<p>Bakgrund: Humanitär hjälp innebär att hjälpa människor att överleva under kritiska förhållanden, så som konsekvenser av krig, naturkatastrofer och epidemier. Att åka utomlands för att arbeta som sjuksköterska i krisdrabbade områden kan vara påfrestande men ses ändå som positivt. De möter många olika kulturer och synsätt och får anpassa sitt bemötande därefter.</p><p>Syftet: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bemöta patienter i ett krisdrabbat område.</p><p>Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor som arbetat i krisdrabbade områden intervjuats.</p><p>Resultat: Mötet med andra kulturer och andra synsätt är något som sjuksköterskorna måste hantera dagligen i sitt arbete som hjälparbetare. Att sjuksköterskorna ska bli accepterade av patienterna är en viktig del i bemötandet. Sjuksköterskorna måste acceptera patienternas synsätt, lyssna aktivt och vara närvarande för att kunna hjälpa dem.</p><p>Slutsatser: Sjuksköterskornas vilja att göra gott och hjälpa andra människor var en av de viktigaste orsakerna till att de åkte på uppdrag. Även om de kände frustration över att de inte kunde hjälpa alla på ett bra sätt så motiverades de ändå av att se framstegen i sitt arbete. Bemötandet gick oftast bra om sjuksköterskan kunde acceptera lokalbefolkningens synsätt.</p>

Syftet med arbetet har varit att analysera det generella och det differentierade strandskyddet, med fokus främst på möjligheter till dispens i områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Efter en omfattande lagändring 2009 har både en uttömmande lista med skäl för beviljande av dispens införts samt en möjlighet för kommunen att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Inom dessa områden får kommunen som särskilt skäl vid prövning om dispens beakta om uppförandet av en byggnad eller annan åtgärd bidrar till en utveckling av landsbygden. Avsikten med införandet av denna lagreglering är att hänsyn ska kunna tas till lokala förhållanden och förutsättningar. Genom en analys av lagstiftning, propositioner, praxis och doktrin har det konstaterats att om strandskyddsbestämmelserna följs bör det differentierade strandskyddet bidra till en positiv utveckling av landsbygden, utan att strandskyddets syften åsidosätts i allt för hög grad. Hur bestämmelserna däremot efterlevs i praktiken och om strandskyddet fortfarande begränsar landsbygdsutvecklingen återstår att se när det kommit fler prejudicerande domar.

Bakgrund: Humanitär hjälp innebär att hjälpa människor att överleva under kritiska förhållanden, så som konsekvenser av krig, naturkatastrofer och epidemier. Att åka utomlands för att arbeta som sjuksköterska i krisdrabbade områden kan vara påfrestande men ses ändå som positivt. De möter många olika kulturer och synsätt och får anpassa sitt bemötande därefter. Syftet: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bemöta patienter i ett krisdrabbat område. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor som arbetat i krisdrabbade områden intervjuats. Resultat: Mötet med andra kulturer och andra synsätt är något som sjuksköterskorna måste hantera dagligen i sitt arbete som hjälparbetare. Att sjuksköterskorna ska bli accepterade av patienterna är en viktig del i bemötandet. Sjuksköterskorna måste acceptera patienternas synsätt, lyssna aktivt och vara närvarande för att kunna hjälpa dem. Slutsatser: Sjuksköterskornas vilja att göra gott och hjälpa andra människor var en av de viktigaste orsakerna till att de åkte på uppdrag. Även om de kände frustration över att de inte kunde hjälpa alla på ett bra sätt så motiverades de ändå av att se framstegen i sitt arbete. Bemötandet gick oftast bra om sjuksköterskan kunde acceptera lokalbefolkningens synsätt.

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare tolkar och väljer att hantera elevkonflikter på två grundskolor med olika social rekrytering. Genom halvstrukturerade respondentintervjuer med åtta lärare har vi synliggjort vilka olika slags elevkonflikter som lärarna beskriver finns på deras respektive skolor samt orsakerna till elevernas konflikter och lärarnas konflikthantering. Lärarnas svar har vi analyserat i förhållande till skolans socioekonomiska läge. I vår analys har vi utgått från flera teoretiska perspektiv, bland andra skolkod, kapitalbegreppet, klassificering och inramning. Vår undersökning visar att synen på konflikter till stor del är likartad men att mängden konflikter och konflikthanteringen som förekommer på skolorna är olika. Resultatet visar att lärarna tror att skolans läge är av betydelse för mängden konflikter och konflikthanteringen som finns på skolan.

Today there are areas in Sweden, mostly suburban areas, that are referred to as vulnerable and particularly vulnerable areas. How those areas are perceived by society has a connection to how they are represented by media. Therefore, this study examines how two Swedish newspapers report and portray these so called vulnerable and particularly vulnerable areas. Thus, the study contributes to the media’s responsibility for objective and truthful coverage. In order to achieve the purpose of the study, Aftonbladet and Dagens Nyheter’s reporting during 2018 and 2022 is examined through a quantitative content analysis. Based on agenda setting theory and framing theory, it is examined and discussed within which genre and topics the areas appear in the media and how the news are portrayed. The focus is on how vulnerable and particularly vulnerable areas appear in the newspapers text. Previous research shows that suburbs and vulnerable areas are stigmatized through media’s news coverage and mainly is linked to negative news reporting. We claim that this problem remains, as the results of the study point to that vulnerable and particularly vulnerable areas mainly are being depicted in a negative context. The result contributes to a discussion about the objectivity of news media and journalists and how their work continues to contribute to stigmatization.

Syftet med detta examensarbete är att se vad biosfärområdet Blekinge Arkipelag har för förutsättningar för att utveckla turism, samt vad de kan göra med sina resurser i området. Ett biosfärområde ska ses som ett modellområde, där målet är att ha en god balans mellan människan och naturen. Blekinge Arkipelag är den ideella förening som driver och förvaltar biosfärområdet, som består av Blekinges kust och skärgård.Den metodlogiska referensramen har baserats på litteratur från främst Bryman och Bell (2005), Smith (2010) samt Hedin (2011). Examensarbetet är en fallstudie som är inriktat på biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Utifrån analys av litteratur om turism i biosfärområde samt turismplanering har tre kategorier framkommit, turismplanering, samverkan och kommunikation samt miljöresurser. Då dessa kategorier prövas på vårt fall är det en deduktiv undersökning. Den teoretiska referensramen är baserad på turism litteratur, såsom artiklar av Singh och Singh (2004), Olson (2011) med flera. Även litteratur i form av böcker av bland annat Hall (2008), Kandampully (2001) med flera, som använts i examensarbetet. Det empiriska materialet har samlats in genom granskning av olika hemsidor samt intervjuer, såsom kvalitativa djupintervjuer, med de organisationer vi ansåg vara mest väsentliga för vårt examensarbetet. Analysen har sedan utförts genom en nulägesanalys i form av SWOT, där vi enligt studien får fram de styrkor och svagheter som finns idag samt de möjligheter och hot som kan uppkomma för turismen i Blekinge Arkipelag. Undersökningen visar de förutsättningar Blekinge Arkipelag har för att utveckla turismen i biosfärområdet, därefter ger vi författare av denna examensuppsats praktiska förslag på vad de kan göra för att komma igång med turismutvecklingen.

Forskning visar att barn i särskilt utsatta områden gynnas mest av att gå i en förskola med god kvalitet. Kvalitet i relation till förskollärares kompetens i ett särskilt utsatt område är något som det forskats mindre om. Vår studie kommer att undersöka vad förskollärare och rektorer anser vara särskilt viktiga kompetenser för arbete i förskolor i särskilt utsatta områden. I studien genomfördes intervjuer med en rektor, två förste förskollärare och två förskollärare från fyra kommunala förskolor i södra Sverige. En fenomenografisk ansats användes för att analysera empirin utifrån ett interkulturellt perspektiv. Hur man ser på förskolans placering i ett särskilt utsatt område framträder tillsammans med de rådande förutsättningarna som förskolan har. I studien identifieras tre huvudsakliga kompetenser som behövs mer i ett särskilt utsatt område och resultatet visar på olika synvinklar av begreppet kompetens kopplat till interkulturalitet, språk och samverkan.

The aim of this study is to gain an insight of which views young non-white males have of the Stockholm police and what sort of treatment they receive from the police in their residential areas. The study is based on a qualitative research method that was based on ten individual interviews with young non-white males between the ages of 16–19. All the participants in the study were of sub-saharan African and Middle Eastern descent and resided in the same socially segregated area in Stockholm. Four themes were identified during the study, namely: young non-white male’s views of the police, young non-white male’s experiences with the police, young non-white male’s trust in the police and lastly the impact of attire on police treatments. Furthermore, the results have been analyzed with the help of previous research, theoretical frameworks such as stamping theory and stigma, and concepts such as structural discrimination and racism. The results in these studies showed that young non-white males have a skewed view of the police and a low confidence in the police and the work they perform. The negative view of the police is based on the fact that the young non-white males have had previous experiences of negative police treatments and believe that their skin color, appearance, and residential areas are in fact the reason for the police stops. This result in connection with the descriptions of racial profiling has its similarities as the concept is about people getting treated differently due to their race/ethnicity.

År 2006 tillsatte regeringen en utredning som fick i uppdrag att föreslå de ändringar som år 2010 innebar att revisionsplikten för små företag avskaffades. När lagstiftningen trädde i kraft 1 november 2010, fick ca 72 % av de små företagen friheten att välja revision eller inte. Avskaffandet av revisionsplikten skulle enligt experter ge en negativ inverkan i revisionsbyråer, framförallt av tappade revisionsuppdrag vilket skulle medföra till en minskad omsättning. Det konstateras även att små revisionsbyråer som befinner sig i glesbygda områden kommer att vara de mest sårbara i förändringen. Svanström påpekar att de stora byråerna kommer att påverkas mindre då företag som anlitar de större bolagen indikerar ett seriöst tillvägagångssätt. Syftet med studien är att undersöka huruvida revisionsbyråer har förändrats sedan avskaffandet i olika områden för att upptäcka om de geografiska positionerna resulterar till någon skillnad. Vidare syftades studien att jämföra små och stora revisionsbyråer från de utvalda områdena.   Studien har genomförts genom en univariat analys av tre variabler från totalt 503 revisionsbyråer från Stockholm, Småland och Norrland. Författarna studerade och bearbetade variablerna enskilt för att sedan jämföra variablerna mellan de utsatta åren 2010, 2011, 2012 och 2015.   Referensramen har utgått ifrån kontingensteorin, teori om osäkerhet, finanskrisen samt tidigare forskningar i syfte att kunna analysera empirin samt besvara studiens frågeställningar. Undersökningen visar på att den geografiska positionen har små fördelaktiga skillnader med hänsyn till variablerna bland de studerade revisionsbyråerna. I Norrland har små revisionsbyråer har visat på mest fördelaktiga skillnader. I jämförelse mellan stora och små revisionsbyråer har små revisionsbyråer tenderat på bättre resultat sedan avskaffandet. / In 2006, the government appointed a commission whose job was to propose the amendments that was going to be finalized 2010 that meant that the audit requirement for small companies was abolished. When the legislation came into force November 1, 2010, approximately 72% of the small businesses got the freedom to choose whether to have audit or not.   The removal of the audit requirement would, according to experts, give a negative impact on audit firms, particularly that of losing audit engagement which would lead to reduced sales. It was also ascertained that small accounting firms who are situated in back countries will be the most vulnerable to change. Svanström notes that the big agencies will be less affected due to when companies hires the larger agencies, it indicates a serious approach.   The purpose of the study is to investigate how audit firms has changed since the removal of the audit requirement in different areas in order to discover whether the geographical positions do result in any difference. Furthermore this study is aiming to compare small and large audit firms from the selected areas.   The study was conducted through a univariate analysis of three variables from a total of 503 audit firms from Stockholm, Småland and Norrland. The authors studied and processed variables individually and then compared the variables between the subjected years 2010, 2011, 2012 and 2015.   The framework has been based on contingency theory, theory of uncertainty, the financial crisis and previous researches in order to analyze empirical data and answer the questions of this study.   The survey shows that the geographical position have small beneficial differences with respect to the variables of the studied audit firms. Data from the small audit firms in Norrland has shown the most advantageous differences. In the comparison between large and small audit firms, small audit firms showed more tendencies to better results since the removal of the audit requirement.

Undersökningen handlar om otrygga platser i skolan och hur otrygga platser beskrivs av elevoch lärarperspektiv. Tidigare forskning visar att rädslor kan vara kollektiva såväl som individuella och att det finns olika beståndsdelar på platser som tillsammans utformar en plats karaktär. Motivet till undersökningen och tematiken otrygghet baseras på att jag vill synliggöra vilka platser en grupp elever upplever som otrygga inom skolans område. Genom samtal med elever och lärare för att få deras perspektiv på platser dem upplever som otrygga, bidrar studien till att jag får ett dubbelperspektiv och kan därefter analysera och konstatera vilka tecken det är i dessa platser som är orsaken till otrygghet. I undersökningen har deltagande observationer, intervjuer, enkäter, samtal och undervisning genomförts. Det empiririska materialet har bearbetats utifrån ett kulturanalytiska arbetssätt, vilket innebär att fokus har varit på att se mönster i bilderna, fokuseringar på vissa teman och sökande efter nyckelsymboler på dessa platser. Resultat från studien visar att bristen på vuxnas/lärares närvaro i kombination av hur platsen är uppbyggd påverkar hur otrygghetskänslan upplevs av vissa elever. Och på grund utav dessa två faktorer leder det även till vilka elever som dras till dessa otrygga platser och använder det som ett socialt rum och påverkar platsens otrygghet ytterligare. Utformningen av den gestaltande delen i undersökningen har bearbetats utifrån det empiriska materialet. De bilder elever och lärare fotograferat har bearbetats genom att ha ringat in det som har anspelats vara ett tecken på vad som är otryggt och även angett pilar för gående och fordons trafik som även där skapar otrygghet. Det har lett till att det blivit tydligare att förstå vad som beskrivits av de elever och lärare som bidragit till undersökningen när texten läses. Bilderna har därefter printats ut på blankt fotopapper och monterats upp på MDF skivor för upphängning.