<p>Studier har visat på ett samband mellan försämrad arbetsprestation och konflikter som uppstår av att familjelivet inkräktar på arbetet. En del organisationer har med anledning av detta valt att utveckla och tillämpa familjevänliga policies för att stötta sina anställda i att balansera arbets- och familjesfären. I och med ökad konkurrens på arbetsmarknaden har fördelarna med dessa policies kommit att uppmärksammas allt mer. En förändrad arbetsmarknad har bidragit till att arbetsgivare i större utsträckning väljer att ägna sina resurser åt effektivt employer branding-arbete för att attrahera kompetent arbetskraft. I föreliggande studie undersöktes effekterna av familjevänliga policies/karriärvägar och framträdande identiteter på studenters upplevda företagsattraktivitet. Urvalet bestod av 95 studenter på PAO-programmet vilka fick läsa jobbannonser och därefter skatta företagets attraktion. Resultatet visade en signifikant effekt av policy. Ingen signifikant interaktionseffekt mellan framträdande identiteter och policy på variabeln upplevd företagsattraktivitet kunde påvisas, vilket stödjer tidigare forskning i ämnet. Implikationer för framtidens arbetsmarknad diskuteras.</p>

Studier har visat på ett samband mellan försämrad arbetsprestation och konflikter som uppstår av att familjelivet inkräktar på arbetet. En del organisationer har med anledning av detta valt att utveckla och tillämpa familjevänliga policies för att stötta sina anställda i att balansera arbets- och familjesfären. I och med ökad konkurrens på arbetsmarknaden har fördelarna med dessa policies kommit att uppmärksammas allt mer. En förändrad arbetsmarknad har bidragit till att arbetsgivare i större utsträckning väljer att ägna sina resurser åt effektivt employer branding-arbete för att attrahera kompetent arbetskraft. I föreliggande studie undersöktes effekterna av familjevänliga policies/karriärvägar och framträdande identiteter på studenters upplevda företagsattraktivitet. Urvalet bestod av 95 studenter på PAO-programmet vilka fick läsa jobbannonser och därefter skatta företagets attraktion. Resultatet visade en signifikant effekt av policy. Ingen signifikant interaktionseffekt mellan framträdande identiteter och policy på variabeln upplevd företagsattraktivitet kunde påvisas, vilket stödjer tidigare forskning i ämnet. Implikationer för framtidens arbetsmarknad diskuteras.

Detta examensarbete behandlar varför Älmhult inte växer. De senast tio åren har det rått bostadsbrist i Älmhult, framför allt på hyreslägenheter. Det finns undersökningar som visar att det finns ett hundratal potentiella inflyttare, men ett problem är att det inte finns någonstans att bo. För att ta reda på vad det är som hindrar företag från att bygga nya bostäder har vi intervjuat aktörer och politiker som är aktiva i Älmhults kommun. Intervjuerna har sammanställts och bearbetats i resultatet. Här framkommer bland annat åsikter om problematiken i att det inte är ekonomiskt lönsamt att nyproducera hyreslägenheter.   Studien syftar till att ge en samlad bild över varför det inte byggs mer bostäder i Älmhult och vad man bör arbeta vidare med för att lösa detta problem. Arbetet har framför allt behandlat Älmhult som tätort och inte som kommun.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Jag har ställt mig följande två frågor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumärket internt och externt? Vilka strategier använder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behålla medarbetare? Utifrån syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor. Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke men har redan påbörjat ett aktivt arbete med att stärka det. Anledningen är att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Offentliga organisationer måste dock först kartlägga och analysera nuläget och sina framtida behov. Organisationerna behöver kartlägga vad medarbetarna anser vara en attraktiv arbetsgivare och hur organisationerna kan möta medarbetarnas behov. Organisationerna behöver differentiera sig och förmedla en tydlig, attraktiv och sann bild av organisationen för att kunna konkurrera om kompetenta medarbetare.

In this thesis the survival and development of a yearly recurring event will be examined. The purpose of this work is to examine how the festival Stockholm Pride has developed and to find out what underlying factors and conditions that lays behind the development. Also being examined is how the event affects Stockholm city’s tourism industry. To be able to fulfill the purpose of the thesis a qualitative research has been used and two persons with allot of knowledge about Stockholm Pride and Stockholm’s tourism industry has been interviewed. Complementary data has been selected in the form of statistics over the number of visitors and nights spent in Stockholm and a project description about development and marketing has been analyzed. The result of the collected data has then been analyzed with the help of earlier theories and research and has led to a conclusion. With these components the purpose of the thesis has been fulfilled.   The analysis of the result and theories leads to the conclusion that Stockholm Pride both as a festival and an organization from its stars has developed and grown in size, however the development has not always been consistent but has had its downfalls. There are many factors leading to the positive development, examples are the hosting cities commitment and the target groups travelling pattern. The festival has a tendency to only affect Stockholm’s tourism industry in a positive way and attracts visitors and contributes to the city’s image.

Syftet med studien var att studera om attraktiviteten hos en person kan påverka graden av hur moraliskt förkastlig en handling som utförs av personen bedöms vara och huruvida det föreligger någon könsskillnad. Med ett experiment undersöktes 151 studenter på ett medelstort universitet i södra Sverige. Deltagarna tilldelades ett fiktivt moraliskt scenario med ett bifogat foto av antingen en oattraktiv eller en attraktiv person. En kontrollgrupp blev tilldelade samma scenario men utan något foto. Därefter fick deltagarna svara på hur moraliskt förkastlig de upplevde handlingen som beskrevs i scenariot och hur attraktiv de upplevde personen på fotot vara. Ingen signifikant skillnad i moralisk förkastlighet framkom mellan attraktiv och oattraktivt foto, ej heller någon könsskillnad. Resultatet influerades sannolikt av ”criminal face effect”, den av Dumas &amp; Testé (2012) beskrivna effekt. Om en moraliskt tvivelaktig handling utförs och gärningsmannen uppfyller en stereotyp bild hos en eventuell bedömare av hur någon som utför den handlingen ser ut kommer gärningsmannen att dömas hårdare än om stereotypen inte uppfylls. / The aim of the study was to determine whether the attractiveness of a person can influence the degree of how morally reprehensible an act performed by the person assessed and whether there is any gender difference. In an experiment, 151 students at a medium-sized university in southern Sweden participated. The participants were assigned a fictitious moral scenario with an attached photo of either an unattractive or attractive person. A control group were assigned the same scenario but with no photo. Subsequently, participants were asked how morally reprehensible they experienced the act described in the scenario and how attractive they thought the person on the photo to be. No significant difference in moral reprehensibility emerged between attractive and unattractive photo nor a gender difference. The result is likely influenced by the "criminal face effect," the effect described by Dumas &amp; Teste (2012). If a morally dubious act is performed and the offender meets a stereotypical image of a possible estimator of how someone performs the action looks offender will be sentenced more severely than if the stereotype is not met.

Problemformulering: Hur arbetar företagen i studien strategiskt med att attrahera arbetskraft via sitt arbetsgivarvarumärke – Employer Branding? Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva samt undersöka hur företag arbetar strategiskt för att attrahera potentiell arbetskraft. Uppsatsen kommer även att jämföra om strategierna skiljer sig åt mellan företag som är verksamma inom olika branscher. Metod: För att genomföra uppsatsen används en kvalitativ undersökningsstrategi. Empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer som genomförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Empiri: Empiri har samlats in genom intervjuer som kategoriserats under fyra olika teman internt perspektiv, extern perspektiv, kommunikation och mål. De deltagande företagen i denna studie är företag X, Hi3G Access och Systembolaget. Där intervjuer genomfördes med ansvariga för företagets employer branding arbete. Slutsats: Det finns likheter och skillnader i de deltagande företagens strategiska employer branding arbete gällande kommunikation, segmentering samt mål. Studien visar inga empiriska bevis för att strategierna skiljer sig åt på grund av att företagen är verksamma inom olika branscher. Skillnaderna i företagets strategier kan bero på att de befinner sig i olika stadier med sitt employer branding arbete. Oavsett vilken bransch företag är verksamma i visar studien på att företagen upplever ett ökat behov av att arbeta med employer branding.

Sammanfattning Bakgrund: På grund av att konsumenters beslutsfattande har utvecklats till att ofta grundas i emotionella motiv, har handelsplatser utökat sitt utbud till att erbjuda upplevelser som engagerar flera olika sinnen. Utifrån att den moderna marknadsföringen ofta har utgått ifrån att konsumenter fattar rationella beslut och inte har betonat betydelsen av känslor, upplevelser och sinnesintryck, har en ny typ av marknadsföring uppmärksammats: sinnesmarknadsföring. Det har skett en växling inom handeln, från stadskärnan till köpcentrum utanför stadskärnan, och anledningen verkar vara att köpcentrum har lyckats med en högre attraktivitet. Eftersom köpcentrumet i Jönköping expanderar och formar om både sitt koncept och utseende för att skapa en shoppingupplevelse samtidigt som flera butiker har stängt inne i Jönköpings stadskärna, är det ett intressant och aktuellt område att studera. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur konsumenters upplevda attraktivitet av en handelsplats påverkas av sinnesmarknadsföring. Genom att undersöka hur de olika delarna i sinnesmarknadsföring kan användas och hur de påverkar konsumenterna, kommer denna uppsats att beskriva hur handelplatser kan använda sig av sinnesmarknadsföring för att öka sin attraktivitet. Metod: Undersökningen genomfördes med en kvalitativ utgångspunkt i form av semistrukturerade gruppintervjuer. Tolv stycken personer intervjuades i grupper om två personer för att få så fyllig data som möjligt. Informanterna bestod av sju stycken kvinnor och fem stycken män i olika åldrar med olika sysselsättningar. Urvalet skedde genom bekvämlighets-, och snöbollsurval med anledningen att uppnå ett så relevant urval som möjligt. Slutsats: Sammanfattningsvis kan det konstateras att de konsumenter som denna studie innefattar påverkas av handelsplatsernas atmosfär, genom att den upplevda attraktiviteten ökar genom attribut som engagerar sinnena, oavsett om det är en medveten eller omedveten sinnesmarknadsföring. Detta grundas i informanternas beskrivningar av de båda handelsplatserna då de antingen hade en positiv eller negativ inställning till attributen som stimulerade sinnena samt att det fanns ett visst samband mellan valet av handelsplats och inställningen till attributen. De sinnen som verkar påverka informanterna mer är syn (i form av färger, rymd, ljus och arkitektur), smak (då restaurangutbudet var viktigt) och känsel (genom vädret, temperaturen och mängden människor). Doft-, och hörsinnet påverkade informanterna, men inte på samma sätt som övriga sinnen. Däremot påverkade samtliga sinnesintryck tillsammans deras helhetsupplevelse av handelsplatserna. Hur informanterna resonerade kring valet av handelsplats kan sammanfattas i att, när de ville ”shoppa” valde de köpcentrumet och när de ville ”strosa och umgås” valde de stadskärnan. Detta tyder på att handelsplatserna använder sig av attribut som skapar två olika atmosfärer som passar till olika slags shopping. Samtliga informanter menade att det som är avgörande för en handelsplats attraktivitet, vilket också påverkade deras val av handelsplats, är att det är rymligt, ljust, fräscht (att det hålls efter och utvecklas) och att det är en lugn atmosfär. Detta uppnås genom att använda attribut som engagerar alla våra fem sinnen. Alltså kan arkitektur, möbler, färger, musik, dofter och olika smakupplevelser användas på ett sätt som gör att informanterna upplever en högre attraktivitet. Nyckelord: Sinnesmarknadsföring, attraktivitet, konsumentbeteende, val av handelsplats. / Abstract Background: Due to the fact that consumers decision-making has developed into often being based on emotional motives, merchants have expanded their range to offering experiences using food, entertainment and shopping. Based on the fact that modern marketing has often assumed that consumers make rational decisions and haven’t emphasized the importance of feelings, experiences and sentiments a new type of marketing has been highlighted - sensory marketing. There has been a shift in trade from the city center to shopping centers outside the city center and the reason seems to be that shopping centers have achieved a higher attractiveness. As the shopping center in Jönköping expands and changes its concept and appearance to create a shopping experience, while several stores have closed in Jönköping's city center - it is an interesting and current area to study. Purpose: The purpose of this essay is to describe how consumers' perceived attractiveness of a trading venue is influenced by sensory marketing. By examining how the different parts of sensory marketing are used and how they affect consumers' perceived attractiveness of the trading venue, this essay will provide a review of how sensory marketing  can be used by trading venues to increase their attractiveness. Method: This study was conducted on a qualitative basis in the form of semi-structured group interviews. Twelve people were interviewed in groups of two people to get as comprehensive data as possible. The respondents consisted of seven women and five men of different ages with different occupations. The selection took place through a convenience and snowball selection with the aim of achieving as relevant a selection as possible. Conclusion: In conclusion, the consumers that include this study are influenced by the atmosphere of the venues by increasing their perceived attractiveness through attributes that engage the senses, whether it is a planned or unplanned sensory marketing. This is based on the respondents' descriptions of the two trading venues as they either had a positive or negative attitude to the attributes that stimulated the senses and that there was a certain link between the choice of trading venue and the attitude to the attributes. The senses that seem to affect respondents more are sight (colors, space, light and architecture), taste (because of the importance of a broad restaurant range) and touch (through the weather, the temperature and the amount of people). Smell and hearing also had an effect on the respondents, but not in the same way as the other senses. On the other hand, all the senses together affected the respondents' overall experience of the trading venues. How respondents reason about their choice of trading venue can be summed up, that when they wanted to "shop" they chose the shopping center and when they wanted to "stroll and socialize" they chose the city center. This indicates that the venues use attributes that create two different atmospheres that suit different types of shopping. All respondents said that the most considerable attributes of a trading venue when it comes to its attractiveness, which also affected their choice of trading venue, is that it is spacious, bright, fresh (that it is maintained and developed) and that it is a calm atmosphere. This is accomplished by using attributes that engage all our five senses. Thus, architecture, furniture, colors, music, scents and different types of food experiences can increase the attractiveness of a trading venue.   Key words: Sensory Marketing, attractiveness, consumer behaviour, consumer choice.

Arbetet undersökte huruvida ansiktsdeformationer påverkar hur karaktärer uppfattas vad gäller karaktärernas roll inom den så kallade ungdomsfilm genren, och även relationen kön hade till det. Först definieras attraktivitet för att sedan användas som grund för artefakten. Arbetet har den så kallade haloeffekten som grund, vilket innebär att en person som uppfattas att ha ett positivt drag uppfattas som en bättre person i överlag. Stereotyper och vad som kan orsaka att personer sätts i stereotyper undersöks, och även hur deformationer har stereotyper kopplade till sig. Därefter diskuteras kortfattat om genus och ungdomsfilm genren. En artefakt skapades som består av fyra illustrationer som gestaltar en manlig och en kvinnlig karaktär med både en deformerad och icke deformerad variant var. Därefter genomfördes en kvalitativ undersökning som bestod av åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att deformationer hade en påverkan för den roll som karaktärerna förväntades att ha.

Denna uppsats i kulturgeografi handlar om landsbygdsutveckling och hur exploatering i strandnära lägen kan bidra till lokal- och regional utveckling. Denna utveckling kan ske genom att kommunal- och kommersiell service bibehålls på landsbygden och som därmed ger individer förbättrade möjligheter att vistas där. Detta har blivit möjligt sedan regeringen 2009 införde ett nytt planverktyg för kommunerna, landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Genom detta verktyg går det att identifiera områden i nära anslutning till vatten som är lämpliga att bebygga utan att allmänhetens tillgång till strandområdet försämras samtidigt som goda livsvillkor för växt- och djurliv bevaras. Detta är också själva syftet med strandskyddet. Det kan handla om bebyggelse för både bostäder eller verksamheter. Tanken var att de attraktiva boendemiljöerna som finns längs stränderna skulle locka individer att exploatera dessa områden vilket skulle ge positiva effekter på landsbygden. Denna uppsats baseras på tre utvalda kommuners arbete och tillämpning av detta planverktyg, dessa kommuner är Arvidsjaur, Jokkmokk och Pajala. Det uppsatsen kommer fram till är att kommunerna hade likvärdiga förutsättningar när de startade arbetet med landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Alla tre kommuner tampades med en negativ befolkningsutveckling till följd av den omfattande urbaniseringen som skedde under 1900-talet. Vidare var även kommunerna jämbördiga när det kommer till tillämpningen av det nya planverktyget och utfallet har för samtliga kommuner varit ett ökat byggande längs sjöar och vattendrag.