Syftet med denna undersökning är att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Jag har ställt mig följande två frågor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumärket internt och externt? Vilka strategier använder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behålla medarbetare? Utifrån syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor. Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke men har redan påbörjat ett aktivt arbete med att stärka det. Anledningen är att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Offentliga organisationer måste dock först kartlägga och analysera nuläget och sina framtida behov. Organisationerna behöver kartlägga vad medarbetarna anser vara en attraktiv arbetsgivare och hur organisationerna kan möta medarbetarnas behov. Organisationerna behöver differentiera sig och förmedla en tydlig, attraktiv och sann bild av organisationen för att kunna konkurrera om kompetenta medarbetare.

No description available.

Under de tre senaste decennierna har medarbetarens betydelse för professionella tjänsteföretag ökat eftersom individens kunskap är en av företagens främsta tillgångar. Kunskap kan ses som en flyktig tillgång eftersom medarbetaren av fri vilja kan ta med sig den ut ur företaget. Av den anledningen är det viktigt att företagsledningen i revisionsbyråerna utarbetar strategier för att behålla sina professionella medarbetare i organisationen. Med denna problematik som utgångspunkt formulerades problemet: Vad påverkar den professionella medarbetaren vid valet att stanna kvar i en revisionsbyrå? Studiens huvudsyfte är att identifiera och förklara de faktorer som professionella medarbetare anser viktigast respektive minst viktiga för att stanna kvar i en revisionsbyrå. Ett delsyfte är att kunna lämna rekommendationer till företagsledningen om vilka faktorer de ska förstärka och vilka som är av mindre betydelse. Studien utgår från företagsledningens perspektiv och ett teoretiskt ramverk som ger en övergripande bild av professionella tjänsteföretag och teorier om vad som påverkar medarbetaren i valet att stanna kvar på sin arbetsplats. Utifrån teorin har en webbenkät genomförts på medarbetare i som arbetar på fyra stycken revisionsbyråer i Sverige.   Studien visar det är viktigt att medarbetarens upplever arbetstillfredsställelse. Om medarbetarna har utvecklande arbetsuppgifter, möjligheten att uppnå sina ambitioner samt delar värderingar med organisationen ökar möjligheten att de stannar i organisationen.

Arbetsmarknaden genomgår en ständig förändring vilket medfört att arbetsgivare inom flera branscher har svårt att hitta potentiella medarbetare med rätt kompetens. Detta har gjort att arbetsgivare i större mån investerat i employer branding, ett arbete som avser att öka arbetsgivares förmåga att attrahera och behålla rätt medarbetare. För att säkra organisationens framtida utveckling har många arbetsgivare valt att inrikta sig på en särskild målgrupp. Målgruppen är den nya generationens medarbetare som består av unga och kvalificerade individer som nyligen trätt in på arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats var att ge en inblick i ett specifikt företags arbete med employer branding samt att undersöka hur det uppfattas av medarbetarna inom organisationen. Företaget som uppsatsens undersökning baserats på har specialiserat sig på den nya generationens medarbetare. Tidigare forskning har visat att employer branding kan användas för att öka arbetsgivares förmåga att attrahera och behålla medarbetare, framförallt bland den nya generationens medarbetare. Uppsatsens teoretiska ramverk bestod av sociologen Parsons teori om sociala handlingssystem, human resource management litteratur som behandlar employer branding samt Scheins teori om organisationskulturens dimensioner.  Åtta semistrukturerade intervjuer tillämpades för att ge ett chefs och medarbetarperspektiv av företagets arbete med employer branding och den rådande organisationskulturen. Resultatet visade att företagets arbete med extern employer branding uppnådde en viss önskad effekt och upplevdes som positivs av medarbetarna. Resultatet visade även att organisationskulturen hade en avgörande betydelse för det interna arbetet med employer branding. Företagets interna arbete med employer branding och organisationskulturen upplevdes som både negativ och positiv av medarbetarna. Denna uppsats avser kunna bidra med insyn och förståelse på de fördelar och problem som employer branding kan medföra.

<p>I den här uppsatsen har vi undersökt vilka värderingar drivkrafter och behov som finns bland fordonstillverkaren Scanias unga akademiker, vilka i undersökningen går under benämningen Young Professionals. Detta i syfte att utröna varför Young Professionals lämnar Scania och vilka faktorer som är avgörande för att skapa ett attraktivare Scania bland denna målgrupp samt att komma fram till lämpliga åtgärder som i största möjliga mån kan förmå dem att stanna inom företaget. Undersökningen bedrevs genom användande av kvalitativa intervjuer och fokusgrupper vilket resulterade i ett antal faktorer framkom som viktiga för denna målgrupp.</p><p>Dessa faktorer är chefskapet, missnöje med företagets engagemang och tillvaratagande på den enskilde individens driv, motivation och kunskaper samt inre processer som är alldeles för segdragna vilket mynnar ut i frustration hos YP och därigenom leder till motivationstapp.</p> / <p>In this thesis we have examined the values, motivation and needs of the vehicle manufacturer Scanias Young Professionals. The aim of the study is to determine why Young Professionals are leaving Scania for other employers and the factors that are decisive for creating a more attractive Scania among the targeted group. We are also recommending suitable actions for keeping them within the company. The study was conducted through in depth interviews as well as in focus groups with four participants from different divisions within the company. These interviews resulted in a number of different factors that were found important for this group.</p><p>The factors are leadership, dissatisfaction with the company’s commitment and procurement of the individual’s motivation and knowledge as well as internal processes that are to slow and resulting in frustration among the Young Professionals, resulting in less commitment to the company.</p>

I den här uppsatsen har vi undersökt vilka värderingar drivkrafter och behov som finns bland fordonstillverkaren Scanias unga akademiker, vilka i undersökningen går under benämningen Young Professionals. Detta i syfte att utröna varför Young Professionals lämnar Scania och vilka faktorer som är avgörande för att skapa ett attraktivare Scania bland denna målgrupp samt att komma fram till lämpliga åtgärder som i största möjliga mån kan förmå dem att stanna inom företaget. Undersökningen bedrevs genom användande av kvalitativa intervjuer och fokusgrupper vilket resulterade i ett antal faktorer framkom som viktiga för denna målgrupp. Dessa faktorer är chefskapet, missnöje med företagets engagemang och tillvaratagande på den enskilde individens driv, motivation och kunskaper samt inre processer som är alldeles för segdragna vilket mynnar ut i frustration hos YP och därigenom leder till motivationstapp. / In this thesis we have examined the values, motivation and needs of the vehicle manufacturer Scanias Young Professionals. The aim of the study is to determine why Young Professionals are leaving Scania for other employers and the factors that are decisive for creating a more attractive Scania among the targeted group. We are also recommending suitable actions for keeping them within the company. The study was conducted through in depth interviews as well as in focus groups with four participants from different divisions within the company. These interviews resulted in a number of different factors that were found important for this group. The factors are leadership, dissatisfaction with the company’s commitment and procurement of the individual’s motivation and knowledge as well as internal processes that are to slow and resulting in frustration among the Young Professionals, resulting in less commitment to the company.

Arbetsgivares största utmaning på dagens multikulturella arbetsmarknad är att vinna kampenom de medarbetare som är duktiga och besitter såväl rätt kunskap som rätt kompetens. Detkrävs stort engagemang och framförhållning för att arbetsgivarna ska lyckas marknadsföra sigpå arbetsmarknaden och hitta rätt personal. Det tycks vara av stor betydelse för arbetsgivareatt attrahera unga, talangfulla studenter för att få ett försprång i kampen om de bästamedarbetarna. Mycket tyder på att kommunala, offentliga organisationer har en svårighet i attändra ungas bild av jobben som erbjuds vilket bekräftas då det är ytterst få offentliga företagsom utmärker sig på topplistor över attraktiva arbetsgivare. Tidigare studier klargör attarbetsgivare är i behov av att skapa sig ett varumärke på arbetsmarknaden och att de börfokusera lika mycket på arbetet med att behålla talangfulla medarbetare som självarekryteringen av dem. Då denna mindre grupp av personer, som är duktiga och har både rättkunskap samt kompetens, får fler valmöjligheter i karriären blir konkurrens om arbetskraftenhård. Syftet med vår studie är att undersöka individers behov både som medarbetare ochprivatpersoner vid beslutstillfället att söka sig till, stanna hos eller lämna en arbetsgivaregenom att anta ett kulturellt helhetsperspektiv. Detta för att se vad en eftertraktad arbetsgivarekan göra för att påverka en individs beslutsfattande om valet av arbetsgivare och därmedbehålla verksamhetens kunskaps- och kompetensnivå.Studien baserades på datamaterial som samlades in genom åtta semi-strukturerade intervjuermed medarbetare från en kommunal organisation. Intervjuerna baserades på en guidebestående av fyra teman där tekniken för kritiska händelser användes i syfte att fårespondenterna att förmedla en detaljrik berättelse kring sina beslut. Följaktligen genomfördesen narrativ analys av berättelserna som lyfte fram avvikande såväl som gemensammaföreteelser i en kronologisk följd.Utifrån analysen för vi slutligen en diskussion där resultatet av vår studie förhåller sig tilltidigare forskning och som sedan mynnar ut i vår slutsats. Vår slutsats är att eftertraktadearbetsgivare arbetar på ett engagerat sätt med att tillgodose de behov och egenskaper somvärdesätts av medarbetare. Detta kräver en medvetenhet hos arbetsgivaren om att talangfullamedarbetare påverkas av kulturella grupper i deras omgivning. Det krävs också en insikt i hurkonkurrenssituationen förändras beroende på tidpunkt i karriären som den åtråvärdamedarbetaren befinner sig i. En eftertraktad arbetsgivare kan påverka medarbetarnasbeslutsfattande genom att vara medvetna om vad som är viktigt vid valet av arbetsgivare,nämligen att: utsidan räknas, insidan avgör. / The greatest challenge faced by employers on today’s multi-cultural labor market is thecompetition for talented employees in possession of the right knowledge and competence. Tobe able to market themselves properly and in order to find the right personnel, employers needto be well prepared and highly committed to the task. It seems to be of great importance foremployers to attract young, talented students in order to get an advantage in the fight for theemployees of the future. There is however few public companies included in the top lists ofattractive employers, which confirm the public organizations’ suspicion that they havedifficulties with changing students’ perception of the jobs they offer. Previous studies haveidentified a need for employers to establish a brand on the labor market and the importance offocusing just as much on retaining talented employees as on recruiting them. Since potentialemployees in possession of the right knowledge and competence are faced with an increasingselection of possible career paths, the competition for this small group of talents hardens. Thepurpose of our study is therefore to investigate the private and work related needs ofindividual employees in their decision of applying to, staying with or leaving an employer.With regards to a holistic and cultural perspective this study aims to see what an employer ofchoice can do to affect an individual’s decision making with the purpose of retaining theorganization’s level of knowledge and competence.This study is based on data gathered through eight semi-structured interviews with employeesfrom a public organization. The interviews were conducted with the help of an interviewguide comprised of four themes in accordance to the critical incident technique, meant tofacilitate more depth to the respondents’ stories. A narrative analysis of the stories was carriedout in which common as well as divergent incidents were emphasized in chronological order.Lastly, we provide a discussion based on our analysis that compares and contrasts the resultsof our study with previous research. The discussion leads to the conclusion of our study: anemployer of choice works in a committed way to accommodate the needs and qualities thatare valued by the employees. That work requires awareness of the influences talentedemployees gets from cultural groups in their milieu. It also requires an insight in how thecompetition changes depending on the career stage in which the desirable personnel aresituated. An employer of choice can influence the employees’ decision making by beingaware of what is important in their choice of employer: the external matters, the internaldetermines.This thesis will continue in Swedish.

De senaste åren har präglats av högkonjunktur vilket har medfört en stor rörlighet på arbetsmarknaden. En hög personalomsättning är resurskrävande för arbetsgivare i form av både tid och pengar. För att möta dessa utmaningar implementerar företag olika strategier för att få sin personal att trivas och stanna kvar i organisationen. Syftet med denna studie var att analysera faktorer som påverkar medarbetarnas benägenhet att stanna kvar hos sin arbetsgivare. En inledande intervju genomfördes med en organisations HR-chef för att ta reda på deras starkaste insatser för att behålla medarbetare. Därefter genomfördes en enkätundersökning för att mäta medarbetarnas upplevelser av dessa insatser samt analysera eventuella skillnader mellan medarbetargrupper. Resultatet visar att medarbetarna överlag skattade insatserna högt samt att 86% av medarbetarna troligt ser sig själva på företaget om fem år. De upplever bland annat att företagets värderingar i hög grad stämmer överens med deras egna och de upplever en stark tillit från deras närmaste chef. Medarbetarna upplever också en stolthet över att arbeta på företaget. Det går även att se vissa skillnader mellan olika medarbetargruppers upplevelser, där de medarbetargrupper som skattat faktorerna högre än övriga var kvinnor, medarbetare i åldrarna 16–25 år samt medarbetare som arbetar heltid. De högt skattade insatserna i kombination med att en majoritet av medarbetarna ser sig långsiktigt i organisationen visar på ett framgångsrikt trivselarbete. Detta skapar en organisation som förblir konkurrenskraftig, genom att behålla nöjda och kompetenta medarbetare inom organisationen.

Worldwide, employee turnover has been and remains a concern for organizations. Previous research has shown that the loss of a valuable employee creates both tangible and intangible costs for companies, and organizations are therefore forced to focus their efforts on employee retention. Previous research has also shown that university graduates have capabilities that are of value in industries going through transformation, and that supervisors, i.e., employees with personnel responsibility, play an important role in the retention of this type of employee.  The purpose of this qualitative single case study is to investigate how a supervisor can contribute to the retention of their young university graduate employees, particularly in the context of a largescale enterprise in the Swedish automotive industry. This is done partly through a literature review concluded with a theoretical framework that summarizes the existing literature's suggestions about factors that contribute to employee retention. In this framework, suggestions from existing literature are separated into themes depending on what aspect of employee retention they deal with. These five themes, including job design, communication, leadership, organizational support as well as atmosphere and work environment, recur throughout this study to structure the findings. The investigation is also done through primary data collection in the form of interviews with young university graduate employees at the case company, as well as a focus group with supervisors from the case company. This is complemented by the collection of archival data. The interview data are then analyzed to find themes and patterns using the Gioia-method.  The study finds several factors and activities that young academic employees value at their workplace. Some of these findings include freedom under responsibility, helpful and supportive supervisors, personal development, cooperation between departments and an open workplace climate. The findings are discussed in relation to the study’s purpose as well as in relation to the theoretical framework. The study concludes by summarizing the extent to which the findings of this study confirm the suggestions from previous literature under each of the five themes, as well as by presenting the findings that extend the theoretical framework. The findings that extend the framework include networking, benefits, an open climate, varying work tasks, a well-structured introduction process, as well as a beneficial geographic location of the office. For each of the five themes, practical suggestions are also given concerning how a supervisor can contribute to the retention of their young university graduate employees. / Runtom i världen har medarbetaromsättning varit och är fortfarande ett bekymmer för organisationer. Tidigare forskning har visat att bortfallet av en värdefull medarbetare skapar både materiella och immateriella kostnader för bolag, därför måste organisationer anstränga sig för att behålla sina medarbetare. Tidigare forskning har också visat att akademiker besitter förmågor som är av värde i industrier som genomgår transformation, samt att chefer spelar en viktig roll i att behålla denna typ av medarbetare.  Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka hur en chef kan bidra till bibehållandet av sina unga högskoleutbildade medarbetare, specifikt i kontexten av ett storskaligt bolag inom den svenska fordonsindustrin. Detta görs delvis genom en litteraturstudie som avslutas med ett teoretiskt ramverk, där den existerande litteraturens förslag kring faktorer som bidrar till bibehållandet av medarbetare summeras. I detta ramverk delas litteraturens förslag in i teman beroende på vilken aspekt av bibehållandet av medarbetare som de behandlar. Dessa teman; arbetsdesign, kommunikation, ledarskap, stöd från organisationen samt atmosfär och arbetsmiljö, återkommer genom studien för att strukturera upp resultaten. Undersökningen görs också genom primär datainsamling i form av intervjuer med unga högskoleutbildade medarbetare på fallstudiebolaget, samt en fokusgrupp med chefer från fallstudiebolaget. Detta kompletteras med insamling av arkivdata. De data som samlats in från intervjuerna analyseras sedan för att identifiera teman och mönster enligt Gioia-metoden.  Studien finner flertalet faktorer och aktiviteter som unga högskoleutbildade medarbetare värderar på sin arbetsplats. Några av dessa inkluderar frihet under ansvar, hjälpsamma och stöttande chefer, personlig utveckling, samarbete mellan avdelningar och ett öppet arbetsklimat. Dessa resultat diskuteras i relation till studiens syfte samt i relation till det teoretiska ramverket. Studien avslutar genom att summera till vilken grad studiens resultat bekräftar förslagen från tidigare litteratur under de fem olika temana, samt genom att presentera de resultat som utökar det teoretiska ramverket. De resultat som utökar ramverket inkluderar nätverkande, förmåner, ett öppet arbetsklimat, varierande arbetsuppgifter, en välstrukturerad introduktionsprocess samt en fördelaktig geografisk placering av kontoret. För var och en av de fem temana presenteras också praktiska förslag för hur en chef kan bidra till bibehållandet av sina unga högskoleutbildade medarbetare.

De flesta organisationer idag har insett att för att tillväxt ska kunna ske, är det nödvändigt att rikta fokus mot det mänskliga kapitalet - medarbetarna. För att attrahera nya talangfulla medarbetare, men kanske främst behålla befintliga, är kompetens- och karriärutveckling starka och vissa gånger avgörande verktyg. Att erbjuda karriär-och utvecklingsmöjligheter är fördelaktigt då detta tenderar att öka medarbetarnas motivation, lojalitet och engagemang. Kompetenta och tillfredsställda medarbetare kommer i sin tur att gynna strategiska målsättningar samt organisationen i stort. Däremot kan det många gånger vara utmanande att balansera individuella målsättningar med vad som faktiskt är möjligt ur ett organisatoriskt perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan en organisatorisk karriärutvecklingsstrategi med hur medarbetarna konkret upplever sina karriärmöjligheter. Vidare ämnar studien att utforska medarbetares drivkrafter och motivation inom området för att därigenom identifiera viktiga aspekter för att behålla medarbetare genom just karriärutveckling. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats och datan har inhämtats genom en enkätundersökning hos ett stort energibolag i Sverige. Resultatet har analyserats i sin helhet, men också delvis i jämförelse mellan undersökningsgrupper i form av kön, ålder och anställningstid. Slutsatserna som studien resulterat i är att karriär- och kompetensutveckling visar sig vara viktigt för många medarbetare i organisationen samt att individanpassning efterfrågas. Medarbetarnas olika anställningstider tenderar även att generera olika uppfattningar om möjligheterna till karriärutveckling och att det inte bara är viktigt att erbjuda utvecklingsmöjligheter utan även möjliggöra tid för genomförandet. Karriärutvecklingsstrategier som kan verka exkluderande behöver vidare vara välmotiverad och grundad med andra erbjudanden till de som inte omfattas. Dessutom genererade studien, som det kanske tydligaste resultatet, att kommunikation vad gäller karriärutveckling är av hög betydelse. Detta både för att medarbetarna ska känna sig tillfredsställda och informerade kring vad som finns att tillgå, men också för att organisation och medarbetare ska jobba mot samma målbild.