I kandidatuppsatsen beskrivs platsmarknadsföring som fenomen samt hur den syns i den kommunala planeringen hos två svenska storstäder; Malmö och Göteborg, och vilken roll den fysiska planeringen har i detta.  Arbetet är en kvalitativ fallstudie som med innehållsanalys som metod utläser platsmarknadsföringen som det dolda budskapet i kommunal planering. För att kunna göra detta har fyra övergripande teman inom platsmarknadsföring identifierats; Platsmarknadsföring, Globalisering, konkurrens och tillväxt, Den kreativa klassen och Attraktivitet och platskvalitet. Inom varje tema listar vi också en rad nyckelord som används för att analysera empirin.  Både Malmö och Göteborg har transformerats sedan varvskrisen på 1970- och 80-talen med hjälp av marknadsföring. Platsmarknadsföring är dock inget som är explicit uttalat i det kommunala planeringsarbetet och vi söker därför visa hur subtil den kan vara. I studien av empirin har det framkommit att båda städerna jobbar med platsmarknadsföring genom att använda klassiska marknadsföringsstrategier så som reklamfilmer och slogans men också genom att använda mer subtila former av platsmarknadsföring som bl.a. konstruktionen av ikoniska byggnader, hamnomvandlingar, evenemang och försök att skapa attraktiva platser.

This thesis evaluates public spaces based on the relationship between humans and thephysical environment. A comparative study was developed, comparing two differentpublic spaces, Hornstull torg and Skärholmstorget. The two places have beenstatistical analysed through chisquare tests and evaluated based on different factors, toidentify strengths and weaknesses. The factors have been identifiedas important forpublic spaces to be perceived as attractive and have been determined with help froma theoretical framework based on urban research. Social progress has resulted in changes on how we use public spaces which createsnew demands on the surroundings. The study concludes that a public space'sattractiveness is a complicated and multifolded concept that has different meanings fordifferent people. On the other hand, it is clear that public spaces are connected toboth social and physical structures and the combination of these two dimensionsdecides how the place is perceived and used. The results from the chisquare-tests show differences depending on gender and ageon how they experience public space. Skärholmstorget fulfils more of the factors thathave been identified as crucial for an attractive public space than Hornstull torg does.However, the majority of the respondents perceive Skärholmstorget as moreinsecure than Hornstull torg. This may have effect on how often the public space isused.

Purpose: Råslätt is a residential neighborhood that is part of the Swedish “million homeprogram” (1965-1975). The area consists almost entirely of rental apartments inprefabricated concrete buildings of 6-8 floors. Unemployment rates are high and thearea is also highly segregated. Because of this, Råslätt has a bad reputation.The goal of this study is to examine the parameters of the physical, public space thatcan contribute to a more attractive residential area and based on the findings design aproposal that will be presented by sketches and a picture. Method: The methods used are primarily document analysis and observations. Inaddition, an interview with a professional area manager has been implemented. Thefinal sketch has been made with 3D-modeling software. Findings: The area's center buildings have been analyzed using various theories andfrom these concluded a number of parameters that are important for this residential areato be attractive. Using these parameters, a proposal has been designed with 3Dmodelingsoftware and presented as overview maps and a picture of how the area couldlook like. Implications: Through a proposal of changes in the physical planning, theattractiveness of the area and the social mix could be improved. Improvements thatcould enhance the attractiveness have been developed and are as follows: more sittingpossibilities, better accessibility, more interesting architecture, larger focus onaesthetics, more planned green space in the center, attractive new housing in the citycenter, to better link the different ground levels and an increased number of focus pointsfor visual experiences.For further research in the area, it could be interesting to investigate what is alreadybeing done in new construction projects to avoid problems that “the million homeprogram” resulted in, and to come up with further proposals on how to improve thework at the new projects. It could also be interesting to examine the redevelopmentproposals based upon economic and ecological sustainability. Limitations: The focus has been at the center of the buildings due to our basic theorythat it is possible to improve the attractiveness of the area by only focusing on publicspace. This is also to avoid the negative effects of a rising social status in a residentialarea (gentrification) whenever possible. Economic aspects have also been disregardedin this report. / Syfte: Råslätt är ett bostadsområde som ingår i det svenska miljonprogrammet.Området består nästan uteslutande av hyresrätter i prefabricerade betonghus med 6-8våningar. Arbetslösheten är utbredd och det är mycket segregerat i området. Områdethar även dåligt rykte på grund av detta.Målet med det här examensarbetet är att undersöka vilka parametrar i den fysiska,offentliga miljön som kan bidra till ett mer attraktivt bostadsområde och utefter dessautforma ett förslag som redovisas med skisser och en bild. Metod: De metoder som använts är i första hand dokumentanalys och observationer.Dessutom har en intervju med en yrkesverksam förvaltare och områdeschefgenomförts. Den avslutande skissen har sedan gjorts i ett 3D-modelleringsprogram. Resultat: Områdets centrumbebyggelse har analyserats med hjälp av olika teorier ochpå det sättet har man kommit fram till ett antal parametrar som är viktiga för attbostadsområdet ska vara attraktivt. Med hjälp av dessa parametrar har ett förslagutformats i ett 3D-modelleringsprogram och redovisats som översiktskartor och en bildpå hur området skulle kunna se ut. Konsekvenser: Genom ett förslag på förändringar i den fysiska planeringen kanområdets attraktivitet och den sociala blandningen förbättras. De konkreta förslagensom skulle kunna förbättra attraktiviteten har tagits fram är: Fler sittplatser, bättretillgänglighet, intressantare arkitektur, mer fokus på estetik, fler planerade grönytor icentrum, nya attraktiva bostäder i centrum, större koppling mellan olika marknivåer ochfler fokuspunkter för visuella upplevelser.För att forska vidare i ämnesområdet skulle det kunna vara intressant att utreda vad somredan görs vid nyproduktion för att undvika de problem som miljonprogrammetmedförde samt att komma med ytterligare förslag på hur man kan förbättra arbetet vidnybyggnation. Det skulle även kunna vara intressant att undersöka ettombyggnadsförslag utifrån ekonomiska och ekologiska hållbarhetsaspekter. Begränsningar: Fokus har legat på centrumbebyggelsen på grund av att vårgrundläggande tes är att det går att förbättra attraktiviteten i ett område genom att barafokusera på det offentliga rummet. Detta också för att undvika de negativa effekternaav den sociala statushöjningen av ett bostadsområde (gentrifiering) i största möjligamån. Ekonomiska aspekter har även bortsetts ifrån i den här rapporten.

Today, every organization is struggling to attract, recruit and retain staff. This is because it has become a” war of talent”, since it is difficult to recruit candidates with excellence. This means that it is important for employees to work with their brand to succeed. The purpose of this thesis is to investigate what nursing students find attractive with employees’ brand and what would make them stay in Norrbotten after their studies, and how this differs from employees work with employer branding. The study was conducted with a qualitative method and an adductive approach. The collected material was interpreted with a thematic analysis and coded with an empirical-driven and theoretical coding. The results of this study showed that organizations work with employer branding, but that they could developed. The results also showed that there are significant factors that students find attractive: work environment, work tasks, development opportunities, good colleagues and a good manager. The salary was an important factor even though it was not the biggest. Which differs from the employee’s biggest factors in their work with employer branding: the locality, development opportunities, work environment, salary, working conditions, working hours, career opportunities and benefits. The result also shows that there are factors that can affect the student’s choice moving after their studies. / Idag kämpar varje organisation med att attrahera, rekrytera och behålla personal. Detta för att det har blivit ett ”krig om talang”, då det är svårt att rekrytera kandidater med spetskompetens. Detta gör att det är av vikt för arbetsgivare att arbeta med sitt varumärke för att lyckas.Syftet med studien är att undersöka vad sjuksköterskestudenter finner attraktivt med arbetsgivares varumärke och vad som skulle få dem att stanna i Norrbotten efter studierna, samt hur detta skiljer sig mot arbetsgivares arbete med employer branding. Studiens genomfördes med en kvalitativ metod och en aduktiv ansats. Det insamlade materialet tolkades med entematisk analys och kodades med en data-driven och teoretisk kodning. Resultatet i denna studie visade att arbetsgivarna arbetar med employer branding men att de hade kunnat utvecklas. Resultatet visade även att det finns betydande faktorer som studenterna finner attraktiva: arbetsmiljö, arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter, bra kollegor och en bra chef. Lönen var även en viktig faktor, och kunde påverka exempelvis val av tjänst. Vilket skiljer sig från de betonade faktorerna i arbetsgivarnasarbete medemployer branding: orten, kompetensutveckling, arbetsmiljö, lön, arbetsvillkor, arbetstider, karriärmöjligheter och förmåner.Resultatet visade även att det finns faktorer som kan påverka studenternas val att flytta efter sina studier.

Titel: Leder attraktivitet till produktivitet? En studie av fastighetsmäklares attraktivitet och dess påverkan. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi, inriktning marknadsföring. Författare: Kalle Gudmundsson och Olivia Lundbäck. Handledare: Jonas Kågström. Datum: 2019, maj. Syfte: Tidigare forskning indikerar att attraktiva personer är produktivare än oattraktiva personer. Syftet med denna studie är således att analysera om ”beauty premium” återfinns i säljande yrken och hur den påverkar produktivitet. Vi undersöker huruvida det existerar samband mellan produktivitet och attraktion hos svenska fastighetsmäklare. Vi tar också reda på om “beauty premium” effekterna skiljer sig åt mellan män och kvinnor samt hur en attraktiv och produktiv fastighetsmäklare ut. Metod: Studiens tillvägagångssätt är deduktivt eftersom litteratur och vetenskapliga artiklar använts och analyserats. Studien har ett syfte och frågeställningar som besvaras med en kvantitativ undersökning genom en enkätundersökning. Vidare analyseras resultatet med hjälp av SPSS och även korrelationsanalys, resultatet diskuteras och presenteras sedan dels genom tabeller skapade med SPSS. Resultat & slutsats: Vår studie resulterade inte i ett samband mellan hög attraktivitet och produktivitet. Vi har istället funnit att attraktivitetsbetyg nära snittet kan bidra till högre produktivitet, främst när det kommer till kvinnor. ”Beauty premium” effekterna skiljer sig åt när det kommer till män och kvinnor eftersom mycket attraktiva kvinnor istället påverkas av ”beauty penalty”. Det vi fann gemensamt mellan kvinnor och män är att attraktivitetsbetyg nära snittet har ökad produktivitet och vår slutsats pekar på att detta beror på ”beauty penalty” effekterna. Vi kom även fram till att attraktiva fastighetsmäklare har symmetri i hudstruktur samt ett generiskt utseende medan utseendet på en produktiv fastighetsmäklare är mycket varierat och vi såg inget tydligt samband förutom att de låg nära snittbetyget i attraktivitet. Uppsatsens bidrag: Denna studie är först med att undersöka attraktion kopplat till produktivitet när det kommer till fastighetsmäklare eller säljande yrken. Studiens bidrag är att ge en klarare bild och således kunskap om hur begreppen attraktion och produktivitet påverkar varandra och vilka andra variabler som spelar roll. Förslag till vidare forskning: Genom vår forskning har vi förstått att attraktion kan påverka produktivitet på många olika sätt. För att säkerhetsställa de resultat vi fått fram utifrån vår studie skulle det vara relevant att göra en liknande studie inom andra säljande yrken än fastighetsmäklare. För att skapa mer förståelse kring dessa begrepps samband, skulle en liknande studie kunna utföras inom andra branscher. Även forskning som utgår mer ifrån kön eftersom vårt resultat indikerar på att attraktion påverkar olika hos män och kvinnor. Till sist en studie som kan utföras på samma sätt som denna studie, men med mer fokus på ålder och dess påverkan.

Kvinnliga karaktärer porträtteras oftare som sexualiserade eller attraktiva än manliga karaktärer i spel. Texten undersöker vilka attraktivitetsideal i ansikten som existerar, och diskuterar ifall dessa attraktivitetsideal kan vara en anledning att många kvinnliga spelkaraktärer porträtteras med väldigt liknande ansikten. En bristande variation bland utseendet på kvinnliga karaktärer i MOBA spel presenteras, och det diskuteras ifall detta kan har en negativ effekt på framförallt kvinnliga spelare. Frågan ställs om åsikterna kring kvinnliga karaktärer med extrema ansiktsproportioner skiljer mot åsikter om manliga. Frågan undersöks med intervjuer av främst MOBA spelare. I intervjun jämförs olika karaktärskoncept med varierande ansikten. Unika karaktärer beskrivs i resultatet som positivt, men väldigt extrema proportioner upplevs negativt. Den manliga karaktären med överdrivna proportioner upplevdes lite mer positivt än den kvinnliga. Framtida arbete uppmanar att undersöka ifall unika ansikten faktiskt efterfrågas eller om unika kostymer och frisyrer är viktigare för spelare än ett annorlunda ansikte.

<p>Den svenska detaljhandeln har under senare år genomgått en betydande förändring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera på externa handelsområden istället för i stadens centrala delar. Nya områden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsområdena. Kunden måste ta ett beslut vilket område de vill besöka. Detta beslut tas genom att jämföra hur intressant ett område är i sin helhet i förhållande till ett annat. </p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara resultaten av ett samarbete mellan ett handelsområdes aktörer och hur områdets identitet, attraktivitet och image påverkas av ett sådant samarbete.</p><p>I uppsatsen gör vi en jämförelse mellan två externa handelsområden, Stenalyckan och Flygstaden. Skillnaden mellan områdena är att Stenalyckan har ett samarbete mellan olika aktörer, vilket Flygstaden inte har. Metodtriangulering har använts, vilket betyder blandning mellan en kvalitativ med en kvantitativ metod. Två kvalitativa individuella intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning är utfört. </p><p>Ett teoretiskt ramverk bestående av teorier som behandlar påverkan, kommunikation, image, identitet och attraktivitet har använts. </p><p>Slutsatsen är att ett samarbete mellan aktörerna på ett externt handelsområde medför klara ekonomiska fördelar. Samarbete, bestående av dels intern kommunikation, är grunden till en tydlig identitet som kan leda till att kundens uppfattning om området förbättras.</p>

<p>Kiruna kommun står inför en exceptionell planeringssituation då järnmalmsbrytningen i berget Kiirunavaara lett till sprickbildningar i marken som hotar stadens existens, vilket gör att orten successivt måste förflyttas. Syftet med uppsatsen är att studera vad som bör prioriteras vid uppbyggnaden av en ny stad och vilka möjligheter planeringssituationen ger. Frågor som avhandlas i uppsatsen är också hur attraktivitet skapas i en ny stadskärna samt hur det är möjligt att samtidigt upprätthålla attraktiviteten i den existerande stadskärnan. Vidare studeras också dialogen och relationen mellan olika berörda aktörer såsom medborgare, kommun och andra inblandade intressenter, vilka alla påverkas av processen.</p><p>Staden Kiruna grundades runt sekelskiftet 1900 och är en stad till stor del präglad av gruvverksamhet. Gruvverksamheten är än idag den största näringen i kommunen och är även den som bidrar till att förändringar måste komma till stånd då staden hotas av sprickbildningar. Beroendet mellan Kiruna och gruvan är därmed stort, därför måste dagens situation där staden ligger i riskzonen lösas utan att gruvverksamheten upphör. Situationen i Kiruna idag ger en helt ny planeringssituation där det är möjligt att studera hur nya ideal och lösningar tas tillvara då man har möjlighet att planera för en helt ny stad. I andra städer ges ofta inte den möjligheten då redan befintliga strukturer sätter gränser. Hur detta kommer att hanteras i Kiruna är därför mycket intressant att studera.</p><p>För att kunna studera det här introduceras ett antal teorier angående vad som tycks göra en stad attraktiv samt hur så hög attraktivitet som möjligt kan nås. Ett antal intervjuer med politiker och tjänstemän från Kiruna kommun presenteras också, med syftet att spegla resonemangen som pågår kring detta. I dagsläget står kommunen inför olika lokaliseringsalternativ vilka också presenteras och resoneras kring i uppsatsen, samt vilka möjligheter var och ett av dem har för att kunna frambringa en attraktiv stad. I uppsatsens senare delar förs ett sammankopplande resonemang och en analys om vilka möjligheter som ses med denna exceptionella planeringssituation, och hur maximal attraktivitet kan skapas och upprätthållas specifikt i Kiruna, samt hur dialogen har fungerat och fortskrider.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka om ansiktsattraktivitet hänger samman med kvalitet i vänskapsrelationer. Hypotesen utgick ifrån att likhet i ansiktsattraktivitet påverkar valet av viktigaste vän samt att en låg skillnad i ansiktsattraktivitet mellan personerna gynnar relationskvaliteten. Tidigare forskning har antingen undersökt attraktivitet eller vänskapsrelationer. Vår uppsats knyter samman dessa två faktorer. 150 tonårspojkars ansiktsattraktivitet bedömdes med hjälp av ett eget utformat instrument. Data på pojkarnas vänskapsrelationer från en longitudinell studie användes för jämförelser. Högt skattad ansiktsattraktivitet visade i vår studie ha ett samband med konflikter i vänskapsrelationen. Attraktiviteten visade sig inte spela någon roll i valet av viktigaste vän. Däremot har attraktiviteten en betydelse för vänskapskvaliteten, då hög ansiktsattraktivitet påverkar vänskapskvaliteten negativt.</p> / <p>The purpose of this thesis was to investigate if facial attractiveness and quality in relationships are connected. The hypothesis was that equality in facial attractiveness matters in people’s choices of important friends and that low difference in facial attractiveness between the people profits quality in their friendship. Earlier research has either been focusing on attractiveness or quality in friendships. This thesis links these two factors together. The facial attractiveness of 150 teenage boys was judged with an instrument made by us. Data, with information about the boys’ relationships, from a longitudinal study were used for comparisons. We found that high facial attractiveness is related to conflicts in friendships, but that attractiveness does not matter in the choice of important friends. However, attractiveness does matter in friendship quality, since high attractiveness affects the quality in a negative way.</p>

<p>Menstruationscykelns inverkan på kvinnors preferenser för mäns ansikten</p><p>Sammanfattning</p><p>Detta är en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) då en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en ärlig signal för goda gener och immunokompetens hos män. Oklarhet råder huruvida detta gäller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick därför välja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrån maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive låg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna. Resultaten indikerar att fynden för menstruella preferensskiften inte är robusta över olika populationer och att det eventuellt är flera evolutionära mekanismer som opererar samtidigt. Alternativt kan kulturella faktorer spela en större roll än vad som tidigare förutsatts.</p> / <p>Women’s Preferences for Male Facial Masculinity Across the Menstrual Cycle</p><p>Abstract</p><p>This is a systematic replication of the Penton-Voak and Perret study (1999) where a preference for masculinized faces was found at high conception risk in the menstrual cycle. These traits are believed to be honest signals of good genes and immunocompetence. It is uncertain if these findings are robust across different populations. 36 Swedish college students were asked to pick out the most “physically attractive” male faces from masculinized and feminized stimuli at high and low risk of conception. No significant differences were found between the phases. The results indicate that the findings for a menstrual preference shift are not consistent with the original study . Perhaps several evolutionary mechanisms are operating at the same time, and cultural factors might have a greater influence than previously supposed.</p>