<p>Demenssjukdomar är mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga är Alzheimers sjukdom. Ofta då vi tänker på sådana tragiska livsöden är det lätt att relatera dem till människor som är i åldern sextiofem år eller äldre. Dessvärre finns det även personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio års ålder. Syftet med denna studie är att studera livssituationen för dessa ”yngre” personer med demens eller demensliknande symptom boende på en gruppbostad. Vi kommer dessutom att diskutera förändringen av livssituation i dagsläget jämfört med innan denna verksamhet startades. I vår kvalitativa studie har vi genomfört tre intervjuer med anhöriga till dementa personer som bor på detta gruppboende samt en fokusgruppsintervju med fyra medarbetare på detsamma. Detta har vi gjort med anledning av att få en förståelse för hur livet kan se ut för demenssjuka personer både innan och efter inflyttning till den aktuella boendeverksamheten. I analysen av våra informanters utsagor har vi bland annat utgått från Goffmans teori och begreppet stigma. Denna teori anser vi vara mest lämpad i relation till vår studie. I våra intervjuer med anhöriga samt medarbetare framkom tydligt hur livssituationen ser ut i dagsläget jämfört med tiden innan inflyttning till det aktuella boendet. Samtliga var enhälligt överens om att livssituationen i dagsläget är mer tillfredställande nu, jämfört med hur den var innan. Vår slutsats av informanternas beskrivning är att det skett en positiv förändring gällande de demenssjukas omvårdnad, boendemiljö samt sociala nätverk.</p>

Demenssjukdomar är mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga är Alzheimers sjukdom. Ofta då vi tänker på sådana tragiska livsöden är det lätt att relatera dem till människor som är i åldern sextiofem år eller äldre. Dessvärre finns det även personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio års ålder. Syftet med denna studie är att studera livssituationen för dessa ”yngre” personer med demens eller demensliknande symptom boende på en gruppbostad. Vi kommer dessutom att diskutera förändringen av livssituation i dagsläget jämfört med innan denna verksamhet startades. I vår kvalitativa studie har vi genomfört tre intervjuer med anhöriga till dementa personer som bor på detta gruppboende samt en fokusgruppsintervju med fyra medarbetare på detsamma. Detta har vi gjort med anledning av att få en förståelse för hur livet kan se ut för demenssjuka personer både innan och efter inflyttning till den aktuella boendeverksamheten. I analysen av våra informanters utsagor har vi bland annat utgått från Goffmans teori och begreppet stigma. Denna teori anser vi vara mest lämpad i relation till vår studie. I våra intervjuer med anhöriga samt medarbetare framkom tydligt hur livssituationen ser ut i dagsläget jämfört med tiden innan inflyttning till det aktuella boendet. Samtliga var enhälligt överens om att livssituationen i dagsläget är mer tillfredställande nu, jämfört med hur den var innan. Vår slutsats av informanternas beskrivning är att det skett en positiv förändring gällande de demenssjukas omvårdnad, boendemiljö samt sociala nätverk.