Den målgrupp som socialpsykiatrin riktar in sig på är individer som anses ha så omfattande psykiska funktionshinder att dessa utgör hinder för att leva ett normalt liv utan stöd. Socialpsykiatrin är en kommunal form av öppenvård som uppkommit efter den svenska psykiatrireformen 1995, och som fortfarande är under utveckling. Socialpsykiatrin har som grundläggande syfte att integrera psykiskt funktionshindrade i samhället samt att främja deras förmågor. I arbetet mot återhämtning är det därför viktigt att personalen anammar ett individcentrerat arbetssätt baserat på dessa individers erfarenhet och kunskap. De insatser som utformas ska baseras på utveckling i såväl sociala som praktiska förmågor samt att upprätta en struktur i vardagen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur personalen inom en socialpsykiatrisk verksamhet beskriver sitt arbetssätt, vilka metoder de använder sig av, vilken koppling detta har till forskning inom området samt vilka hinder och utvecklingsmöjligheter som kan identifieras. Uppsatsen grundar sig på ett kvalitativt forskningsmaterial framtaget under ett mer än ett år långt och ännu pågående utvecklingsprojekt mellan Örebro universitet och Hallsbergs kommun, samt en kompletterande intervju. Uppsatsens resultat visar att verksamheten är under omorganisering, att behoven ökar då målgruppen växer samt att behovet förändras då målgruppen blir yngre. Resultatet visar även att dessa förändringar medför att det praktiska arbetet behöver grundas mer i tydliga metoder. Vidare arbetar personalen i dag tydligt mot att upprätta en struktur för sina insatser, samt med fokus på den enskilde. De arbetar utifrån en flexibilitet i förhållande till insatserna och ett relationsfokuserat förhållningssätt är enligt dem centralt. Målsättningen med arbetet är att så långt det är möjligt uppnå självständighet i den enskildes livsföring.

Syftet med studien var att undersöka hur brukare med psykiska funktionsnedsättningar och boendestödjare upplever brukarnas situation och insatsen boendestöd. Gemensamt för brukarna vi intervjuade var att de hade en psykisk funktionsnedsättning. Till vår hjälp för att undersöka detta använde vi oss av intervjuer med tre boendestödjare och tre brukare, sex informanter totalt. Intervjufrågorna utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar. En av studiens huvudsakliga resultat var att många av brukarna såg boendestödjarna som en form av social kontakt, som någon de kan sitta ned och prata med och även anförtro med privata känslor. Slutsatsen av detta var att boendestödet handlade om mycket mer än att skapa en självständig tillvaro för brukarna. Studien visade också på att boendestödjarnas arbete blivit mer krävande, som en följd av ständigt nytillkomna brukare med varierande grad av funktionsnedsättning och medföljande behov. Personalens upplevelser av sitt arbete som mer komplext såg vi som en indikation på att kompetensutvecklingen inte gått i samma takt.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier. Dessa underkategorier var; självständigt liv, minskade symtom, tillgänglighet, ökad livskvalitet, relationsarbete, kommunikation och stöd av personal. Case management som omvårdnadsinsats visade sig ha ett stort inflytande i livet för människor med psykisk funktionsnedsättning. Diskussion: Ju mer kvalitetstid den psykiskt funktionsnedsatta får från en engagerad case manager, desto bättre relation och därmed bättre resultat. Intensive case management och Assertive Community Treatment är de modeller som bäst hjälper den psykiskt funktionsnedsatta till bättre livskvalitet, minskade psykiatriska symtom, ökad social förmåga och ett mer självständigt liv. Dessa modeller leder också till färre återinläggningar på sjukhus vilket är mer kostnadseffektivt för samhället. Slutsats: En bra relation mellan den psykiskt funktionsnedsatta och case managern gör att den psykiskt funktionsnedsatta får en bättre livskvalitet, mindre psykiatriska symtom och färre återinläggningar på sjukhus. Case management är framtidens vård för psykiskt funktionsnedsatta.

The purpose of this exam project in furniture design is to investigate what special needs persons with neuropsychiatric disorders have – especially those with ADHD and autism – and how furniture design can be of aid, by designing a piece of furniture that can meet some of those needs. I have mainly based my reasonings on books about neuropsychiatric disorders, such as Hallberg and Hallberg (2015) and Hjelmquist (2006), who has interviewed adults with these diagnoses. In this it appears clearly, that people with neuropsychiatric disorders can be helped by creating order and routines in their everyday lives. Order is a basic need for all humans, but this need is extra strong for these individuals. My own previous experience of working with individuals with these diagnoses, confirms the conclusions in all of the literature used in this project. My idea was to design a shelf system with boxes where color and form cooperate to give a sense of order. Color and form are proved to be important tool to create context and logic. While exhibiting and discussing the prototype, I have felt that it is a relevant piece of furniture that serves its purpose.The next step is to perform tests and further examine how the prototype can evolve. / Det här examensarbetet i möbeldesign har som syfte att undersöka vad personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) – i synnerhet ADHD och autism – har för särskilda behov som går att tillfredsställa med hjälp av möbeldesign, och att därefter utveckla en möbel baserat på dessa slutsatser. Jag har till stor del baserat mina resonemang på forskning om NPF-diagnoser, bland annat Hallberg och Hallberg (2015) och Hjelmquist,(2006), som har intervjuat vuxna personer med dessa diagnoser. Det framgår tydligt att personer med NPF-diagnoser kan bli hjälpta när de kan skapa en ordning och rutin i sin vardag. Ordning är ett grundbehov för alla människor, men behovet är alltså extra starkt för dessa personer. Jag har sedan tidigare samlat erfarenheter av att arbeta med individer med dessa diagnoser på Island, och dessa bekräftar slutsatserna i den använda litteraturen. Min idé blev att designa ett hyllsystem där färg och form samverkar för att skapa ordning. Färg och form är dokumenterat viktiga hjälpmedel för att skapa sammanhang och logik. Genom gestaltning och samtal runt den första prototypen har ja fått bekräftelse på att jag med min möbel är på rätt väg. Nästa steg kräver en målmedveten utprovning.

Psykisk funktionsnedsättning innebär att en person har allvarliga svårigheter att klara sitt dagliga liv utan hjälp utifrån. Dessa svårigheter är långvariga och beror på psykisk sjukdom. Därför finns kommunala träffpunkter som ska erbjuda dessa personer socialt stöd, trygghet och samvaro. Denna studie har gjorts på en av dessa träffpunkter, Malvan, för att skapa större förståelse för verksamhetens funktion i dess gästers vardag samt hur den konstrueras som social kontext. Frågeställningarna som studien bygger på är: - Vilken betydelse har Malvan för dess gäster med psykisk funktionsnedsättning? - På vilket sätt formas den sociala samvaron gästerna emellan och med personalen? Studien har gjorts med en etnografisk ansats. En förstudie bestående av deltagande observation var nödvändig för att skapa förståelse för fältet och skapa goda relationer med de tilltänkta informanterna. Sedan gjordes en huvudsaklig intervjustudie med elva intervjuer med både gäster och personal. Teorin som används är främst Peter L. Berger och Thomas Luckmanns socialkonstruktivism om hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet, men till viss del även Erving Goffmans stigmateori. Resultaten visar att Malvan har stor betydelse på olika sätt för många av gästerna. Det är främst gemenskapen och sociala samvaron som fyller denna funktion och personalen har en viktig roll i att forma denna samt leda gästerna i samma riktning.

The purpose of the study was to describe and analyze the living condition for individuals with co-morbidity in different spheres of life based on a survey conducted in Blekinge county council. The aim has also been to examine the relation between individuals with co-morbidity and the care and support that is available under current legislation. The study examined how two hypotheses about comorbidity is related to different spheres of life as well as health care and support. Both hypotheses was confirmed by the results of the study. Individuals with co-morbidity has often a troublesome living situations and they do not receive adequate care and support. The study's perhaps most unexpected result is the result that emerged in addition to the hypotheses. The young group of people with co-morbidity is high and the group has a great need for extended care and support activities in all areas of life. Individuals with co-morbidity needs to be a continued research focus, especially the young persons.

Aim: The overall aim of this thesis was to explore and develop knowledge about the housing situation for people with psychiatric disabilities, based on the residents' perspectives. Methods: Three studies are based on a new Swedish questionnaire (SHPD) containing preconceived questions (Studies I-II) and two open-ended questions (Study III), while two studies are theory-generating (Studies IV-V). I - the psychometric properties of SHPD (ICC, descriptive statistics, factor analysis); II - the degree and predictors of housing satisfaction (descriptive statistics, logistical regression analysis); III - the best and worst in housing situation (qualitative content analysis); IV-V - Classic grounded theories about people with psychiatric disabilities, living in supported housing (IV) and in ordinary housing with housing support (V). Results: The results show good psychometric properties for SHPD, a generally high degree of housing satisfaction, and reveal security, privacy and choice as important predictors for satisfaction. Life in supported housing is shown to be characterized by constant togetherness, limited self-determination and violated integrity. Being deprived of self-determination emerged as the main concern for residents, who handle this through striving for meaning. Life in ordinary housing with housing support is shown to be characterized by independence, self-determination, loneliness, and sometimes lack of support. The impossible mission in everyday life emerged as the main concern for residents, who deal with this concern through mastering everyday life. The housing support staff are important facilitators in the process of mastering everyday life, and the continuity of housing support is a prerequisite for the process to succeed. Conclusions: The thesis contributes knowledge about the housing situation for people with psychiatric disabilities. The thesis raises awareness of a need for changes in housing support services towards housing forms and support that strengthen the residents' integrity and autonomy. The individuals' experiences need to be considered in planning and performance of housing support services, and security, privacy, choice, social support and continuity in housing support need to be prioritized.

Daglig verksamhet möjliggör sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning som kan ha svårigheter att förvärva och upprätthålla ett arbete till följd av psykisk sårbarhet och stresskänslighet. Välbefinnande påverkas av interaktionen mellan personliga egenskaper och möjligheter och krav i arbetsmiljön. Studiens syfte är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön påverkar välbefinnande hos personer med psykisk funktionsnedsättning som har sysselsättning i daglig verksamhet. I denna studie genomfördes kvantitativ datainsamling genom enkäten WEIS-4Q-S. Bekvämlighetsurval inkluderade 41 respondenter i 10 verksamheter. Ur insamlad data analyserades upplevelsen av olika arbetsmiljöfaktorer utifrån alla respondenter, demografiska grupper och korrelation mellan variabler i WEIS-4Q-S. I resultatet framkom välbefinnande vid sysselsättning i daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning. Sociala miljön t.ex. ”stämning på arbetsplatsen” och ”sampel med chef” upplevdes stödjande medan fysiska aspekter upplevdes vara mindre stödjande för välbefinnande. Variabler som ”förmåner” och ”samverkan med andra” upplevdes i stor utsträckning inte vara aktuella vid sysselsättning i daglig verksamhet. Vissa skillnader mellan demografiska grupper framkom då personer 40 år eller äldre, med 1 års arbetslivserfarenhet eller längre och bor i mindre stad/landsbygd upplever ett högre välbefinnande i arbetsmiljön. Denna studie visar att arbetsmiljön i daglig verksamhet bidrar till högt välbefinnande vid sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning.

<p>Syftet med denna studie är att beskriva hur vuxna manliga barn har upplevt och hanterat situationer av att växa upp med en förälder som har psykiska funktionsnedsättningar. Våra frågeställningar utgörs av: <em>Hur upplevde och hanterade vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning sin uppväxt?</em> samt <em>Hur har upplevelsen och hanterandet av uppväxten påverkat vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning som vuxna?</em> För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fem vuxna manliga barn som haft en sådan uppväxt. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett fenomenologiskt förhållningssätt och därmed har vi återberättat informanternas utsagor istället för att tolka dessa. Denna analys har utgått från det empiriska materialet som sedan har kopplats till de valda tidigare forskningarna och teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av för att ge en tydligare beskrivning av informanternas upplevelser, utgörs av resilience och coping.</p><p> </p><p>Av studiens resultat kan det utläsas att alla fem informanter upplevde sin uppväxt fylld av skamkänslor, ansvar, okunskap om vad som var rätt eller fel, normalt eller inte normalt samt saknad av någon som kunde stödja och hjälpa dem i deras situation. Dessutom framkom det att informanternas vuxna liv var präglat av deras upplevelser under uppväxten. Informanternas hanteringsstrategier varierade både i uppväxten och under vuxenlivet, då det visade sig att informanterna pendlade mellan ansvarstagandet, undvikandestrategier, kriminalitet och missbruk.</p>

<p>Grundsynen är idag att individer med psykiska funktionsnedsättningar i största möjliga utsträckning ska rehabiliteras i sin hemmiljö. Vården erbjuder dock fortfarande rehabiliteringsinsatser utanför hemmet och dagverksamheter inom psykiatrin är ett exempel på detta. Dagverksamhet är en vårdform där deltagarna kombinerar vardagslivet med psykiatrisk behandling och rehabilitering.</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva personer med psykiska funktionsnedsättningar och deras upplevelser av deltagande i en dagverksamhet. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag användes. Intervjuerna genomfördes med åtta personer som har psykiska funktionsnedsättningar och har en pågående kontakt med en dagverksamhet inom närpsykiatrin sedan minst ett år tillbaka.</p><p>Resultatet i studien visar att deltagarna har fått nya vanor och ny struktur i vardagen genom sitt deltagande i dagverksamheten. Resultatet visar även att deltagarna uppskattar gemenskapen och det sociala utbytet med andra deltagare. Vikten av att utföra meningsfulla aktiviteter framkommer också samt betydelsen av tydliga mål och uppföljning.</p>