Detta är en kvalitativ observationsstudie som vittnar om att ritandet och tillägnandet av sina teckningar spelar roll för barnen på olika sätt. Syftet är därför att undersöka vilken betydelse tillägnandet av barns teckningar till någon nära person har, för barn i 3-5 års ålder under fri lek på en förskola, samt hur man kan se tillägnandet som en del av anknytningsprocessen och i förhållande till begreppen intermediärt område och övergångsobjekt. Studien försöker genom ett brett perspektiv förstå bakomliggande aspekter av vad barns skapande av teckningar och tillägnande av dem till en nära person har för betydelse för dem utifrån olika känslor barnen uttrycker i dessa sammanhang. Metoder som används är sex öppna observationer och en semistrukturerad intervju. Analysen har en abduktiv hermeneutisk tolkningsansats. Genom att låta två perspektiv, anknytningsteorins (Bowlby, 1988) och det intermediära områdets (Winnicott, 1971) begrepp samverka i analysen tillsammans med forskning om gåvogivande och barns bildskapande, framträder en komplex bild över vad barns skapade teckningar och tillägnande har för betydelse för dem. Resultatet visar att olika psykologiska verktyg blir synliga som barnen förhåller sig till: Utforska från en trygg bas, inre arbetsmodeller, att vara i det intermediära området där fantasi, lek, kreativitet och symbolisering av övergångsobjekt sker, samt internalisera objekt och känslor från vuxenvärlden till tankeverktyg och bidrag till ritningsaktiviteter. Med hjälp av dessa verktyg spelar det roll ifall och hur barnen tänker på den nära personen de vill ge sin teckning till, samt ifall och i hur stor omfattning anknytningssystemet gör sig påmint i samverkan med utforskarsystemet och det intermediära området. Barnen ger uttryck för olika känsloområden när de har en tanke bakom tillägnandet till en viss person med anledningar som: att glädja någon som är ledsen eller oroar sig för världen, att någon fyller år, att barnet oroar sig för en kompis eller känner empati för den eller en personal, att värna om en relation, att ge för att få något i utbyte; antingen gåvor eller känslor, att vara stolt över sina färdigheter, tänka om döden eller när hen är ledsen.

Denna uppsats är en kvantitativ studie om 15-åringars tillit till statliga institutioner utifrån social position i samhället. Studien har genomförts genom en surveyundersökning i form av enkäter genomförda i klass nio i sex kommunala grundskolor i Stockholmsområdet. Studien syftar till att undersöka om det finns samband mellan social position och tillit där vi använder social position som ett samlingsbegrepp för faktorerna socioekonomisk status, klassbakgrund, invandrarbakgrund och kön. Resultaten visar att det går att se ett samband där ungdomar med en lägre social position hyser lägre tillit än ungdomar med en högre social position. Vi kan endast se kön som en faktor gällande den generella tillitsfrågan samt gällande upplevelsen av trygghet kvälls-/nattetid i närområdet. Där personer som definierar sig som kvinnor skattar lägre tillit och känner sig mindre trygga i mörkret än män. Analysen visar att det finns samband mellan tillitsgrad och bostadssegregation, förändringar i välfärdsstaten Sverige, föräldrarnas utbildningsbakgrund samt i vilken mån ungdomarna av sina föräldrar blivit rådda att inte lita på personer i allmänhet. Våra resultat har vi kommit fram till genom framförallt bivariata analyser i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 22. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av teori om tillit, socialt kapital och intersektionalitet. De slutsatser vi kan dra av vår analys stämmer till stor del överens med tidigare forskning på ämnet. / This paper is a quantitative study, which examines 15-year-olds trust towards governmental institutions on the basis of social position in society. The study has been carried out through a survey in class nine in six public schools in the Stockholm region. The study aims to investigate whether there is connection between social position and trust, where we use social position as a generic term for socioeconomic status, class background, immigrant background and gender. The results show that it is possible to see a correlation between lower social position and lower trust and higher social position and higher trust. We can only see gender as a factor according to the general question of trust as well as the question of current experience of safety in the evening/at night in the surrounding area. Where people who define themselves as women perceive less trust and feel less safe in the dark than men. The analysis shows that there is connection between the levels of trust and residential segregation, changes in the welfare state, the parents ' educational background and the extent to which young people been advised by their parents not to trust people in general. The results has been analysed through bivariaty analysis in IBM SPSS Statistics 22. The conclusions we can draw from our analysis is to a large extent consistent with previous research on the topic.

Syftet med studien är att undersöka boendes egna upplevelser av att bo i Tjärna ängar och undersöka vilka föreställningar de har om hur utomstående ser på bostadsområdet för att se om dessa föreställningar påverkar de boende. Studien är en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer genomförts. Materialet har analyserats utifrån tre olika tolkningsramar, territoriell stigmatisering, etablerade och outsiders samt media. Resultatet som framkom i studien är att bilden av bostadsområdet Tjärna ängar skiljer sig mellan de boende och samhället. De boende upplever området som tryggt medan samhället ser området som oroligt. De boende menar att medias rapportering är en stor faktor till skapandet av bilden i samhället av bostadsområdet. Vidare framkom att området Tjärna ängar är utsatt för en territoriell stigmatisering. / The purpose of this study is to investigate residents own experience of living in Tjärna ängar and examine the notions they have about how outsiders think of Tjärna ängar to see if these notions affect the residents. The study is a qualitative study in which semi-structured interviews were used. The material has been analyzed from three different theoretical perspectives, territorial stigmatization, established and outsiders and the media. The result showed that the image of the area Tjärna ängar differ between the residents and the community. The residents experience the neighborhood as safe while the community sees it as disordered. The residents think that a major factor in the creation of the image that exists in the community is what media reports about the neighborhood. Furthermore the result showed that the neighborhood Tjärna ängar are subject to a territorial stigmatization.

Polarity-reversing affirmative particles are a phenomenon that has largely been overlooked in previous research. A polarity-reversing affirmative particle is used to express disagreement with the polarity of a preceding negative statement. It is a typical answer strategy in Swedish, German, Dutch as well as in French. In fact, findings from previous cross-linguistic studies suggest, though without further detail, that polarity-reversing affirmative particles are a phenomenon predominantly found in European and more specifically in Germanic languages (Da Milano 2004; Roelofsen & Farkas 2015; Moser 2018). The aim of this study is to examine the hypotheses presented in Moser (2018). The goals are to investigate the distribution of polarity-reversing affirmative particles in Europe on the one hand, and to examine the phenomenon in Swedish, German, Dutch and French from a diachronic perspective on the other hand. On the basis of these endeavors, this study is embedded in the framework of areal typology. This study brings forth highly interesting findings in view of the discussion of Standard Average European and the Charlemagne Sprachbund. / Polarity-reversing affirmative particles (sv. polaritetsomvändande affirmativa partiklar) är ett fenomen som har förbisetts i tidigare forskning. En polarity-reversing affirmative particle används för att uttrycka oenighet med ett negativt påstående. Det är en vanlig strategi i svenska, tyska, nederländska samt franska. Tidigare resultat från tvärspråkliga studier visar att polarity-reversing affirmative particles oftast förekommer i europeiska, mer specifikt germanska språk (Da Milano 2004; Roelofsen & Farkas 2015; Moser 2018). Denna studie ämnar undersöka resultaten från de ovannämnda studierna. Målet är således att undersöka distributionen av polarity-reversing affirmative particles i Europa samt att undersöka fenomenet i svenska, tyska, nederländska och franska från ett diakroniskt perspektiv. Denna studie anknyter till ett arealtypologiskt perspektiv. Resultaten påvisar intressanta rön med direkt relevans för Standard Average European och i den så kallade Charlemagne-arean.

The aim of the study is to investigate various aspects of child poverty related to the work at youth centers. The purpose of the study is also to investigate experiences of the area in which the youth center is located. In order to investigate the purpose and questions of the study, six individual interviews have been conducted with the staff at a youth center located in a suburb in Stockholm city. The empirical material has been analyzed based on theories of class and consumer society. The study answers three questions with the first one describing the staff’s view of the area in which the youth center is located, as well as what effects these descriptions may have on their clientele. The remaining issues deals with the social consequences of child poverty which the staff identify and work counteracting. The study's conclusions show that the relative child poverty can adversely affect the social life of youths. It can cause difficulties in the maintaining of social relationships with peers and create feelings such as shame, fear and exclusion. This is explained by the demands placed on individuals to achieve a desirable class and consumer level. The study also showsthat the area’s character has an impact on the clientele. Furthermore, the study concludes that the youth center is working actively against the social consequences via inclusion, health and care. / Syftet med studien är att undersöka olika aspekter av barnfattigdom kopplat till fritidsgårdars arbete. Syftet är även att undersöka upplevelser av det område som verksamheten ligger i. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har sex stycken enskilda intervjuer genomförts med personal på en fritidsgård belägen i en närförort till Stockholms stad. Empirin har sedan analyserats utifrån teorier om klass och konsumtionssamhället. Studien svarar på tre frågeställningar och den första beskriver personalens uppfattning av området som fritidsgården är belägen i, samt vad dessa kan ha för betydelse för deras klientel. Resterande frågeställningar behandlar de sociala konsekvenser av barnfattigdom som personalen på fritidsgården identifierar och arbetar mot. Studiens slutsatser visar på att den relativa barnfattigdomen kan påverka ungdomars sociala liv negativt. Det kan därmed medföra svårigheter att upprätthålla sociala relationer till jämnåriga samt känslor av skam, rädsla och utanförskap. Detta förklarat utifrån de krav som ställs på individer att uppnå en eftersträvad klass och konsumtionsnivå. Studien kommer även fram till att områdets karaktär påverkar vilka ungdomar som väljer att besöka fritidsgården. Till sist drar studien slutsatser om att fritidsgården aktivt arbetar mot de sociala konsekvenserna genom inkludering, hälsa och omsorg.

This study concerns Gårdsten, a neighbourhood in Gothenburg, Sweden, that was reclassified from an especially vulnerable area to a vulnerable area by the police in 2019. Since then, the area has become a symbol for the possibility of improvement. In 2020, actors in Gothenburg municipality announced an investment of 11 billion SEK for strategies and acts enabling the same type of development in the remaining six areas in Gothenburg that shared the classification. This has led to a debate concerning the basis of the classifications and what type of strategies that could prevent this sort of segregation in the first place. This study aims to contribute to the understanding of such strategies in urban renewal and to study the collaboration process between actors in Gårdsten. The study was conducted through interviews and written material concerning the area and was analysed through the framework of governance network theory. Results suggest a complex network of actors involved in the renewal process in the area, and whilst the strategies mainly are developed through a collaboration process there are critical elements and views of planning missing. Results also suggest that the physical strategies has been prioritized in the renewal process, but that these changes are in regard to housing options in the area. Which in turn suggests that physical renewal is a question prioritized over identifying underlying structures of segregation in the area. However, it remains unclear whether these physical changes in the area, that has been accentuated by the respondents, has resulted in any social change for the inhabitants in Gårdsten. The last main finding in this study is that what type of resources an actor can contribute with also determines their involvement in the network, which might be a leading cause to what perspectives are shown in strategies regarding segregation. In Gårdsten, a public housing company has been dominating the planning process, but it is still the police who has the power to define neighbourhoods as problematic which suggest that the change is determined by aspects of power. Conclusions are that the social perspectives in planning have been neglected and that the focus in developing Gårdsten are trying to find solutions to social problems by focusing on spatial planning.

BRÅ:s rapport: Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden som publicerades under 2018 indikerar att det finns ett lågt förtroende för rättsväsendet i de särskilt utsatta områdena. Det låga förtroendet för rättsväsendet tycks även påverka förtroendet för socialarbetare negativt. Studier om hur förtroendet för det sociala arbetet i särskilt utsatta områden faktiskt ser ut är dock få, vilket ökar behovet och vår önskan att utforska detta vidare. Syftet med vår studie har varit att undersöka förtroendet för socialarbetare i det särskilt utsatta området Rosengård i Malmö. Vi har undersökt på vilket sätt förbipasserande i Rosengård ger uttryck för förtroende för socialarbetare samt hur socialarbetare i Rosengård resonerar om medborgarnas förtroende för det sociala arbetet. För att kunna besvara studiens frågeställningar har data samlats in genom två metoder. Insamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta socialarbetare samt genom 25 Vox Pop-intervjuer med förbipasserande i Rosengård. Materialet som insamlats har sedan färgkodats och analyserats utifrån tidigare forskning och följande teorier: föreställda gemenskaper, social alienation och stigmatisering.Resultaten i studien visar på ett allmänt lågt förtroende gentemot det sociala arbetet och socialarbetare. Både socialarbetare och förbipasserande nämner bemötande, skam, ryktesspridning, utrymme för att mötas, tillgång till tolk och omsättningen av personal som faktorer som konkret påverkar klientens förtroende för det sociala arbetet i negativ riktning. Studiens slutsats är att ett nytt arbetssätt som utvecklats inom socialtjänsten i Rosengård ska bidra till att ge klienterna mer tid och deltagande i handläggningsprocessen, vilket flera av informanterna tror kommer öka förtroendet. / Swedish National Council for Crime Prevention report published 2018: Relation to the judiciary in particularly deprived areas. The rapport indicates that the people of the particularly deprived area of Rosengård has low trust in law and order. The low trust in the judiciary also reflects negative views on social workers. There are a few studies about the trust of social workers in the particularly deprived area of Rosengård, which increases the necessity and our desire to examine this subject further. The purpose of our study has been to examine the trust of social workers in the particularly deprived area of Rosengård in Malmö. We have examined how passing-by in Rosengård give expression of trust for social workers and how social workers in Rosengård reason about citizens trust for the social services.To answer the studies inquiry, data has been collected by two methods. Collection of data have been constructed with semi-structured interviews with eight social workers and 25 Vox Pop interviews with residents of Rosengård. The material that have been collected have then been color coded and analyzed by past science and the following theories: imagined communities, social alienation and stigmatization.In conclusion there are several factors that affect the trust in social services and social workers. Both social workers and bypassing residents mention treatment of shame, rumors, space to meet, access to interpreter and turnover of personnel are factors that affect clients trust for social services in negative direction. The conclusion of this study is through a new development of the working process in the social services in Rosengård shall the clients get more time and participation in the management process. The sources of this study believe those actions will increase the trust in social workers.

Problem background: This thesis in building technology at Mälardalen University examines the noise level of the constructions on Öster Mälarstrand. The area Öster Mälarstrand is in the eastern part of Västerås next to the water area Mälaren. This district began to build in the end of the 20th century, and the area went from an industrial field to become as described, one of the best places in Västerås to live at. The district is now an area with a large extent of residentials and other necessities such as banking, gym, cafes, restaurants, shops and a large marina. Öster Mälarstrand is still under constant construction of new buildings. The purpose of the survey is to investigate the noise level on Öster Mälarstrand, and if the construction sites are customised to the guidelines that exist regarding noise and noise levels outside in a residential area. The work is summarized and ends by giving examples of measures to reduce noise and noise levels in the area. The method is based on own noise measurements, calculations and interviews. The noise measurements carried out at three specific locations on Öster Mälarstrand during four working days when constructions were underway. Interviews have also been conducted with 50 people who live in the area. The calculations of the noise measurments showed several varying values, but one thing that is clear is that the noise calculations that was executed, exceeds the guideline values set for noise-levels in Öster Mälarstrand. The interviews that were conducted presents that a majority of the interviewees thought that the noise level of the constructions on Öster Mälarstrand was disturbing, especially now during the pandemic of Covid-19, when several people started working from home. The conclusion in this thesis is that noise levels exceeds the guideline values ​​that exist according to the Swedish Environmental Protection Agency. The interviews in the area show that the majority of the participants experience the noise from the construction site as a disturbance.

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng  </p>

Syftet med denna studie var att undersöka rektorers uppfattningar gällande trygghet och elevers psykosociala välbefinnande i grundskolor belägna i utsatta områden runt om i Sverige. En kvalitativ induktiv metod användes baserad på fyra semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Två kvinnor och två män – som var rektorer i grundskolor, deltog i denna studie. En kvalitativ manifest innehållsanalys genomfördes. Resultaten av studien identifierade fem huvudkategorier och tolv underkategorier: trygghet, med underkategorierna ; kränkning och diskriminering samt fysisk och psykisk trygghet. Trygghetsarbete med underkategorierna; rutiner med kränkningar, trygghetsenkäter/samtal, förebyggande språkbruk och raster, värdegrundsarbete. Huvudkategorin relationer med underkategorierna; relation mellan elever och skolpersonal, relation mellan eleverna. Struktur har underkategorierna; regler och tydlighet i skolan och adaptiv skola. För huvudkategorin välbefinnande identifierades underkategorierna; psykisk hälsa , självförtroende och självkänsla.  Slutsats: Studien tyder på att trygghet var en viktig indikator som kunde ha en inverkan på det psykosociala välbefinnandet i skolan. Utsatta områden har en lägre socioekonomisk status vilket gör att man bör arbeta för att främja tryggheten i dessa områden. Relationer och struktur i skolan spelade också en viktig roll för elevernas välmående. Trygghetsundersökningar är en utrustning som användes för att arbeta mot kränkning och diskriminering, vilket är två faktorer som kan påverka det psykosociala välbefinnandet. Det fanns också värdegrundsarbete som ingick i trygghetsarbetet. Värdegrundsarbete var också ett pågående arbete på några av skolorna, värdegrundsarbete kan ha en positiv effekt på välbefinnandet. Det visades också att hälsa och välbefinnande kunde påverkas beroende på den upplevda tryggheten.