Studien har sin bakgrund i systemisk psykoterapeutisk teori och aktuell affektiv neurobiologi enligt Jaak Panksepps evidensbaserade forskning. Syftet är att undersöka psykoterapeuters beskrivning och erfarenhet av att arbeta systemiskt psykoterapeutiskt och analysera huruvida arbetet ligger i linje med systemisk teori och affektiv neurobiologisk forskning. Studien genomförs vid dagverksamheter av typen behandlingsskolor för barn och ungdomar med stora skolbekymmer och intervjuer har genomförts med fyra psykoterapeuter vid tre olika dagverksamheter. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom i intervjuerna var Terapeutens roll och plats, Terapeutens förhållningssätt samt Terapeutens metoder. Vidare analyser bekräftar att psykoterapeuterna arbetar utifrån systemisk teori, men att arbetssättet vad gäller arbete med känslor och affekter är att betrakta som mer djuplodande. Därmed pekar studiens resultat mot att arbetssättet även inkluderar evidensbaserade metoder utifrån modern affektiv neurobiologisk forskning.

<p>Grundsynen är idag att individer med psykiska funktionsnedsättningar i största möjliga utsträckning ska rehabiliteras i sin hemmiljö. Vården erbjuder dock fortfarande rehabiliteringsinsatser utanför hemmet och dagverksamheter inom psykiatrin är ett exempel på detta. Dagverksamhet är en vårdform där deltagarna kombinerar vardagslivet med psykiatrisk behandling och rehabilitering.</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva personer med psykiska funktionsnedsättningar och deras upplevelser av deltagande i en dagverksamhet. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag användes. Intervjuerna genomfördes med åtta personer som har psykiska funktionsnedsättningar och har en pågående kontakt med en dagverksamhet inom närpsykiatrin sedan minst ett år tillbaka.</p><p>Resultatet i studien visar att deltagarna har fått nya vanor och ny struktur i vardagen genom sitt deltagande i dagverksamheten. Resultatet visar även att deltagarna uppskattar gemenskapen och det sociala utbytet med andra deltagare. Vikten av att utföra meningsfulla aktiviteter framkommer också samt betydelsen av tydliga mål och uppföljning.</p>

Grundsynen är idag att individer med psykiska funktionsnedsättningar i största möjliga utsträckning ska rehabiliteras i sin hemmiljö. Vården erbjuder dock fortfarande rehabiliteringsinsatser utanför hemmet och dagverksamheter inom psykiatrin är ett exempel på detta. Dagverksamhet är en vårdform där deltagarna kombinerar vardagslivet med psykiatrisk behandling och rehabilitering. Syftet med denna studie var att beskriva personer med psykiska funktionsnedsättningar och deras upplevelser av deltagande i en dagverksamhet. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag användes. Intervjuerna genomfördes med åtta personer som har psykiska funktionsnedsättningar och har en pågående kontakt med en dagverksamhet inom närpsykiatrin sedan minst ett år tillbaka. Resultatet i studien visar att deltagarna har fått nya vanor och ny struktur i vardagen genom sitt deltagande i dagverksamheten. Resultatet visar även att deltagarna uppskattar gemenskapen och det sociala utbytet med andra deltagare. Vikten av att utföra meningsfulla aktiviteter framkommer också samt betydelsen av tydliga mål och uppföljning.

<p>I Sverige har dagverksamhet för personer med demenssjukdom en relativt kort historik, den första verksamheten för hemmaboende personer startade år 1971. Dagverksamhet är komplex med många syften och med en stor betydelse för många människor. Det visade sig att den mesta forskningen inom området fokuserar på svårigheter och problem inom demensvården, på dagverksamheten som anhörigstöd samt på samhällsekonomiska aspekter. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka personalens uppfattning om vad dagverksamheten hade att erbjuda och vad de ansåg att verksamheten betydde för besökarna. Som datainsamlingsmetod användes fokusgruppintervjuer med personal från två olika dagverksamheter. Det teoretiska perspektivet har varit Maslows behovsteori, vars teoretiska referensramar användes till att förtydliga studiens resultat. Undersökningen visade att de aktiviteter som erbjöds hade stor tyngdpunkt på det vardagliga som måltiden, kaffestund, sång, tidningsläsning och promenader. Personalens ambition var att skapa en trivsam och lugn miljö för gästerna. Egenskaper som ansågs viktiga för att arbeta på dagverksamheten var; tålamod, lyhördhet och medkänsla. Att dagverksamheten hade en stor betydelse för många inblandade kunde konstateras och personalen menade att det var tack vare dagverksamheten som den äldre kunde bo kvar hemma. Resultatet visade också att de flesta av dagverksamhetens gäster fick sina grundläggande behov tillgodosedda enligt Maslows behovsteori.</p>

I Sverige har dagverksamhet för personer med demenssjukdom en relativt kort historik, den första verksamheten för hemmaboende personer startade år 1971. Dagverksamhet är komplex med många syften och med en stor betydelse för många människor. Det visade sig att den mesta forskningen inom området fokuserar på svårigheter och problem inom demensvården, på dagverksamheten som anhörigstöd samt på samhällsekonomiska aspekter. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka personalens uppfattning om vad dagverksamheten hade att erbjuda och vad de ansåg att verksamheten betydde för besökarna. Som datainsamlingsmetod användes fokusgruppintervjuer med personal från två olika dagverksamheter. Det teoretiska perspektivet har varit Maslows behovsteori, vars teoretiska referensramar användes till att förtydliga studiens resultat. Undersökningen visade att de aktiviteter som erbjöds hade stor tyngdpunkt på det vardagliga som måltiden, kaffestund, sång, tidningsläsning och promenader. Personalens ambition var att skapa en trivsam och lugn miljö för gästerna. Egenskaper som ansågs viktiga för att arbeta på dagverksamheten var; tålamod, lyhördhet och medkänsla. Att dagverksamheten hade en stor betydelse för många inblandade kunde konstateras och personalen menade att det var tack vare dagverksamheten som den äldre kunde bo kvar hemma. Resultatet visade också att de flesta av dagverksamhetens gäster fick sina grundläggande behov tillgodosedda enligt Maslows behovsteori.

Denna studie är en fallstudie vid två av Magelungens dagverksamheter. Studien inkluderar tre olika perspektiv: ungdom, förälder och behandlare. Syftet med studien har varit att undersöka informanternas upplevelser av ungdomens tid på Magelungens dagverksamhet. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod där sekundärdata, i form av nio intervjuer genomförda av Magelungens forskningsgrupp, har bearbetats och analyserats genom meningskoncentrering. Studien tar avstamp i den kunskapslucka kring kvalitativ forskning om dagverksamheter som forskningsgenomgången visar på. Resultatet tyder på att informanterna generellt sett är nöjda med tiden på dagverksamheten. Det positiva kretsar kring gemenskap, det lilla sammanhanget, personalens förhållningssätt och en individanpassad verksamhet som inkluderar flera områden. Det framkommer även negativa upplevelser som då framförallt handlar om att personalen borde ställt mer krav på ungdomarna. Det kretsar även kring att ungdomarna inte förbereddes tillräckligt inför avslutet från Magelungen och övergången till ”en vanlig skola”. De negativa upplevelserna kommer framförallt från föräldrar och personal medan ungdomarna själva är mer positiva. I diskussionen har systemteori samt risk- och skyddsfaktorer använts som utgångspunkt för att tolka resultaten. Resultaten diskuteras vidare i förhållande till implikationer för vidare forskning utifrån svårigheterna i att bedöma dagverksamheternas kvalitet då ungdomar placerade där utgör en mycket heterogen grupp. / This study is a case study at two of Magelungens day treatment centers. The study includes three different perspectives: adolescent, parent and therapist. The purpose of this study was to investigate the interviewees' experiences of the adolescents’ time at Magelungens day treatment center. This has been done through a qualitative approach where secondary data, in the form of nine interviews conducted by Magelungens research group, were processed and analyzed by the method of sense concentration. The study takes off from the gap of knowledge on qualitative research on day treatment centers as the research review shows.  The result indicates that the interviewees are generally satisfied with the adolescents’ time at the day treatment center. The positive experiences revolve around solidarity, the small context, the approach of the staff and an individualized setting that includes several domains. It also reveals negative experiences that mostly centers on the fact that the staff should have put more demands on the adolescents. It also revolves around the adolescents not being prepared enough for the transition to “a regular school”. The negative experiences mainly belong to the parents and staff, while the adolescents themselves are more positive. In the discussion, systems theory as well as the understanding of risk and protective factors is used as a basis for interpreting the results. The results are further discussed in relation to implications for further research with regards to the difficulties in assessing the quality of day treatment centers since the adolescents placed there are such a heterogeneous group.

Introduction: The Swedish population is ageing – resulting in an increase in the number of elderly people and higher socioeconomic demands that the society needs to support them with. In Sweden, frail elderly people with for example mobility and cognitive problems, have the opportunity to attend a day care center where they can join activities and to socialize. Purpose: The purpose of this thesis was to investigate to what extent virtual reality technology could contribute to improved well-being for frail elderly at day care centers. Method: This study was conducted via a mixed method consisting of a survey and a semi-structured interview. 19 participants (15 male and 4 female) from three day care centers in Södertälje participated in this study. Results: By allowing frail elderly at day care centers to experience virtual reality, quantitative and qualitative data was collected. Both indicating that the experience of using virtual reality was positive and comfortable. 7 themes were identified through a thematic analysis demonstrating what was repeatedly mentioned by the participants. The themes were: (1) immersion &amp; interaction, (2) usage, (3) nature movies, (4) visit places, (5) talking about things that are dear to them, (6) being limited and (7) thinking that VR could affect well-being. Conclusion: This study showed that the subjective well-being of frail elderly was arguably partially improved with virtual reality. The participants were overall positive, enjoyed the experience with a sense of immersion and awakening memories. / Introduktion: Den svenska populationen åldras - vilket resulterar i en ökning av äldre personer och högre socioekonomiska krav som samhället måste stödja dem med. I Sverige har äldre personer med till exempel rörlighet och kognitiva problem möjlighet att delta i dagverksamheter där de kan delta i aktiviteter och umgås. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utsträckning virtuell verklighet skulle kunna bidra till förbättrad välmående hos äldre på dagverksamheter. Metod: Detta projekt var genomfört med hjälp av en mixed method så som en enkät och en semi- strukturerad intervju. 19 äldre person (15 män och 4 kvinnor) från tre dagverksamheter i Södertälje deltog i denna studie. Resultat: Genom att låta äldre personer vid dagverksamheterna uppleva virtuell verklighet, så samlades det in kvantitativ och kvalitativ data. Där båda indikerar att det, till exempel, var en positiv och bekväm erfarenhet. 7 teman identifierades genom en tematisk analys som illustrerade vad som ofta upprepades av deltagarna. Teman var: (1) immission &amp; interaktion, (2) användning (3) naturfilmer, (4) besöka platser, (5) pratar om saker som ligger dem kärt om hjärtat, (6) att vara begränsad och (7) tror att VR kan påverka välmående. Slutsats: Denna studie visade att det subjektiva välmåendet hos äldre delvist var förbättrad med virtuell verklighet. Deltagarna var generellt positiva, njöt av upplevelsen av immersion samt minnen som väcktes.