Ledning och övriga anställdas upplevelser av attraktivitet på arbetsplatsen “Mora of Sweden” looks at how management and employees at the Swedish manufacturing company ”Mora of Sweden” perceive an ideal attractive company and what factors that determine one, as well as how these two groups perceive the situation at their own company. The main purpose of the essay is to compare the management’s point of view with that of the rest of the employee respondents’ perspective. While doing so the author concludes that there are several factors such as how the employees feel about their physical working environment as well as their salary, of which the management lacks understanding or perceive differently and that there needs to be more of an open dialogue between the management and the employees.

Vilka faktorer som ska finnas på en plats för att den ska vara attraktiv är inte helt givet, men det går att hitta likheter mellan olika platser. Några av de återkommande faktorerna som utgör attraktiva platser enligt forskning är bl.a. ett gott serviceutbud, närhet till vatten samt gångavstånd till centrum. Syftet med uppsatsen är att studera föreställningar om attraktiva stadskvaliteter vid val av bostadsområden ur två perspektiv, ur ett större marknadsföringsperspektiv och ur ett mindre individperspektiv. Detta kommer göras utifrån exemplet Bryggudden i Karlstad. Uppsatsen syftar därför att besvara tre frågeställningar: Hur marknadsförs Bryggudden av mäklare och marknadsföringsmaterial? Vad utgör en attraktiv plats enligt de boende på Bryggudden? Vilka av de faktorer som teorin lyfter som attraktiva är förenliga med Bryggudden? För att ta reda på vad de boende på Bryggudden anser attraktivt när de väljer bostadsområde gjordes en enkät som delades ut till de boende i ett utvalt bostadshus. För att ta reda på hur Bryggudden marknadsförs och vad som då lyfts som attraktivt gjordes en innehållsanalys av marknadsföringsmaterial samt en intervju med en mäklare/säljare. Till sist gjordes även en observation av området Brygguddens fysiska miljö för att se vilka av de faktorer som enligt teorin bidrar till attraktivitet som är förenliga med Bryggudden. Resultatet blev att mycket av det som marknadsförs som attraktivt också är det som de boende efterfrågar. De boende på Bryggudden tycker att de fyra viktigaste faktorerna när de väljer bostadsområde är (1) gångavstånd till centrum, (2) ett brett serviceutbud, (3) närheten till grönområden och (4) byggnadernas utseende. Det som marknadsförs som attraktivt på Bryggudden är bl.a. områdets närhet till centrum, läget vid vattnet, den blandade miljön samt områdets speciella identitet och historia. Efter observationen går det också att konstatera att Bryggudden innehar många av de faktorer som teorin lyfter som attraktiva. Området ligger bl.a. nära centrum, ligger i ett vattennära område och har ett mindre serviceutbud. / What makes an attractive place is not a given. However, it is possible to find similarities and some of the recurrent qualities that can be found include: a good variety of shops, water and green areas as well as walking distance to the city centre. The purpose of this paper is to study the perception of attractive urban qualities when selecting a neighbourhood from two perspectives, a larger and a smaller perspective, based on the example Bryggudden in Karlstad. The paper therefore aims to answer three questions: How do brokers and marketing materials promote Bryggudden? What makes an attractive place according to the residents of Bryggudden? Which of the qualities that according to science are attractive are compatible with Bryggudden? To find out what the residents of Bryggudden consider attractive when choosing a residential area a survey was distributed to a selected residential building. To find out how Bryggudden is advertised and what is promoted as attractive, a textual analysis and an interview with a broker/salesperson were made. Finally a observation of the area was made to see which of the attractive factors are compatible with Bryggudden. The result was that much of what is promoted as attractive is also what the residents are looking for. The residents of Bryggudden think that the four most important factors when choosing a residential area is (1) walking distance to the city centre, (2) a wide range of shops, (3) to be close to green areas and (4) the buildings appearance. What is promoted as attractive on Bryggudden includes the area's location close to the city centre, the location on the waterfront, the mixed environment and the area's special identity and history. After the observation, it is also to note that Bryggudden possess many attractive qualities. The area is located near downtown, has great access to water and a small selection of shops. The biggest flaw with Bryggudden is that there are no green areas, which the residents request.

<p>Det har aldrig tidigare gjorts några studier som kopplar ihop utseende med sömnbrist. Det är väl känt att sömndeprivation påverkar hälsa. Tanken att attraktivitet också skulle bli negativt påverkat kan baseras på studier som visar att ett friskt utseende och hudkvalitet har effekter på attraktivitet. Förmågan att avgöra om en person är trött utan signaler från beteenden har heller inte tidigare blivit undersökt. I den här studien fotograferades 23 deltagare vid ett baselinetillfälle och efter 36 timmars sömndeprivation. Dessa fotografier utvärderades av 65 uvärderare avseende attraktivitet, hälsa och trötthet. Vattenavdunstning från epidermis (transepidermal water loss, TEWL) mättes för att estimera hudens barriärfunktion. Attraktivitet, friskt utseende och trötthet var alla påverkade av sömndeprivation. Det fanns ingen effekt av sömndeprivation på hudens barriärfunktion.</p>

Det har aldrig tidigare gjorts några studier som kopplar ihop utseende med sömnbrist. Det är väl känt att sömndeprivation påverkar hälsa. Tanken att attraktivitet också skulle bli negativt påverkat kan baseras på studier som visar att ett friskt utseende och hudkvalitet har effekter på attraktivitet. Förmågan att avgöra om en person är trött utan signaler från beteenden har heller inte tidigare blivit undersökt. I den här studien fotograferades 23 deltagare vid ett baselinetillfälle och efter 36 timmars sömndeprivation. Dessa fotografier utvärderades av 65 uvärderare avseende attraktivitet, hälsa och trötthet. Vattenavdunstning från epidermis (transepidermal water loss, TEWL) mättes för att estimera hudens barriärfunktion. Attraktivitet, friskt utseende och trötthet var alla påverkade av sömndeprivation. Det fanns ingen effekt av sömndeprivation på hudens barriärfunktion.

No description available.

Uppsatsen behandlar attraktivitet i förhållande till förändringsarbete i den storskaliga miljonprogramsförorten. Dokument som berör förändringsarbete har granskats och analyserats. Det som utvärderas är hur förändringsarbete i Gårdsten, Järvafältet och Rosengård beskrivs. En utgångspunkt är att undersöka hur förutsättningarna betraktas och om innerstadsinspirerade tankegångar präglar arbetet med att göra stadsdelarna mer attraktiva. Ambitionen är inte att ge ett entydigt svar av hur förändringsarbetet bör gå till utan att granska och analysera exempel på hur det har gått till. Förhoppningen är att studien kan ge nya insikter och perspektiv på förändringsarbete i miljonprogramsförorten.

Br. Svensson Skog var tidigare specialiserade på drivning. De senaste åren ha de försökt lösa branschens problem. Företaget har breddat sin verksamhet till att omfatta planering, avverkning, skogsvård, träbränsle samt virkesköp och skoglig rådgivning. Ett helhetskoncept har utformats och företagets utveckling är därför intressant att studera. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur br. Svensson Skogs nya affärskoncept fungerar idag och vilka utvecklingsmöjligheter konceptet har. Vidare är syftet att undersöka hur personalen upplevt denna förändring och hur deras arbetssituation ser ut idag, samt hur arbetsorganisationen ser ut och vilka utvecklingsmöjligheter det finns. Följande tre problemformuleringar utreds. Har Br. Svensson Skog ökat sin konkurrensförmåga och lönsamhet jämfört med ett entreprenadföretag som är enbart arbetar med drivning? Är Br. Svensson Skog mindre sårbart jämfört med ett entreprenadföretag som enbart arbetar med drivning? Kan denna breddning av verksamheten göra skogsarbetet mer attraktivt för de anställda? Sekundärdata har studerats till rapportens teoridel. Sekundärdata har bestått av litteratur och rapporter inom det aktuella området. Rapportens resultatdel har tagits fram med hjälp utav primärdata, och dess två tekniker enkät och intervju. Undersökningen visar att företaget ökat sin konkurrensförmåga, men inte sin lönsamhet. Vidare anser författaren att Br. Svensson Skog är mindre sårbart och att de genom sin företagsförändring gjort skogsarbetet mer attraktivt.

Bakgrund: Västra Götaland är den näst största turismregionen i Sverige och jämför sig kontinuerligt med destinationsorganisationer i Stockholm samt Skåne län. Gästnattsstatistik utgör en viktig redskap vid mätning av turismutvecklingen mellan destinationer. Gästnattsstatistiken innehåller däremot ingen information om orsakerna till utvecklingen. Syfte: Syftet är att genomföra en fallstudie på Västra Götaland med en inventering av orsaker till hur Västra Götaland tappar andelar i gästnattsutveckling, jämfört med Stockholm och Skåne län. Frågeställning: Vilka är de främsta orsakerna, enligt undersökningen, som bidrar till förändringen i gästnattsutvecklingen och påverkar de Västra Götaland? Metod: Arbetet består av en fallstudie av Västra Götaland. En kvalitativ forskningsmetod har används med insamling av data genom intervjuer och sekundär datainsamling. Studien har utgått från grundad teori, där författarnas egna tolkningar ligger till grund för studiens upplägg. Slutsatser: I studien har det framkommit att evenemang och möten, boendekapacitet samt tillgänglighet bidrar till förändring i gästnattsutveckling i Västra Götaland. De kategorierna påverkar dock gästnattsutvecklingen i olika omfattning.

Den här uppsatsen ska undersöka de exkluderande faktorerna i Stockholms offentliga rum med Stockholm central, som ägs av det statliga bolaget Jernhusen, som utgångspunkt. I en alltmer globaliserad värld blir visionen om attraktivitet med följd av trygghet viktiga faktorer i det offentliga rummet. Här städas potentiella hot mot den bilden undan för att städer ska kunna bibehålla en framstående roll. Målet blir därför att se hur skapandet av det attraktiva och trygga rummet kan verka exkluderande för bland annat socialt utsatta människor. Platsinventering och observation av Stockholm central har använts för att identifiera exkluderande barriärer. Dessutom har kvalitativ analys av plandokument använts för att förstå hur Jernhusen och Stockholms stad arbetar med attraktivitet och trygghet som kan verka exkluderande. Resultatet visar att det finns indikationer på exkludering på Stockholm central. Både den fysiska utformningen och Jernhusens bemötande kunde verka exkluderande mot särskilt socialt utsatta. Den politiska diskursen som förts inom ämnet har även granskats för att förstå fenomenets vidd och vilka åtgärder som planeras.

No description available.