Känslomässiga anknytningserfarenheter tidigt i livet föreslås ligga till grund för individens politiska värderingar senare i livet. Olika politiska ideologier appellerar till individer på olika sätt, kanske beroende på tankar om den egna förmågan att ta hand om sig själv samt tillit till andra personers stöd. Syftet med studien var att undersöka om individuella skillnader i vuxen anknytning är relaterade till politisk preferens och inställning till välfärdsfunktioner. I enkätstudien deltog 120 psykologistudenter vid Stockholm universitet. Hierarkiska regressionsanalyser visade en huvudeffekt av oro/ängslan-anknytning på politisk preferens i form av mer vänsterpolitiska preferenser, samt en interaktionseffekt av de båda otrygghetsdimensionerna oro/ängslan och undvikande. Deltagare som skattade högt på båda otrygghetsdimensionerna utmärkte sig med relativt sett mer vänsterpreferenser. Resultaten stod sig efter kontroll för potentiella bakomliggande variabler. Vuxen anknytning var inte relaterad till inställning till välfärdsfunktioner. Resultatet visade på en generell hög positiv inställning till välfärdsfunktioner oberoende av anknytning. Resultaten diskuteras i relation till anknytningsteori och den forskning som finns inom området, som än så länge bedrivs i en nordamerikansk politisk kontext.

Vårt syfte med denna studie är att belysa inskolning av små barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjälp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkät som kvantitativt inslag. Intervjuerna vänder sig till förskollärare, aktiva på småbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. Enkäten kartlägger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen. Resultatet av undersökningen pekar på att pedagoger ifrågasätter anknytningspedagogens betydelse samt att det blivit vanligare med det vi kallar abrupt separation. Enkätresultatet visar en ökning av den föräldraaktiva inskolningsmodellen.

Syftet med min studie har varit att undersöka hur förskollärare arbetar för att skapa och främja tryggaanknytningsrelationer med barn i förskolan. För att kunna uppnå syftet har jag skapat trefrågeställningar som alla berör olika aspekter av anknytningsrelationer. Dessa är Hur redogörförskollärare anknytningens betydelse för barn i förskolan?, Hur uppfattar förskollärare sina roller somanknytningsperson i förskolan?, samt Hur anser förskollärare att de arbetar med trygga anknytningsrelationermed barn i förskolan?. Som datainsamlingsmetod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer.Informanterna bestod av fem förskollärare från två olika förskolor. Utifrån deras utsagor kunde fyrahuvudområden identifieras, nämligen Förskollärarnas uppfattning om anknytningens betydelse för barn iförskolan, Hur förskollärare ser på sina roller som anknytningspersoner i förskolan, Förskollärares arbetssätt vidtrygga anknytningsrelationer i förskolan, samt De svårigheter som förekommer vid relationsarbete med barnenligt förskollärarna. Det som framkommer av resultatet är att förskollärarna anser att de tryggaanknytningsrelationerna har stor betydelse för barnens allsidiga utveckling. Informanternaidentifierar olika problem med skapandet av anknytningsrelationer med barn, och använder sigdärmed av olika arbetssätt, men målet - att ge barnen möjlighet att skapa tryggaanknytningsrelationer med personalen på förskolan - är densamma. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Denna undersökning hade för avsikt att granska relationen mellan skam och vuxenanknytning. Både skam och anknytning har genom tidigare forskning visat sig vara arbetsmodeller som grundläggs tidigt i människors liv och som påverkar vår självuppfattning, självkänsla och hur vi relaterar och fungerar med andra människor. Dessa inre modeller förblir relativt stabila under vår livstid. Med hjälp av självskattningsformulär mättes deltagarnas anknytningstyp och deras upplevelse och hantering av skam. Resultaten visar på en signifikant skillnad mellan anknytningskategori och självrapporterad nivå av skamuppleverser. Trygg anknytning och otrygg/avvisande anknytning uppger lägre poäng på skamskattningsskalan ESS medan otrygg/ängslig och otrygg/upptagen uppger högre poäng på skamskattningsskalan ESS. Detta ger stöd åt tidigare forskning som gjorts om anknytning och skam. Ytterligare forskning behövs, kvantitativ och kvalitativ från olika vinklar, för att få en djupare förståelse för dessa komplexa mekanismer mer ingående och hur det dynamiska samspelet mellan dem. / This study examined the relationship between shame and adult attachment. Both shame and attachment has in previous studies shown to be working-models whitch are made early in peoples life and which effects our self-image, selfesteem and how we relate och function together with other people.These inner working-models are relativly stable across life-span. With use of self-report, mesures of adult attachment and shame was made and the results showed a significant difference between the type of adult attachment and self-reported shame level. Secure attachment and unsecure/dissmissive attachment reported lower levels of shame in the self-reported messure Experience of Shame Scale ESS while the unsecure/fearful and unsecure/preoccupied reported higer  levels of shame in the self-reported messure Experience of Shame Scale ESS. This supportes previous studies made in attachment and shame. More reaserch is needed to, in a profound way, understand these komplex mechanisms.

Detta är en kvalitativ observationsstudie som vittnar om att ritandet och tillägnandet av sina teckningar spelar roll för barnen på olika sätt. Syftet är därför att undersöka vilken betydelse tillägnandet av barns teckningar till någon nära person har, för barn i 3-5 års ålder under fri lek på en förskola, samt hur man kan se tillägnandet som en del av anknytningsprocessen och i förhållande till begreppen intermediärt område och övergångsobjekt. Studien försöker genom ett brett perspektiv förstå bakomliggande aspekter av vad barns skapande av teckningar och tillägnande av dem till en nära person har för betydelse för dem utifrån olika känslor barnen uttrycker i dessa sammanhang. Metoder som används är sex öppna observationer och en semistrukturerad intervju. Analysen har en abduktiv hermeneutisk tolkningsansats. Genom att låta två perspektiv, anknytningsteorins (Bowlby, 1988) och det intermediära områdets (Winnicott, 1971) begrepp samverka i analysen tillsammans med forskning om gåvogivande och barns bildskapande, framträder en komplex bild över vad barns skapade teckningar och tillägnande har för betydelse för dem. Resultatet visar att olika psykologiska verktyg blir synliga som barnen förhåller sig till: Utforska från en trygg bas, inre arbetsmodeller, att vara i det intermediära området där fantasi, lek, kreativitet och symbolisering av övergångsobjekt sker, samt internalisera objekt och känslor från vuxenvärlden till tankeverktyg och bidrag till ritningsaktiviteter. Med hjälp av dessa verktyg spelar det roll ifall och hur barnen tänker på den nära personen de vill ge sin teckning till, samt ifall och i hur stor omfattning anknytningssystemet gör sig påmint i samverkan med utforskarsystemet och det intermediära området. Barnen ger uttryck för olika känsloområden när de har en tanke bakom tillägnandet till en viss person med anledningar som: att glädja någon som är ledsen eller oroar sig för världen, att någon fyller år, att barnet oroar sig för en kompis eller känner empati för den eller en personal, att värna om en relation, att ge för att få något i utbyte; antingen gåvor eller känslor, att vara stolt över sina färdigheter, tänka om döden eller när hen är ledsen.

The aim of this study was to increase the understanding of how foster parents of unaccompanied children and youths build and maintain relations with the foster placed children. Furthermore, this study highlights the foster parents’ view of being a foster parent and the effects of the commitment of being a foster home. The empirical material data has been collected by interviews with seven foster parents’ in Sweden and the theories that have been used for the analysis of the result are systems theory and a concept from the attachment theory, called internal working models. The conclusions of this study are that foster parents of unaccompanied children and youths have an ability to establish a valuable relationship with said children, however they experience cultural and linguistic difficulties in the process of establishing a relationship with the youths and children. Another conclusion is that the foster parents’ family lives have changed in positive terms while being a foster home.