Syftet med min studie har varit att undersöka hur förskollärare arbetar för att skapa och främja tryggaanknytningsrelationer med barn i förskolan. För att kunna uppnå syftet har jag skapat trefrågeställningar som alla berör olika aspekter av anknytningsrelationer. Dessa är Hur redogörförskollärare anknytningens betydelse för barn i förskolan?, Hur uppfattar förskollärare sina roller somanknytningsperson i förskolan?, samt Hur anser förskollärare att de arbetar med trygga anknytningsrelationermed barn i förskolan?. Som datainsamlingsmetod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer.Informanterna bestod av fem förskollärare från två olika förskolor. Utifrån deras utsagor kunde fyrahuvudområden identifieras, nämligen Förskollärarnas uppfattning om anknytningens betydelse för barn iförskolan, Hur förskollärare ser på sina roller som anknytningspersoner i förskolan, Förskollärares arbetssätt vidtrygga anknytningsrelationer i förskolan, samt De svårigheter som förekommer vid relationsarbete med barnenligt förskollärarna. Det som framkommer av resultatet är att förskollärarna anser att de tryggaanknytningsrelationerna har stor betydelse för barnens allsidiga utveckling. Informanternaidentifierar olika problem med skapandet av anknytningsrelationer med barn, och använder sigdärmed av olika arbetssätt, men målet - att ge barnen möjlighet att skapa tryggaanknytningsrelationer med personalen på förskolan - är densamma. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Genom att intervjua sex förskollärare har syftet med denna studie varit att skapa större förståelse gällande förskollärares uppfattningar om hur anknytningsrelationer upprätthålls till äldre barn i förskolan. Studien har sin teoretiska grund i anknytningsteorin och kvalitativa intervjuer har använts som metod för att ta del av förskollärares beskrivningar. Resultatet visar att upprätthållandet av anknytningsrelationer är ett städnigt arbete som hela tiden måste vårdas. Att utläsa förbestämda konkreta metoder som antas av förskollärare i syfte att upprätthålla anknytningsrelationerna till äldre barn i förskolan blir utifrån förskollärares beskrivningar en svårighet. Det tycks snarare handla om att möta barns känslomässiga behov i stunden, vilket kan ses innebära att det inte finns förbestämda manualer för hur det ska gå till. Barnets långsiktiga och kortsiktiga behov är det som avgör och styr hur förskollärare agerar gentemot barnen i upprätthållandet av anknytningsrelationerna. Förskollärares beskrivningar visar att det inte är situationerna i sig som väcker ett behov hos barnet av att tanka trygghet hos förskollärare, utan det tycks vara känslan som situationen frambringar hos barnet som väcker behovet av trygghetstankande.

Abstrakt Studien syftar till att undersöka vilka olika strategier sex förskollärare beskriver kan ha betydelse för att skapa en trygg anknytning mellan barnen i förskolan och pedagogerna. Den teoretiska utgångspunkten som låg till grund för studiens syfte och frågeställningar var Bowlbys (2010) anknytningsteori. Sex förskollärare intervjuades och datamaterialet analyserades tematiskt och ledde fram till studiens resultat. Resultaten delas in i fyra kategorier. Strategierna förskollärare uttrycker som betydelsefulla bygger på vikten av tillitsfulla relationer, miljön som strategi för trygg anknytning, förståelse och strategier vid inskolning och förståelse för vikten av kommunikation. Slutsatsen av studien är att anknytningsteorin behöver uppmärksammas i förskolan. Omsorg för barnet behöver få lika mycket plats som barns lärande i förskolans utbildning. Förskollärare använder sig av sina kunskaper och tidigare erfarenheter för att forma och använda olika strategier i arbetet med barns anknytning.

Studien har syftat till att belysa kvinnojourers arbete med migrerande kvinnor i anknytningsrelation och deras utmaningar i arbetet. Tidigare forskning har framhållit att det brister i forskning om migrerande kvinnor och hur kvinnojourer arbetar med berörda kvinnor i anknytningsrelation. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer med åtta respondenter från olika kvinnojourer i Sverige. Resultatet visar att det finns utmaningar i kvinnojourers arbete med migrerande kvinnor. Utveckling och förbättring är nödvändigt av bland annat myndigheter i form av basal samhällsinformation, kunskap om vart kvinnor ska vända sig och vilka rättigheter de har. I enlighet med tidigare forskning och teorier appliceras intersektionella perspektivet i deras arbete, då migrerande kvinnor har andra behov gentemot vad en svenskfödd kvinna har. Genusordningen påvisar mäns maktövertag över kvinnor utifrån kön och normaliseringen redogör att kvinnor normaliserar våldet. Det finns befintliga lagar som skyddar migrerande kvinnor, men i själva verket är det sällan dessa lagar tillämpas. Vi som forskare tolkar att respondenterna upplever utmaningar i deras arbete, särskilt när det gäller tvåårsregeln. Kvinnojourer är delaktiga i migrerande kvinnors liv och hjälper utifrån befintliga resurser och möjligheter, men i själva verket ligger inte allt i kvinnojourers händer vilket försvårar deras arbete med migrerande kvinnor. / The purpose of this study is to enlighten women's shelters work with migrant women in an attachment relationship and their challenges. Previous research shows a lack of research on migrant women and women’s shelters work with women in attachment relationships. The study is based on qualitative interviews with eight respondents from various women’s shelters in Sweden. The results show challenges in women’s shelters work with migrant women. Development and improvement is necessary by authorities based on giving basic social information, knowledge of where women can seek help and knowing her rights. In accordance with previous research and theories, intersectional perspective is applied in women’s shelters work, as migrant women have different needs compared to what a Swedish-born woman has. The gender order demonstrates men's dominance over women based on sex and the theory of normalization explains that women normalize violence. There are existing laws that protect migrant women, but in reality, these laws are rarely enforced. We interpret that the respondents experience challenges in their work, especially regarding the two-year rule. Women's shelters are involved in migrant women's lives and help them based on their resources and opportunities, but in reality, not everything is in the hands of women's shelters, which makes their work with migrant women difficult.