnå målen som inkluderas i Agenda 2030 krävs ett effektivare arbete kring hållbarhet och användandet av både formella som informella styrverktyg för att kunna sprida arbetet inom organisationer. Även om hållbar utveckling är ständigt aktuellt saknas det forskning kring hållbarhetsarbete genom styrsystem i offentliga organisationer. Det behövs mer forskning kring vilka verktyg som ska användas och hur de relaterar med varandra i implementeringen av agendan i offentliga organisationer. Syftet med uppsatsen är att förklara och förstå hur offentliga organisationer arbetar med hållbarhet och Agenda 2030. Inriktningen har varit offentliga organisationers styrsystem. För att uppfylla syftet har empiri insamlats genom en kvalitativ metod. Tio semistrukturerade intervjuer har hållits med offentliga organisationer, med fokus på värmländska kommuner. Respondenter har varit mer eller mindre ansvariga för Agenda 2030 i den offentliga organisationen där de arbetar. Slutsatser som framkommit präglas av en separation mellan hållbarhetens tre delar och en avsaknad av Agenda 2030, dock inte av hållbarhet, i de offentliga organisationerna. En äldre modell av hållbarhet som appliceras i de flesta organisationerna möjliggör för delarna att ta olika mycket utrymme vilket inte går i linje med helhetsbilden som Agenda 2030 förespråkar. Detta hindrar även de offentliga organisationerna från att ha Agenda 2030 som övergripande mål och implementera agendan i sin kärnverksamhet.

Den här studien syftar till att undersöka hur Mölndals stads medborgare upplever kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida. Dessutom avser studien att undersöka hur Mölndals stad arbetar kommunikativt på Facebook för att öka interaktionen mellan kommunen och medborgarna en i alltmer digitaliserad värld. För att besvara syftet med studien har tre frågeställningar utformats: 1. Hur kommunicerar Mölndals stad med medborgarna på kommunens Facebooksida? 2. Hur kommunicerar medborgarna med Mölndals stad på kommunens Facebooksida? 3. Hur upplever medborgarna i Mölndals stad kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida? Studien har tagit en kvalitativ ansats med utgångspunkt ur en kritisk diskursanalys och kvalitativa intervjuer. Den avser att undersöka Mölndals stads Facebooksida och studiesubjekten är fyra kommunmedborgare. Tidigare forskning och teorier är utvalda utifrån studiens problemområde, vilket behandlar förhållandet mellan sociala medier och offentliga organisationer, samt teorier kring kommunikationsmodeller, organisationers behov av att kommunicera, samt platsmarknadsföring. Resultatet från undersökningen visade att Mölndals stad arbetar i enlighet med transmissionsmodellen, det vill säga ur ett informativt syfte på sin Facebooksida. Samtliga respondenter i studien upplevde kommunens Facebooksida som en informationskanal, däremot såg de positivt på Facebooksidan som ett komplement för att skapa tvåvägskommunikation och möjligheter för en ökad interaktion med kommunen.

Inom offentliga organisationer har det tidigare inte funnits en lag som tillåtit automatiserat beslutsstöd, det var först år 2018 som lagen förändrades. Tidigare forskning har fokuserat på automation inom privata näringslivet, vilket skapat en brist på forskning för offentliga organisationer. Efter lagförändringen har socialförvaltningar börjat automatisera beslutsunderlaget för försörjningsstöd i sina beslutsstödsprocesser. Automatiseringen sker genom användningen av mjukvarutekniken RPA (robotstyrd processautomation). RPA kan enbart hantera processer som är regelstyrda och strukturerade. Det tvingar socialförvaltningarna att definiera och strukturera upp sina beslutsstödsprocesser som tidigare utfördes manuellt av handläggarna. Det innefattar att konsekvenser uppstår och påverkar beslutsstödsprocessen, vilket leder fram till studiens frågeställning: Hur påverkas beslutsstödsprocessen i kommunala förvaltningar genom användningen av RPA? En kvalitativ metod har använts vid insamling av litteratur och empiri, för att kunna identifiera konsekvenserna och dess påverkan i beslutsstödsprocessen. De identifierade konsekvenserna som presenteras i studiens slutsats är uppdelade efter: Konsekvenser utifrån RPA och Konsekvenser utifrån handläggarna. Konsekvenserna som identifierats i studien har skiljt sig åt mellan de kommunala förvaltningarna, beroende på hur lagen har tolkats eller om RPA har börjat användas i kommunerna än. / In communal organizations there has previously not existed a law that allowed automated decision support, it was during the year 2018 that the law changed. Previous research has focused on automation in the private business sector, which has created a lack of research on public organizations. Following the change in the law, Social services have started to automate the decision support in their decision support processes. The automation takes place using the software technology RPA (Robot Process Automation). RPA can only handle processes that are regulated and structured. It forces the Social services to define and structure their decision support processes that were previously manually performed by administrators. It involves creation of consequences that affects the decision support process and leads to the study ́s question: How is the decision support process in communal organizations affected using RPA? A qualitative method has been used in the collection of literature and empirical data, in order to be able to identify the consequences and its impact in the decision support process. The identified consequences presented in the study's conclusion are divided into the categories: consequences based on RPA and consequences based on the administrators. The consequences identified in the study have differed between the communal organizations, depending on how they interpreted the law and whether RPA has started to be used in the communes yet.

Den ökade användningen av informationsteknik (IT) är en av flera förändringsprocesser i den offentliga sektorn idag. Användningen är nära kopplad till positiva föreställningar om de möjligheter IT-användningen ger för att kunna modernisera och effektivisera verksamhet. I de offentliga organisationerna råder ofta en starkt teknikpositiv diskurs. IT-utveckling ses som viktig och nödvändig och sker många gånger relativt politiskt oreflekterat. I de processer som äger rum när nya IT-system upphandlas och implementeras i offentliga organisationer samlas flera olika slag av aktörer, såväl offentliga som privata. I denna licentiatuppsats undersöks vilka aktörer som har makt i dessa förändringsprocesser kopplade till IT i den offentliga sektorn. Mer precist sker denna undersökning genom en fallstudie i ett svenskt landsting, där processerna kring införandet av ett nytt vårdinformationssystem har studerats. Studierna har skett genom dokumentstudier, observationer av olika slag samt flertalet intervjuer med tjänstemän och vårdpersonal. De empiriska resultaten analyseras i uppsatsen med hjälp av teorier kring policy, implementering samt teknik och organisation. Licentiatuppsatsen bidrar till forskningen om e-förvaltning såväl empiriskt som teoretiskt. Dess viktigaste empiriska bidrag är två. För det första har införandet av nya IT-system omfattande betydelse för organisering i offentliga organisationer. För det andra indikerar uppsatsens resultat att införandet av ny teknik i offentliga organisationer kan bidra till att sudda ut gränsen mellan det offentliga och det privata. Uppsatsens teoretiska bidrag sammanfattas i den analysmodell som presenteras, och som ger möjlighet att betrakta och analysera policy-, implementerings- och praktikprocesser rörande IT-utveckling i offentliga organisationer som integrerade sådana.

<p>Bakgrund: Graden av centralisering måste ständigt avvägas. Under 1980- talet följde den offentliga sektorn efter den privata avseende decentralisering, ett begrepp som översköljdes med idel positiva argument och erfarenheter. Under slutet av 1990-talet har pendeln svängt och de flesta försäkringskassor har tagit ett steg tillbaka. Vi har valt att undersöka vad som ligger bakom denna utveckling. </p><p>Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att skapa ett diskussionsunderlag för främst Försäkringskassan i Kalmar län, men även för andra försäkringskassor och politiskt styrda organisationer, gällande decentraliseringsgrad och problem associerade med valet av densamma. </p><p>Avgränsning: Vi har i denna uppsats koncentrerat undersökningen till att omfatta endast länscontrollers eller liknande inom Försäkringskassan. De sitter i samtliga fall i eller nära ledningen, varför vi har ett ledningsperspektiv på vår undersökning. </p><p>Genomförande: Vår studie bygger på telefonintervjuer samt öppna och slutna frågeformulär till totalt 18 av de sammanlagt 21 försäkringskassorna i Sverige. </p><p>Resultat: Vi har i uppsatsen kommit fram till att det en kombination av alla de faktorer som vi har lokaliserat som har gjort att centraliseringar av olika slag har kommit till stånd inom Försäkringskassan. Tendenserna påverkar varandra och centraliseringsåtgärder är ofta följder av andra d:o, varför det ibland kan vara svårt att särskilja dem. Resultatet visar också att det kan vara svårt att inifrån organisationen se allt som ligger bakom och driver förändringar.</p>

Bakgrund: Graden av centralisering måste ständigt avvägas. Under 1980- talet följde den offentliga sektorn efter den privata avseende decentralisering, ett begrepp som översköljdes med idel positiva argument och erfarenheter. Under slutet av 1990-talet har pendeln svängt och de flesta försäkringskassor har tagit ett steg tillbaka. Vi har valt att undersöka vad som ligger bakom denna utveckling. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att skapa ett diskussionsunderlag för främst Försäkringskassan i Kalmar län, men även för andra försäkringskassor och politiskt styrda organisationer, gällande decentraliseringsgrad och problem associerade med valet av densamma. Avgränsning: Vi har i denna uppsats koncentrerat undersökningen till att omfatta endast länscontrollers eller liknande inom Försäkringskassan. De sitter i samtliga fall i eller nära ledningen, varför vi har ett ledningsperspektiv på vår undersökning. Genomförande: Vår studie bygger på telefonintervjuer samt öppna och slutna frågeformulär till totalt 18 av de sammanlagt 21 försäkringskassorna i Sverige. Resultat: Vi har i uppsatsen kommit fram till att det en kombination av alla de faktorer som vi har lokaliserat som har gjort att centraliseringar av olika slag har kommit till stånd inom Försäkringskassan. Tendenserna påverkar varandra och centraliseringsåtgärder är ofta följder av andra d:o, varför det ibland kan vara svårt att särskilja dem. Resultatet visar också att det kan vara svårt att inifrån organisationen se allt som ligger bakom och driver förändringar.