<p>Säkerhetsarbete bedrivs på alla nivåer i samhället från individnivå till regeringsnivå. Bakgrunden till studien är den problematik som finns i och med skadeutvecklingen i samhället som visar på en ökad trend av personskador i boendemiljön. Studien syftar till att ge en samlad bild av centrala myndigheters säkerhetsarbete med personskador i boendemiljön. Målet med detta är att utifrån den samlade bilden av myndigheters säkerhetsarbete i boendet ta reda på om det finns strukturer inom boendemiljön där flera myndigheter riktar sitt arbete respektive områden som faller mellan stolarna.</p><p>Metodformen som används i studien är en riktad innehållsanalys av dokument. Ett urval av följande myndigheter har studerats; Boverket, Konsumentverket, Socialstyrelsen samt Statens räddningsverk. Resultaten av analysen visar på att myndighetsarbetet är komplext och svårnavigerat. Den bild som återfås när man studerar myndigheterna utifrån är till synes abstrakt. Säkerhetsarbetet i boendemiljön betraktas inte som ett system utan hanteras utifrån enstaka problemområden. Olika faktorers inbördes förhållanden blir inte belysta fullt ut vilket kan medföra att vissa riskområden uppmärksammas av flera myndigheter medan andra faller mellan stolarna. Vidare finner studien att konventionella stuprörsstrukturer inte kan tillämpas i boendemiljön om målet är ett effektivt säkerhetsarbete.</p><p> </p><p>Olycksutvecklingen är till stor del ett socialpolitiskt problem Eftersom det är den politiska styrningen som påverkar arbetsinriktningen hos myndigheten är det i första hand där det krävs en förändrad hållning till säkerheten i boendemiljön. Det behövs en politisk förankring i form av tydligt definierade mål.</p>

Att öka tillgängligheten och få människor att använda stadens parker och grönområden som en naturlig del i vardagen är också ett sätt att förbättra folkhälsan. Forskning som folkhälsoinstitutet gjort visar att människor vistas mer regelbundet i grönområden om avståndet inte överstiger 300 m. En kvantitativ fältstudie med strukturerade enkätfrågor genomfördes med 98 stycken deltagare runt omkring stortorget i centrala Gävle. Studiens syfte var att undersöka vilken inverkan närheten till grönområden från boendemiljön har på människors självupplevda hälsa samt att jämföra skillnader mellan olika åldersgrupper, kön och typ av boende. I studien undersöktes även användandet av den egna trädgården / innergården samt användande, avstånd och typ av grönområdet samt vilken inverkan störande ljud och tysta miljöer har för människors upplevda hälsa. Resultaten visade att det finns en signifikant skillnad mellan kön och typ av boende men framför allt inom olika åldersgrupper när det gäller människors självupplevda hälsa och att dessa effekter framför allt var kopplade till grönområdet. Resultaten styrker även tidigare forskning om att avståndet till grönområdet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande

Säkerhetsarbete bedrivs på alla nivåer i samhället från individnivå till regeringsnivå. Bakgrunden till studien är den problematik som finns i och med skadeutvecklingen i samhället som visar på en ökad trend av personskador i boendemiljön. Studien syftar till att ge en samlad bild av centrala myndigheters säkerhetsarbete med personskador i boendemiljön. Målet med detta är att utifrån den samlade bilden av myndigheters säkerhetsarbete i boendet ta reda på om det finns strukturer inom boendemiljön där flera myndigheter riktar sitt arbete respektive områden som faller mellan stolarna. Metodformen som används i studien är en riktad innehållsanalys av dokument. Ett urval av följande myndigheter har studerats; Boverket, Konsumentverket, Socialstyrelsen samt Statens räddningsverk. Resultaten av analysen visar på att myndighetsarbetet är komplext och svårnavigerat. Den bild som återfås när man studerar myndigheterna utifrån är till synes abstrakt. Säkerhetsarbetet i boendemiljön betraktas inte som ett system utan hanteras utifrån enstaka problemområden. Olika faktorers inbördes förhållanden blir inte belysta fullt ut vilket kan medföra att vissa riskområden uppmärksammas av flera myndigheter medan andra faller mellan stolarna. Vidare finner studien att konventionella stuprörsstrukturer inte kan tillämpas i boendemiljön om målet är ett effektivt säkerhetsarbete.   Olycksutvecklingen är till stor del ett socialpolitiskt problem Eftersom det är den politiska styrningen som påverkar arbetsinriktningen hos myndigheten är det i första hand där det krävs en förändrad hållning till säkerheten i boendemiljön. Det behövs en politisk förankring i form av tydligt definierade mål.

Stricker, S & Klint, L (2010) Barns tankar om sitt framtida yrke och vad som är viktigt i skolan. En studie i barns tankar om framtidsyrke, vad de tycker är viktigt i skolan och om boendemiljön påverkar deras val. Malmö: lärarutbildningen: Malmö högskola.Examensarbetet behandlar barns tankar om sina framtida yrken, vad de tycker är viktigt i skolan samt om boendemiljön påverkar deras val. Syftet med undersökningen är att belysa elevernas tankar kring detta. De frågeställningar vi utgått ifrån är:Vilka yrken tänker sig de intervjuade eleverna i framtiden? Vad är viktigt i skolan för dessa elever? Kan vi se olika mönster i svaren beroende på bostadsområde.Metoden som vi använt i ovanstående undersökning är kvalitativa intervjuer av 12 elever i årskurs 5 på två olika skolor. Skolorna är belägna i två helt olika socioekonomiska område skola A, villa ort, skola B, höghusområde förort. De teoretiska utgångspunkterna har varit forskning kring barns framtidstankar, vad som är viktigt i skolan för dem och hur vida boendemiljön påverkar deras val.Resultatet visar att barnen på skola A anser att kamrater är en viktig del av skoldagen, de har ett stort intresse av de kreativa ämnena där de anser sig ha möjlighet att skapa på egen hand. Yrkesvalen är kopplade till fritidsintresse.På skola B har kamraterna inte samma betydelse, skolan betyder undervisning. De kreativa ämnena nämns inte alls. Yrkesvalen är kopplade till närstående i deras omgivning.

<p>Demenssjukdomar är mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga är Alzheimers sjukdom. Ofta då vi tänker på sådana tragiska livsöden är det lätt att relatera dem till människor som är i åldern sextiofem år eller äldre. Dessvärre finns det även personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio års ålder. Syftet med denna studie är att studera livssituationen för dessa ”yngre” personer med demens eller demensliknande symptom boende på en gruppbostad. Vi kommer dessutom att diskutera förändringen av livssituation i dagsläget jämfört med innan denna verksamhet startades. I vår kvalitativa studie har vi genomfört tre intervjuer med anhöriga till dementa personer som bor på detta gruppboende samt en fokusgruppsintervju med fyra medarbetare på detsamma. Detta har vi gjort med anledning av att få en förståelse för hur livet kan se ut för demenssjuka personer både innan och efter inflyttning till den aktuella boendeverksamheten. I analysen av våra informanters utsagor har vi bland annat utgått från Goffmans teori och begreppet stigma. Denna teori anser vi vara mest lämpad i relation till vår studie. I våra intervjuer med anhöriga samt medarbetare framkom tydligt hur livssituationen ser ut i dagsläget jämfört med tiden innan inflyttning till det aktuella boendet. Samtliga var enhälligt överens om att livssituationen i dagsläget är mer tillfredställande nu, jämfört med hur den var innan. Vår slutsats av informanternas beskrivning är att det skett en positiv förändring gällande de demenssjukas omvårdnad, boendemiljö samt sociala nätverk.</p>

Demenssjukdomar är mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga är Alzheimers sjukdom. Ofta då vi tänker på sådana tragiska livsöden är det lätt att relatera dem till människor som är i åldern sextiofem år eller äldre. Dessvärre finns det även personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio års ålder. Syftet med denna studie är att studera livssituationen för dessa ”yngre” personer med demens eller demensliknande symptom boende på en gruppbostad. Vi kommer dessutom att diskutera förändringen av livssituation i dagsläget jämfört med innan denna verksamhet startades. I vår kvalitativa studie har vi genomfört tre intervjuer med anhöriga till dementa personer som bor på detta gruppboende samt en fokusgruppsintervju med fyra medarbetare på detsamma. Detta har vi gjort med anledning av att få en förståelse för hur livet kan se ut för demenssjuka personer både innan och efter inflyttning till den aktuella boendeverksamheten. I analysen av våra informanters utsagor har vi bland annat utgått från Goffmans teori och begreppet stigma. Denna teori anser vi vara mest lämpad i relation till vår studie. I våra intervjuer med anhöriga samt medarbetare framkom tydligt hur livssituationen ser ut i dagsläget jämfört med tiden innan inflyttning till det aktuella boendet. Samtliga var enhälligt överens om att livssituationen i dagsläget är mer tillfredställande nu, jämfört med hur den var innan. Vår slutsats av informanternas beskrivning är att det skett en positiv förändring gällande de demenssjukas omvårdnad, boendemiljö samt sociala nätverk.

Denna uppsats i kulturgeografi handlar om landsbygdsutveckling och hur exploatering i strandnära lägen kan bidra till lokal- och regional utveckling. Denna utveckling kan ske genom att kommunal- och kommersiell service bibehålls på landsbygden och som därmed ger individer förbättrade möjligheter att vistas där. Detta har blivit möjligt sedan regeringen 2009 införde ett nytt planverktyg för kommunerna, landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Genom detta verktyg går det att identifiera områden i nära anslutning till vatten som är lämpliga att bebygga utan att allmänhetens tillgång till strandområdet försämras samtidigt som goda livsvillkor för växt- och djurliv bevaras. Detta är också själva syftet med strandskyddet. Det kan handla om bebyggelse för både bostäder eller verksamheter. Tanken var att de attraktiva boendemiljöerna som finns längs stränderna skulle locka individer att exploatera dessa områden vilket skulle ge positiva effekter på landsbygden. Denna uppsats baseras på tre utvalda kommuners arbete och tillämpning av detta planverktyg, dessa kommuner är Arvidsjaur, Jokkmokk och Pajala. Det uppsatsen kommer fram till är att kommunerna hade likvärdiga förutsättningar när de startade arbetet med landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Alla tre kommuner tampades med en negativ befolkningsutveckling till följd av den omfattande urbaniseringen som skedde under 1900-talet. Vidare var även kommunerna jämbördiga när det kommer till tillämpningen av det nya planverktyget och utfallet har för samtliga kommuner varit ett ökat byggande längs sjöar och vattendrag.

No description available.

Att skapa attraktiva boendemiljöer anses vara en av de viktigaste frågorna inom kommunal utveckling idag. En av de strategier Åstorps kommun presenterar för att uppnå sin vision som en attraktiv kommun, och för att få en ökad inflyttning till kommunen, är att skapa attraktiva boendemiljöer. Åstorps kommun har haft en befolkningsökning under millenniumskiftet, men på senare år har denna tillväxt stagnerat. Syftet med denna studie är skapa en förståelse och klargöra vilka attraktioner som är eftertraktade i valet av boendeort. Med stöd av olika teoretiska och empiriska studier, är syftet med detta arbete att ta reda på vilken typ av kvaliteter som gör Åstorp en mer attraktiv boendekommun. För att göra detta använder vi oss av litteraturstudier, intervjuer, enkäter samt analyser av GIS-material och diagram. Dessutom bidrar vi med kunskap om vilka styrkor och vilka svagheter Åstorps kommun har som en attraktiv boendekommun. Förhoppningsvis kan denna kunskap generera en ökad inflyttning till kommunen. / The work with the complex question of attractiveness is considered being one of the key issues within municipalities today. One of the strategies the municipality of Åstorp presented to achieve its vision as an attractive municipality, and getting an increased migration, is to create attractive residential environments. The municipality of Åstorp had an increasing population during the millennium, but in recent years this growth has stagnated. The intention with this study is to seek an understanding and clarify what attractions are sought after in the choice of residence. With the support of various theoretical and empirical studies, the aim of this study is to find out what kind of qualities that makes Åstorp a more attractive municipality of residence. To do this, we make use of literary studies, interviews, surveys and analysis of GIS-maps and diagrams. Furthermore, we provide knowledge about what strengths and what weaknesses the municipality of Åstorp has as an attractive residential municipality. Hopefully this knowledge can generate an increased migration to the municipality.

The essay is based on the constitutional differences between two swedish laws and the fact that they appear collaterally in practice. The topic is the legal aspects of the conflict of interests that appears in the relationship between the Swedish Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments and the Work Environment Act. The separate interests are rediscovered in several different sources of law. This essay aims to find guidance for operators within care and welfare on how to make a correct consideration between these interests, in a legal purposive way. The legal dogmatic method has been used to achieve the purpose. The main conclusions is that the risk for a conflict of interests between the Work Environment Act and other laws has been foreseen by the swedish legislator. Although, the legislator states that it is impossible to find a general solution for the conflict and leaves to concerned authorities to issue further regulation if necessary. Today, these regulations does not provide for any guidance regarding the conflict of interest between the concerned laws. Although the consideration has a tendency to be subjective, some implications can be made regarding the argumentation of the court and authority. Case law takes self determination, integrity, participation and the functional impairments into account, when discussing the rights for persons with functional impairments. Regarding the workers’ rights, case law indicate that the psychological strain, the professional precondition and the regularity of the events are relevant factors. In summary, case law show that the person with functional disability has an unconditional right to the entitled assistance. How the assistance shall be performed is depending on a consideration whether the measures taken in order to improve the working environment are reasonable on the results that can be achieved. Further, some examples of taken measures estimated as being comfortable and not are rediscovered. Finally, the outcome for individuals is discussed followed by a further evolved analysis of the dilemma, with connection to specific cicumstances within care and welfare.