Introduktion: Brottslighet orsakar ett lidande för många individ Metod: Eer och en storekonomisk kostnad för det svenska samhället. Med anledning av detta är det av stor viktatt samhället har kunskaper om vad som bidrar till att minska kriminella gärningar ochåterfallskriminalitet. Ett steg kan vara att undersöka vad som är av betydelse för attmöjliggöra ett uppbrott från en kriminell livsstil. Syfte: Att undersöka vad personer medett kriminellt förflutet upplever har varit av avgörande betydelse för att bryta med enkriminell livsstil. Därtill var syftet också att undersöka vilka faktorer som upplevdesvara värdefulla för att kunna upprätthålla en icke-kriminell livsstil Metod: En kvalitativmetod användes vid genomförandet. Totalt genomfördes åtta intervjuer med personermellan 25 till 50 år. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide avsemistrukturerad karaktär. Fyra intervjuer gjordes med deltagaren fysiskt närvarandeoch fyra via telefon. För analys av insamlad data användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För uppbrott och upprätthållande ansågs det vara av avgörande betydelse attfå stöd och bli omhändertagen av sin omgivning samt att nå en vändpunkt, vilkenförändrade livets riktning. Den egna viljan till förändring, i samverkan med flertaletandra inre faktorer, visade sig vara värdefull för att kunna upprätthålla en icke-kriminelllivsstil. Därtill var det av stor vikt att få fortsatt stöd av sin omgivning samt att finnas ien fungerande livsmiljö, vilken på ett positivt sätt bidrog till upprätthållandet.Diskussion: Resultatet kopplas till tidigare forskning, teorin om sociala band samt ettperspektiv på upphörandet som en process. Diskussionen avslutas med förslag påfortsatt forskning. / <p>2016-06-01</p>

<p>The specified purpose was, based on gender, age and type of employment, study the employees motivation to participate in health projects and their reason to maintain exercise habits after the termination of the health projects. Exercise frequency was studied in relation to the other background variables. A revised version of the questionnaire Motivation for Maintenance of Exercise Habits (Josefsson, 2005) was distributed at Albany International, Halmstad. The most frequent cause to exercise was “enhance my condition”. The most frequent obstacle not to exercise was “It is hard to fit exercise into my schedule”. Total 50 percent of all the respondents answered that they do not participate in the health projects. The bicycle project “Albanytrampet” had the highest adherence (n=30) and nine of those participants have maintained the activity after the termination of the project. The foremost motive to continue an activity was “exercise is a part of my lifestyle”. The health visionary has, trough the different health projects, influenced one third (n=28) of all respondents to exercise to a larger extent than before. The most frequent strategy to facilitate participation in health projects was “Exercise partner/Instructor/Personal support”.</p><p>The conclusion of how to get the employees to maintain the activity even after the project has ended and implement exercise in their weekday is that they need too feel some kind of inner motivation. In some way they have to feel satisfaction during the performance of the activity and understand that the exercise is good for them.</p>

The specified purpose was, based on gender, age and type of employment, study the employees motivation to participate in health projects and their reason to maintain exercise habits after the termination of the health projects. Exercise frequency was studied in relation to the other background variables. A revised version of the questionnaire Motivation for Maintenance of Exercise Habits (Josefsson, 2005) was distributed at Albany International, Halmstad. The most frequent cause to exercise was “enhance my condition”. The most frequent obstacle not to exercise was “It is hard to fit exercise into my schedule”. Total 50 percent of all the respondents answered that they do not participate in the health projects. The bicycle project “Albanytrampet” had the highest adherence (n=30) and nine of those participants have maintained the activity after the termination of the project. The foremost motive to continue an activity was “exercise is a part of my lifestyle”. The health visionary has, trough the different health projects, influenced one third (n=28) of all respondents to exercise to a larger extent than before. The most frequent strategy to facilitate participation in health projects was “Exercise partner/Instructor/Personal support”. The conclusion of how to get the employees to maintain the activity even after the project has ended and implement exercise in their weekday is that they need too feel some kind of inner motivation. In some way they have to feel satisfaction during the performance of the activity and understand that the exercise is good for them.

The purpose of this study is to first investigate how a group of Syriac women participating in the Syriac/Aramaic Academics Association (SAAF – Syrianska/Arameiska Akademikerförbundet) at a Swedish university perceive their ethnic identity, and maintain it in the mainstream Swedish society. Furthermore, it considers whether SAAF as an ethnic institution provides an arena for the reproduction of social capital in interaction with the women's families. This study is based on previous research and theories of ethnic identity and its role in the building of social capital within so-called ethnic groups. The method used for this study involves qualitative interviews, to achieve its aims. The study results show that the ethnic identity can be understood as a combination of both non-instrumental (the own understanding of it) and strategic aspects (history, language, etc). Biological aspects based on the women’s parents’ ethnic identity are also emphasized. The study also shows that the respondents’ ethnic identity is strongly influenced by the common identity within their nuclear families, which also helps to maintain its existence. The common religious belief also plays a central role in maintaining the different norms, values and traditions that are associated with Syriac ethnic identity. However, other forms of informal and institutional social interaction such as SAAF also help to emphasize a sense of shared ethnic identity. Furthermore, this study shows that both the family and SAAF are important arenas for the reproduction of social capital through the encouragement of the individuals’ cultural and economic capital. However, reproduction requires a series of rites that transform objective membership relations to subjective ones, by creating friendships in SAAF:s case. The study concludes with a discussion where connections are made to previous researches that highlight a combined definition of ethnic identity. It also discusses the importance of taking into account various factors that may affect individuals' views on the reproduction of social capital in different contexts. Furthermore, suggestions for future research based on a combination of qualitative and quantitative methods, in a larger geographical approach are presented. / Syftet med denna studie är att först undersöka hur en grupp syrianska kvinnor som deltar i det Syrianska Arameiska Akademikerförbundet (SAAF) vid ett svenskt universitet upplever sin etniska identitet samt upprätthåller den i det svenska majoritetssamhället. Vidare ska det också undersökas huruvida SAAF som etnisk institution utgör en arena för reproducering av socialt kapital i samspel med kvinnornas familj. Denna studie har sin utgångspunkt i tidigare forskningar och teorier om den etniska identiteten och dess roll för uppbyggandet av socialt kapital inom olika så kallade etniska grupper. I studien används vidare kvalitativa intervjuer som forskningsmetod för att uppnå dess syften. Studiens resultat visar bland annat att den etniska identiteten kan uppfattas som en kombination av både icke-instrumentella (subjektiva, meningsskapande) och strategiska (samhälleliga och historiska) aspekter. Biologiska aspekter som baseras på föräldrarnas etniska identitet betonas också. Studien visar även att den egna etniska identiteten är starkt påverkad av den gemensamma synen inom respondenternas kärnfamiljer, som i sin tur upprätthåller den. Den gemensamma religionsuppfattningen visar sig också spela en central roll för upprätthållande genom olika normer, värderingar och traditioner. Dock är även SAAF en arena där detta upprätthålls genom olika umgängesformer. Vidare visar denna studie att både familjen och SAAF utgör viktiga arenor för reproducering av socialt kapital genom utveckling av individens kulturella och ekonomisk kapital. Dock kräver reproduceringen en rad riter som kan förvandla objektiva medlemskapsrelationer till subjektiva sådana, det vill säga genom exempelvis skapandet av vänskapsband i SAAF:s fall. Studien avslutas med en diskussion där kopplingar görs till tidigare studier som belyser en sammansatt definition som inbegriper den etniska identitetens komplexitet. Vikten med att ta hänsyn till olika faktorer som kan påverka individernas syn på reproducering av socialt kapital i olika kontexter diskuteras också. Till detta följer förslag på vidare forskning som kombinerar kvantitativ och kvalitativ metod i ett större geografiskt perspektiv.

I den här uppsatsen analyseras den rättsliga grunden som möjliggör för polisen att behandla personuppgifter i syfte att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Till att börja med konstateras att begreppet personuppgifter kan avse i princip alla uppgifter som går att hänföra till en person. När sådana uppgifter samlas in kan de utgöra ett intrång i rätten till personlig integritet, antingen till följd av uppgifternas karaktär som känsliga, eller att uppgifterna tillsammans visar på hur den enskilda lever sitt liv. Den personliga integriteten skyddas både i RF och Europakonventionen. Eftersom en förutsättning för ett demokratiskt samtal är att den enskilda har rätt att pröva sina åsikter i sin ensamhet eller tillsammans med andra utan statens inblandning får personuppgiftsbehandling även betydelse för demokratiska rättigheter så som mötes- och demonstrationsfriheten.  Polisens personuppgiftsbehandling regleras framför allt i BDL och PBDL. För att behandling ska få ske krävs att det finns en rättslig grund för behandlingen, till exempel upprätthållande av allmän ordning, samt att ändamålet med behandlingen specificeras. Behandlingen måste även vara proportionerlig till det intrång i rättigheterna som den innebär vilket framkommer genom bestämmelsen om behandlingens nödvändighet.  Gällande rekvisitet upprätthållande av allmän ordning och säkerhet framkommer att polisens uppgift att upprätthålla allmän ordning skiljer sig från uppgiften att upprätthålla allmän säkerhet, även om begreppen till viss del är svårdefinierade. Det konstateras även att all brottsbekämpande verksamhet kan anses falla inom upprätthållande av allmän ordning och säkerhet medan åtgärder av rent hjälpande natur faller utanför begreppet.  Implementeringen av dataskyddsdirektivet kritiseras utifrån att allmän ordning och säkerhet inte nämns som begrepp utan att det snarare verkar som att direktivet endast avser omfatta personuppgiftsbehandlingen för upprätthållande av allmän säkerhet. Vidare är det svårt att läsa sig till när personuppgiftsbehandlingen i syfte att upprätthålla allmän ordning och säkerhet är tänkt att användas av polisen. Dessa svårigheter kritiseras utifrån legalitetsprincipen som ställer krav på lagens kvalitet och förutsebarhet. Till följd av att bestämmelsens påverkan på grundläggande rättigheter inte vägs mot de fördelar som bestämmelsen eventuellt kan innebära för polisen kritiseras lagstiftningen även utifrån proportionalitetsprincipen.

Introduktion: Parkinsons sjukdom (PS) är en neurodegenerativ sjukdom som påverkar rörelseförmåga, balans, gång och aktivitetsförmåga. Lee Silverman Voice Treatment BIG (LSVT BIG) har goda korttidseffekter men det saknas studier som beskriver personernas egna erfarenheter av att vidmakthålla fysisk träning och färdigheter efter att ha deltagit i LSVT BIG. Syfte: Syftet med studien var att utforska erfarenheter av att vidmakthålla fysisk träning och färdigheter hos personer med PS som deltagit i LSVT BIG.  Metod: Studien var av kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 personer med PS som deltagit i LSVT BIG för minst tre månader sedan. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i temat tilltro och drivkraft att påverka funktion och sjukdomens progress. Det övergripande temat baserades på tre kategorier: upplägg som främjar egenträning, motivation att fortsätta träna och förstärkare av träning samt tre underkategorier per kategori. Resultatet beskriver betydelse av struktur på träningen, uppföljning och anpassning för att öka drivkraft och tilltro till att påverka funktion och progress av sjukdomen. Det ligger till grund för vidmakthållande av träning och färdigheter över tid.  Slutsats: Personer med PS som deltagit i LSVT BIG upplever att det är viktigt att upprätthålla motivation och individanpassa förstärkare av beteendet. Deras erfarenhet är att uppföljning och anpassning av träningen är nödvändig för att överbrygga hinder samt stärka tilltro och drivkraft att påverka symtom och progress av sjukdomen. Denna studie kan hjälpa fysioterapeuter och arbetsterapeuter eftersom personer med PS behöver stöd för att stärka resurser och överbrygga hinder gällande motivation, kontext och multisjuklighet. Framtida forskning behövs om långtidseffekter av LSVT BIG och ett beteendemedicinskt förhållningssätt kopplat till vidmakthållande av fysisk träning för personer med PS. / Introduction: Parkinson´s disease (PD) is a neurodegenerative disease that affects mobility, balance, ambulation and activity. Lee Silverman Voice Treatment BIG (LSVT BIG) has good short-term effects, but there are no studies describing people's own experiences of maintaining physical exercise and skills after participating in LSVT BIG. Aim: The aim of this study was to explore the experiences of maintaining physical exercise and skills in people with PD who participated in LSVT BIG. Method: The study was of qualitative design with inductive approach. The semistructured interviews were conducted with 12 people following a minimum of three months post participated in LSVT BIG. The transcribed interviews were analyzed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The analysis revealed in a theme 0f higher confidence and motivation to influence function and slowing the progression of the disorder. Three categories were identified to support the overall theme: arrangement that promote self training, motivation to continue physical exercise and enhancers of exercise, and three sub-categories per category. The results describe the importance of structure in exercise, follow-up and adjustment to increase motivation and confidence in being able to influence function and progression of the disorder. It forms the foundation for maintaining physical exercise and skills over time. Conclusion: The LVST BIG participants with PD felt the importance of motivation and individualized reinforcers of behaviour to maintain physical exercise and skills over time. In their experience, follow up and adaptation of the exercises is necessary in order to overcome barriers, give confidence and strengthen motivation to influence the symptoms and slow progression of the disorder. This study can help physiotherapist and occupational therapist as people with PD need support to strengthen their resources and overcome barriers regarding motivation, context and multi-illness. Long term effects of LSVT BIG and a behavioural medicine approach related to the maintenance and longevity of physical exercise for people with PD requires further research.

Genom att intervjua sex förskollärare har syftet med denna studie varit att skapa större förståelse gällande förskollärares uppfattningar om hur anknytningsrelationer upprätthålls till äldre barn i förskolan. Studien har sin teoretiska grund i anknytningsteorin och kvalitativa intervjuer har använts som metod för att ta del av förskollärares beskrivningar. Resultatet visar att upprätthållandet av anknytningsrelationer är ett städnigt arbete som hela tiden måste vårdas. Att utläsa förbestämda konkreta metoder som antas av förskollärare i syfte att upprätthålla anknytningsrelationerna till äldre barn i förskolan blir utifrån förskollärares beskrivningar en svårighet. Det tycks snarare handla om att möta barns känslomässiga behov i stunden, vilket kan ses innebära att det inte finns förbestämda manualer för hur det ska gå till. Barnets långsiktiga och kortsiktiga behov är det som avgör och styr hur förskollärare agerar gentemot barnen i upprätthållandet av anknytningsrelationerna. Förskollärares beskrivningar visar att det inte är situationerna i sig som väcker ett behov hos barnet av att tanka trygghet hos förskollärare, utan det tycks vara känslan som situationen frambringar hos barnet som väcker behovet av trygghetstankande.

Introduktion: För att utnyttja och bibehålla anestesisjuksköterskors kompetens finns det olika lösningar i det prehospitala Sverige idag. Vissa regioner väljer att utnyttja dennes kunskap och kompetens maximalt med rotationstjänster och anestesidelegeringar, som sträcker sig utanför sjukhusets väggar. På så vis kan bland annat den prehospitala kompetensen att hantera svåra luftvägar förstärkas. En kompetens som enbart finns inom anestesisjuksköterskans kompetensområde. Andra regioner väljer att inte erbjuda rotationstjänster, trots att studier visar på svårigheter att upprätthålla kunskap och kompetens vid enbart prehospitalt arbete, då de akuta patienterna inte är tillräckligt många. Rotationstjänst kan vara ett sätt att bibehålla den prehospitala personalens luftvägskunskap och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att rotera mellan operation och prehospitalt arbete. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskors som arbetar/arbetat både på operation och på ambulans genomfördes. Alla intervjuer transkriberades ordagrant och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Det krävs mognad, erfarenhet, trygghet och fingertoppskänsla, Kompetensen breddas och förbättras samt att en bättre helhetsbild skapas, Regelbundet arbete på operation krävs för att bibehålla sin kompetens som anestesisjuksköterska prehospitalt och slutligen, Vikten av att få använda sin kompetens och ha möjlighet att ge läkemedel. Diskussion: För att anestesisjuksköterskor ska kunna rotera krävs erfarenhet både från operation och från prehospital verksamhet. Det är viktigt att anestesisjuksköterskan känner sig trygg i sin yrkesroll på båda platserna. Det finns ett behov av att ha personal som har kompetens och kan hantera den ofria luftvägen prehospitalt. Det finns en önskan att få fortsätta utvecklas i sin roll som anestesisjuksköterska prehospitalt, till exempel genom att få lägga blockader, vilket redan görs prehospitalt på olika platser i världen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekten av en dos mindfulness session på 45 minuter och dess relation till: (1) Upprätthållandet av uppmärksamhetsförmågan, (2) exekutiv uppmärksamhetsförmåga samt (3) perceptuell förmåga. En experimentell studie genomfördes på idrottare (n=48) som uppfyllde särskilda krav för att få ingå i studien. Resultatet visade inga signifikanta skillnader gällande samtliga tre variabler mellan experimentgrupp och kontrollgrupp. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat och implikationer i förhållande till tidigare forskning, med stöd av teoretiska referensramar. / The purpose of this study was to examine the effect of one 45 minute mindfulness session on: (1) Sustained attention abilities, (2) executive attention abilities, and (3) perceptual abilities. An experimental study was carried out on athletes (n = 48) who all met the specific requirements for being able to participate in this study. The results showed no significant difference in all three variables between the experiment group and the control group. In conclusion, the results and implications are discussed in relation to previous research, supported by theoretical frames of references.

Våren 2020 knäckte fransk polis kommunikationsverktyget Encrochat. Under 74 dagar fick polisen tillgång till all kommunikation på Encrochat, av vilka användarna uteslutande misstänktes vara kriminella. Utifrån inblicken i den kriminella världen gjorde polisens nationella operativa avdelning 2021 i rapporten ”Lärdomar av Encrochat” bedömningen att det förs in mellan 100-150 ton narkotika till Sverige årligen. Enligt rapporten är narkotikaomfattningen betydligt större i Sverige än man tidigare trott. Trots detta ändrade inte Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) sina antaganden i sin narkotikaskattning året därpå. Genom en processpårning har denna studie undersökt varför CAN inte tog hänsyn till ”Lärdomar av Encrochat” i sin narkotikaskattning 2022. Fyra hypotetiska förklaringsfaktorer lades fram. De utgick bland annat från tidigare forskning om bias vid industri- och myndighetsforskning. För att besvara studiens frågeställning genomfördes intervjuer med nyckelpersoner på CAN, Polismyndigheten och Tullverket. Studiens resultat visar att CAN inte tog hänsyn till ”Lärdomar av Encrochat” på grund av en bristande samverkan mellan CAN och Polismyndigheten. CAN lyckades inte förhålla sig till polisens rapport även efter att de har varit i kontakt med rapportförfattaren hos polisen.