<p>Människors hälsa påverkas negativt om de utsätts för trafikbuller i sin boendemiljö. Kommuner har en viktig roll att spela föra att begränsa de negativa effekterna av samhällsbuller. Ett sätt för en kommun att begränsa bullerspridningen för ett bostadsområde är att ställa krav i detaljplanen på byggnadernas fysiska utformning. Mjölby kommun ställde denna typ av krav för området Magasinsvägen och Brädgårdsvägen i Mantorp. Här ligger radhus och lägenheter byggda i början av 1990-talet. En teknisk undersökning visar att området är utsatt för bullernivåer strax under riktvärdet för buller utomhus vid husfasader. Detta gav upphov till en rad frågetecken och Mjölby kommun efterfrågade därför denna uppsats. Ytterligare ett område undersöktes som referens. Detta område ligger på samma avstånd från järnvägen i Mantorp och ligger i ett område som heter Stenstorp. </p><p>Syftet med studien är att undersöka om husplacering och byggnadstekniska lösningar kan möjliggöra ett boende som uppfyller människors krav på en god boendemiljö även på bullerutsatta platser. Avsikten är också att testa ifall enkätstudier om invånarnas uppfattning om buller kan användas som komplement till kommunens tekniska undersökningar. En postenkät skickades ut till 90 personer. Svarsfrekvensen var 86 %, vilket är ovanligt högt för en enkät. </p><p>Av de som bor i hus med fysiska åtgärder mot buller på Magasinsvägen och Brädgårdsvägen störs 15 % minst en gång i veckan av tågtrafikbuller. I området som studerats i Stenstorp störs 28 % av tågtrafikbuller. I studien har det framkommit att individuella skillnader till viss del beror på känslighet, ålder och möjligen inställningen till bullerkällan. Totalt störs sömnen för 7 personer. Även om det kan tyckas att få personer har sömnstörningar kan bullersituationen för dessa personer vara direkt hälsoskadlig. Männsikorna på Magasinsvägen och Brädgårdsvägen lever inte i en miljö som ”ger odiskutabelt låg påverkan av buller” vilket är detalplanens målsättning. Detta trots att bostadsområdets fysiska utformning är anpassad till att hindra spridning av buller från tågtrafiken. Har åtgärderna mot buller haft någon effekt alls? Ja., de boende på Magasinsvägen och Brädgårdsvägen störs i mindre utsträckning av tågtrafikbuller än studieområdet i Stenstorp, speciellt vad gäller inomhusmiljö.</p>

<p>Syftet med studien är att studera vilka processer som sker hos människor när de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade människor i gruppbostäder och deras grannkontakter. Första frågeställningen är: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka människor? Andra frågeställning är: Hur är upplevelsen för de psykiskt sjuka när det gäller dessa grannkontakter? Denna studie är kvalitativ. Det empiriska materialet består av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare. Bearbetningen av det empiriska materialet består av ordagranna intervjuutskrifter som jag sedan tolkat och återgett i studien tillsammans med litteratur. Resultatet visar att det ofta förekommer protester vid etablerandet, men att de med tiden klingar av och de psykiskt funktionshindrade upplever sina grannar bra, men känner ett utanförskap i samhället.</p>

Syftet med studien är att studera vilka processer som sker hos människor när de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade människor i gruppbostäder och deras grannkontakter. Första frågeställningen är: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka människor? Andra frågeställning är: Hur är upplevelsen för de psykiskt sjuka när det gäller dessa grannkontakter? Denna studie är kvalitativ. Det empiriska materialet består av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare. Bearbetningen av det empiriska materialet består av ordagranna intervjuutskrifter som jag sedan tolkat och återgett i studien tillsammans med litteratur. Resultatet visar att det ofta förekommer protester vid etablerandet, men att de med tiden klingar av och de psykiskt funktionshindrade upplever sina grannar bra, men känner ett utanförskap i samhället.

No description available.

No description available.

<p>I denna antologi har vi haft som syfte att undersöka på vilket sätt boendemiljön har betydelse för människans livsvillkor och identitetsskapande. Genom att undersöka sociala relationer och den fysiska miljön i olika miljonprogramsförorter har vi försökt skapa oss en förståelse för hur människor själva upplever sin boendemiljö. Utifrån de fyra olika infallsvinklarna ungdomars livsvillkor, trygghetsskapande, medias roll och ungdomars identitetsskapande har vi studerat miljonprogramsförorter och har därigenom försökt skapa oss en bred kunskap om livet i förorten. Med hjälp av observationer och intervjuer har vi samlat in datamaterial som vi sedan har analyserat genom den induktiva analysmetoden grundad teori. Dataanalysen har vi därefter kopplat till teorier om identitet, stigma och symbolisk interaktionism och även individuellt valda teorier, vilka längre fram genererat i sammanfattande slutsatser. Studiens övergripande slutsats är att den sociala miljön i ett bostadsområde ofta har en avgörande roll i skapandet av människors identitet och livsvillkor. Då den sociala miljön skapas i sampel mellan individer inverkar människors uppfattning och föreställning om bostadsområdet på de boende och skapar en känsla av tillhörighet eller otillhörighet. Boendet har därigenom en betydande roll för människors livsvillkor och identitetsskapande.</p>

Människors hälsa påverkas negativt om de utsätts för trafikbuller i sin boendemiljö. Kommuner har en viktig roll att spela föra att begränsa de negativa effekterna av samhällsbuller. Ett sätt för en kommun att begränsa bullerspridningen för ett bostadsområde är att ställa krav i detaljplanen på byggnadernas fysiska utformning. Mjölby kommun ställde denna typ av krav för området Magasinsvägen och Brädgårdsvägen i Mantorp. Här ligger radhus och lägenheter byggda i början av 1990-talet. En teknisk undersökning visar att området är utsatt för bullernivåer strax under riktvärdet för buller utomhus vid husfasader. Detta gav upphov till en rad frågetecken och Mjölby kommun efterfrågade därför denna uppsats. Ytterligare ett område undersöktes som referens. Detta område ligger på samma avstånd från järnvägen i Mantorp och ligger i ett område som heter Stenstorp. Syftet med studien är att undersöka om husplacering och byggnadstekniska lösningar kan möjliggöra ett boende som uppfyller människors krav på en god boendemiljö även på bullerutsatta platser. Avsikten är också att testa ifall enkätstudier om invånarnas uppfattning om buller kan användas som komplement till kommunens tekniska undersökningar. En postenkät skickades ut till 90 personer. Svarsfrekvensen var 86 %, vilket är ovanligt högt för en enkät. Av de som bor i hus med fysiska åtgärder mot buller på Magasinsvägen och Brädgårdsvägen störs 15 % minst en gång i veckan av tågtrafikbuller. I området som studerats i Stenstorp störs 28 % av tågtrafikbuller. I studien har det framkommit att individuella skillnader till viss del beror på känslighet, ålder och möjligen inställningen till bullerkällan. Totalt störs sömnen för 7 personer. Även om det kan tyckas att få personer har sömnstörningar kan bullersituationen för dessa personer vara direkt hälsoskadlig. Männsikorna på Magasinsvägen och Brädgårdsvägen lever inte i en miljö som ”ger odiskutabelt låg påverkan av buller” vilket är detalplanens målsättning. Detta trots att bostadsområdets fysiska utformning är anpassad till att hindra spridning av buller från tågtrafiken. Har åtgärderna mot buller haft någon effekt alls? Ja., de boende på Magasinsvägen och Brädgårdsvägen störs i mindre utsträckning av tågtrafikbuller än studieområdet i Stenstorp, speciellt vad gäller inomhusmiljö.

Bakgrund: Världens befolkning blir allt äldre. Idag är 1 av 11 över 65 år men år 2050 kommer 1 av 6 vara över 65 år. Antalet äldre som är över 80 år och kräver insatser i form av hemtjänst, särskilt boende, dagverksamhet eller korttidsboende ökar. Här ser vi ett av samhällsstödets, vårdens och omsorgens största framtida prövningar. Syfte: Beskriva hur äldre personer upplever att det är att bo på ett särskilt boende. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna efter artiklar har skett i databasen PubMed. Huvudresultat: Flytten till ett särskilt boende påverkade den äldres känsla av frihet. Leva på boendet sågs som en lång väntan på döden och många kände sig ensamma och övergivna. De äldre kände sig begränsade och upplevde att ingen lyssnade på deras åsikter. Låsta dörrar på boendet uppfattades som begränsande och de äldre hade känslan av ett fängelse. Aktiviteter var viktigt för välmåendet, både ensam och tillsammans med andra. Kunna röra sig fritt och ha närhet till natur, friluftsliv och kunna gå ut på promenader var viktigt. Närståendes delaktighet i äldres liv var viktigt för välmåendet. Bemötandet av sjuksköterskan hade stor betydelse för trivseln. Slutsats: De äldre upplevde att aktiviteter eller träning tillsammans med andra äldre eller ensamma var en positiv upplevelse. Närståendes delaktighet var av stor betydelse för de äldre. De äldre personerna upplevde att de kände sig instängda när dörrarna var låsta och hade en önskan att kunna gå utomhus oftare. Många kände sig ensamma på det särskilda boendet och att det var en lång väntan på döden. Detta trots att många människor fanns runt dem. Det är av betydelse för de äldre att sjuksköterskan tar sin ledarroll och vägleder vårdpersonalen att ha ett gott bemötande i alla situationer. För att sjuksköterskan ska få en bättre bild av vad som påverkar de äldres upplevelse krävs mer forskning. / Background: The World population is getting older. Today is 1 of 11 persons over the age 65 but in 2050 it will be 1 of 6 persons aged over 65. The number of people over 80 years old requires efforts in the form of home service, housing for elderly, day care or short-term housing are increasing. This will be one of the biggest challenges for social support, health care and welfare in the future. Aim: To describe how older persons experience what it is like living in housing for elderly.Method: A descriptive literature study based on 12 scientific articles with a qualitative approach. The searches for articles have been done in the database PubMed. Main results: The move to housing for elderly had an impact on their feelings for freedom. Living in the housing for elderly felt like a long wait for death and many felt lonely and abandoned. The elderly felt like they were limited and experienced that no one listened to their opinions. Locked doors in the environment perceived as a limitation and the elderly felt like they were in prison. Activities seemed like important for the wellbeing, both together with others and alone. To be able to move freely, being close to nature, outdoor life and being able to take a walk outside was important. Relatives being a part of the elderly´s life was important for their wellbeing. The way the nurse treated them had a big impact on how they enjoyed living in the housing for elderly. Conclusion: The elderly experienced the activities or training sessions together with others or on their own was a positive experience. Relatives being a part of the elderly´s life was highly important. The experience of closed doors made the elderly feel like they were locked, and they had a wish of be able to be outside more often. Many had a feeling of loneliness in the housing for elderly and that it was just a long wait for death. Even If they had a lot of people around them in the housing for elderly. It is important for the elderly that the nurse takes her leadership role and guides the staff to have a good attendance in all situations. For the nurse to get a better sight of what is affecting the elderly´s experience of living in nursing homes, more research is needed.

No description available.

No description available.