Bakgrund: I litteraturen finns smärta, livskvalitet och arbetsåtergång beskrivet och utvärderat i nära anslutning till avslutad multimodal rehabilitering (MMR). Det saknas dock långtidsuppföljningar på mer än två år på patienter som genomgått MMR.Metod: Data om smärta (numerisk skala), livskvalitet (EuroQol 5 Dimensions (EQ5D)), aktivitetsbegränsning p.g.a. smärta (Multidimensional Pain Inventory (MPI)) och arbetsåtergång samlades in från frågeformulär. Datan jämfördes med insamlad data före MMR och efter MMR fyra år tillbaka i tiden för att undersöka om det förelåg skillnader. Datan analyserades med Wilcoxons tecken-rangtest och Chi2.Resultat: Undersökningsgruppen bestod av 31 personer. Resultatet visade statistiskt signifikanta skillnader i smärta och livskvalitet efter genomgången multimodal rehabilitering och även fyra år senare p<0,033. Det förelåg ingen signifikant skillnad i Delskala 3 MPI som mäter kontroll. I de övriga delskalorna som mäter minskad smärta, minskning av hur smärtan inverkar och minskning av känslomässig obalans visade statistisk signifikans direkt efter och fyra år efter avslutad MMR p<0,001.Konklusion: Resultatet i studien visade att det förelåg statistiskt signifikanta skillnader i minskad smärta och ökad livskvalitet hos en grupp deltagare med långvarig ryggsmärta direkt efter avslutad MMR2 och även fyra år senare. Trots att deltagarna upplever minskad smärta och ökad livskvalitet upplever de inte att de har kontroll över sitt liv, problem, värk och stressade situationer.

<p>Social fobi är en av de vanligaste ångestsjukdomarna. Rädsla och oro i sociala situationer och prestationsrelaterade dito är utmärkande för dessa individer. Social fobi tenderar, om den inte behandlas, att bli kronisk och det finns indikatorer på att tillståndet förvärras över tid. Idag finns behandlingar som ger goda utfall direkt efter avslut, men huruvida behandlingseffekterna håller i sig över längre tid är mer höljt i dunkel. Internetadministrerade självhjälpsbehandlingar har en möjlighet att öka tillgängligheten för denna klientgrupp och det är då av vikt att den är av god kvalitet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka behandlingseffekterna 30 månader efter avslutad Internetadministrerad KBT inom ramen för SOFIE (SOcial Fobi behandling via Internet i kombination med Exponering) projektet (n = 54), samt att undersöka om det fanns någon skillnad mellan att få tillägget telefonkontakt (n = 28) med sin terapeut eller ej (n = 26). Via internet genomfördes uppföljningsmätningar med SPSQ (Social Phobia Scale Questionnaire), SPS (Social Phobia Scale), SIAS (Social Interaction Anxiety Scale), LSAS-SR (Liebowitz Social Anxiety Scale - Self Rated), QOLI (Quality of Life Inventory), MADR-S (Montgomery Åsberg Depresssion Rating Scale), BAI (Beck Anxiety Inventory), samt att en telefonadministrerad SCID-intervju (Structured Clinical Interview for DSM-IV) för att fastställa diagnos och samtidig CGI-skattning (Clinical Global Improvment) genomfördes. Data beräknades med upprepade ANOVA och efterföljande t-test. Samtliga resultat baserades på intention-to-treat värden. Medelvärdet av inomgruppseffektstorlekarna för samtliga utfallsmått är stor, med telefonkontakt (SOFIE 2), d = 0.93, utan telefonkontakt (SOFIE 2.5), d = 1.52, vid jämförelsen mellan förmätning och 30-månadersmätning. Direkt efter avslutad behandling i SOFIE 2.5 uppfyllde, 31 % av deltagarna inte längre diagnosen social fobi, för SOFIE 2 var andelen 38 %. I föreliggande mätning uppfyller 56% inte längre diagnosen social fobi enligt DSM-IV, om beräkning sker konservativt (annars 84%). CGI visade att procentandelen som förbättrats stort sedan behandlingens påbörjande var 66.7% för SOFIE med telefonkontakt, respektive 70% för SOFIE utan telefonkontakt. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna, men SPSQ visade på en fördel för gruppen som inte erhöll telefonkontakt med sin terapeut. Slutsatsen blir att deltagarnas förbättring håller i sig över tid samt att de fortsatt att förbättras oavsett grupp.</p>

Social fobi är en av de vanligaste ångestsjukdomarna. Rädsla och oro i sociala situationer och prestationsrelaterade dito är utmärkande för dessa individer. Social fobi tenderar, om den inte behandlas, att bli kronisk och det finns indikatorer på att tillståndet förvärras över tid. Idag finns behandlingar som ger goda utfall direkt efter avslut, men huruvida behandlingseffekterna håller i sig över längre tid är mer höljt i dunkel. Internetadministrerade självhjälpsbehandlingar har en möjlighet att öka tillgängligheten för denna klientgrupp och det är då av vikt att den är av god kvalitet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka behandlingseffekterna 30 månader efter avslutad Internetadministrerad KBT inom ramen för SOFIE (SOcial Fobi behandling via Internet i kombination med Exponering) projektet (n = 54), samt att undersöka om det fanns någon skillnad mellan att få tillägget telefonkontakt (n = 28) med sin terapeut eller ej (n = 26). Via internet genomfördes uppföljningsmätningar med SPSQ (Social Phobia Scale Questionnaire), SPS (Social Phobia Scale), SIAS (Social Interaction Anxiety Scale), LSAS-SR (Liebowitz Social Anxiety Scale - Self Rated), QOLI (Quality of Life Inventory), MADR-S (Montgomery Åsberg Depresssion Rating Scale), BAI (Beck Anxiety Inventory), samt att en telefonadministrerad SCID-intervju (Structured Clinical Interview for DSM-IV) för att fastställa diagnos och samtidig CGI-skattning (Clinical Global Improvment) genomfördes. Data beräknades med upprepade ANOVA och efterföljande t-test. Samtliga resultat baserades på intention-to-treat värden. Medelvärdet av inomgruppseffektstorlekarna för samtliga utfallsmått är stor, med telefonkontakt (SOFIE 2), d = 0.93, utan telefonkontakt (SOFIE 2.5), d = 1.52, vid jämförelsen mellan förmätning och 30-månadersmätning. Direkt efter avslutad behandling i SOFIE 2.5 uppfyllde, 31 % av deltagarna inte längre diagnosen social fobi, för SOFIE 2 var andelen 38 %. I föreliggande mätning uppfyller 56% inte längre diagnosen social fobi enligt DSM-IV, om beräkning sker konservativt (annars 84%). CGI visade att procentandelen som förbättrats stort sedan behandlingens påbörjande var 66.7% för SOFIE med telefonkontakt, respektive 70% för SOFIE utan telefonkontakt. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna, men SPSQ visade på en fördel för gruppen som inte erhöll telefonkontakt med sin terapeut. Slutsatsen blir att deltagarnas förbättring håller i sig över tid samt att de fortsatt att förbättras oavsett grupp.

Introduktion: Parkinsons sjukdom (PS) är en neurodegenerativ sjukdom som påverkar rörelseförmåga, balans, gång och aktivitetsförmåga. Lee Silverman Voice Treatment BIG (LSVT BIG) har goda korttidseffekter men det saknas studier som beskriver personernas egna erfarenheter av att vidmakthålla fysisk träning och färdigheter efter att ha deltagit i LSVT BIG. Syfte: Syftet med studien var att utforska erfarenheter av att vidmakthålla fysisk träning och färdigheter hos personer med PS som deltagit i LSVT BIG.  Metod: Studien var av kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 personer med PS som deltagit i LSVT BIG för minst tre månader sedan. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i temat tilltro och drivkraft att påverka funktion och sjukdomens progress. Det övergripande temat baserades på tre kategorier: upplägg som främjar egenträning, motivation att fortsätta träna och förstärkare av träning samt tre underkategorier per kategori. Resultatet beskriver betydelse av struktur på träningen, uppföljning och anpassning för att öka drivkraft och tilltro till att påverka funktion och progress av sjukdomen. Det ligger till grund för vidmakthållande av träning och färdigheter över tid.  Slutsats: Personer med PS som deltagit i LSVT BIG upplever att det är viktigt att upprätthålla motivation och individanpassa förstärkare av beteendet. Deras erfarenhet är att uppföljning och anpassning av träningen är nödvändig för att överbrygga hinder samt stärka tilltro och drivkraft att påverka symtom och progress av sjukdomen. Denna studie kan hjälpa fysioterapeuter och arbetsterapeuter eftersom personer med PS behöver stöd för att stärka resurser och överbrygga hinder gällande motivation, kontext och multisjuklighet. Framtida forskning behövs om långtidseffekter av LSVT BIG och ett beteendemedicinskt förhållningssätt kopplat till vidmakthållande av fysisk träning för personer med PS. / Introduction: Parkinson´s disease (PD) is a neurodegenerative disease that affects mobility, balance, ambulation and activity. Lee Silverman Voice Treatment BIG (LSVT BIG) has good short-term effects, but there are no studies describing people's own experiences of maintaining physical exercise and skills after participating in LSVT BIG. Aim: The aim of this study was to explore the experiences of maintaining physical exercise and skills in people with PD who participated in LSVT BIG. Method: The study was of qualitative design with inductive approach. The semistructured interviews were conducted with 12 people following a minimum of three months post participated in LSVT BIG. The transcribed interviews were analyzed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The analysis revealed in a theme 0f higher confidence and motivation to influence function and slowing the progression of the disorder. Three categories were identified to support the overall theme: arrangement that promote self training, motivation to continue physical exercise and enhancers of exercise, and three sub-categories per category. The results describe the importance of structure in exercise, follow-up and adjustment to increase motivation and confidence in being able to influence function and progression of the disorder. It forms the foundation for maintaining physical exercise and skills over time. Conclusion: The LVST BIG participants with PD felt the importance of motivation and individualized reinforcers of behaviour to maintain physical exercise and skills over time. In their experience, follow up and adaptation of the exercises is necessary in order to overcome barriers, give confidence and strengthen motivation to influence the symptoms and slow progression of the disorder. This study can help physiotherapist and occupational therapist as people with PD need support to strengthen their resources and overcome barriers regarding motivation, context and multi-illness. Long term effects of LSVT BIG and a behavioural medicine approach related to the maintenance and longevity of physical exercise for people with PD requires further research.

Oro är ett vanligt förekommande fenomen i kliniska såväl som subkliniska populationer. Föreliggande studie är en uppföljning av behandlingsresultaten publicerade i Westerström-Nygren och Persson (2016), inom ramen för Orosstudien på Karolinska Institutet, gällande internetförmedlad exponering med responsprevention avseende tröstetankar (iERPt) respektive internetförmedlad stresshanteringsbehandling (iSHB) vid oro hos en transdiagnostisk population. Syftet var att undersöka långtidseffekten av iERPt (n = 125) i förhållande till iSHB (n = 118) fyra respektive 12 månader efter behandlingsavslut. Behandlingseffekt mättes med Penn State Worry Questionnaire (PSWQ), Cognitive Avoidance Questionnaire (CAQ), Montgomery Åsberg Depression Rating Scale–Self rated (MADRS-S) och Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ). Data beräknades med ANOVA med upprepade mätningar samt oberoende t-test. Resultatet visade att de goda behandlingseffekterna som uppmättes med PSWQ och CAQ för iERPt och iSHB vid behandlingsavslut fortsatte att förbättras inom båda betingelserna från behandlingsavslut till fyramånadersmätning. Inom iERPt-betingelsen vidmakthölls dessa behandlingseffekter till 12-månadersuppföljning. Inom iSHB-betingelsen vidmakthölls behandlingseffekten avseende PSWQ från fyra- till 12-månadersuppföljning, men behandlingsresultaten avseende CAQ försämrades. Behandlingseffekterna uppmätta med MADRS-S och BBQ vid behandlingsavslut vidmakthölls för båda betingelserna till fyra- och 12-månadersuppföljning. Ingen skillnad i behandlingseffekt påvisades mellan betingelserna på något utfallsmått vid 12-månadersmätning. I sin helhet påvisades behandlingseffekten för båda betingelserna hålla i sig över tid. Både iERPt och iSHB kan således förstås som effektiva behandlingsmetoder för att på kort liksom lång sikt reducera överdriven oro.

Sammanfattning Bakgrund: Förutsättningarna för god och säker vård är att basala hygienrutinerna följs inom vården. Genom tillämpning av god handhygien motverkas smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Vårdskador kan medföra att vårdtiden ökar och orsaka lidande för patienten och är därför ett hot mot säker vård. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner, på en medicinsk akutvårdsavdelning med fokus på handhygien. Metod: En kvantitativ registerstudie med långtidsuppföljning har utförts. Datamaterialet var hämtat från registret för Mätning och Analys (MOA). Observationerna insamlades av hygienobservatörer på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige år 2013 – 2018. Data importerades över till statistikprogrammet SPSS. Deskriptiv och analytisk statistik har använts för analys.  Resultat: Vid analys framkom (n=491) det att följsamheten till handhygienen har brister, undersköterskor visar på högst följsamhet. Handsprit efter patientkontakt var det momentet som visade högst följsamhet. Det finns brister i handhygienen över tid då följsamheten inte var hundraprocentig under samtliga år. Slutsats: Följsamheten till handhygienen påverkas av många faktorer. God och säker vård är beroende av att vårdpersonal har kunskap om handhygien och smittspridning. För att vårdpersonal ska förbättra det preventiva arbetet mot säkrare vård är det vårdgivaren som ska medverka till ny kunskap. Medarbetare har ansvaret för att upprätthålla och följa den kunskapen. / Summary Backgorund: The preconditions for good and safe care is that the basic hygiene routines are followed within the care. The application of good hand hygiene prevents the spread of infection and health-related infections. Care injuries can increase the length of care and cause suffering for the patient and are therefore a threat to safe care. Aim: To investigate the compliance of healthcare professionals to basic hygiene routines, in a medical emergency care department with a focus on hand hygiene. Method: A quantitative registry study with long-term follow-up has been performed. The data material was retrieved from the register for Measurement and Analysis (MOA). The observations were collected by hygiene observers at a medical emergency department in southern Sweden in 2013 - 2018. Data was imported into the statistical program SPSS. Descriptive and analytical statistics have been used for analysis. Results: In the analysis (n=491) it was found that the adherence to the hand hygiene has shortcomings, the assistant nurses show the highest adherence. Hand rub after patient contact was the element that showed the highest level of compliance. There are shortcomings in hand hygiene overtime as compliance was not hundred percent during all years. Conclusion: Adherence to hand hygiene is influenced by many factors. Good and safe care is dependent on the fact that healthcare professionals have knowledge of hand hygiene and the spread of infection. In order for healthcare professionals to improve preventive work towards safer care, the healthcare provider must contribute to new knowledge. Employees are responsible for maintaining and following that knowledge.

Syftet med denna studie var att utvärdera behandling med hjälp av elektropalatografi (EPG) och portabel träningsenhet (PTU) hos en person med kvarstående artikulationsproblem. Försökspersonen var en vuxen man med medfödd hemifacial mikrosomi och mikrognati som tidigare genomfört konventionell talträning. En kvasiexperimentell, prospektiv, kontrollerad single subjekt A-B-A design användes. Försökspersonen hade vid träningsstart en tillbakadragen artikulation av /t/ och /d/ till velart/uvulart artikulationsställe med kvarstående svårighet att göra sitt tal förståeligt för sina samtalspartners.  Behandlingseffekten utvärderades genom instrumentell EPG analys av /t/ i enstaka ord före och efter behandling. Analysen visade signifikanta behandlingsresultat där en fortgående förbättring av produktionen av /t/ i medial och final position skedde även fyra år efter avslutad behandling. Perceptuell lyssnarbedömning av tränade och otränade lyssnare uppvisade signifikant förbättrad skattning av t-likhet av målljudet /t/ i medial och final position över tid. Ett mycket svagt samband sågs mellan perceptuell skattning av t-likhet och de analyserade EPG-värdena. Lyssnarskattningen av spontantalet visade en förbättring av förståelighet vid kontroll 4 år efter avslutad träning. Utvärderingen bekräftar tidigare forskning och visar att talträning med EPG är ett effektivt sätt att ge visuell återkoppling i försök att etablera ett korrekt artikulationsmönster, förbättrat tal och ökad förståelighet. Detta provades i föreliggande studie och även om resultaten inte var entydiga, antyddes att metoden kan vara långsiktigt framgångsrik vid sedan lång tid väl etablerade talavvikelser utan tecken på förändring spontant eller efter tidigare träning utan visuell återkoppling. En viktig erfarenhet är således att planera långsiktigt och invänta automatisering av nya artikulationsrörelser som har lång etableringsfas. Träning med EPG föreslås kunna erbjudas vuxna personer med kvarstående artikulationsavvikelser där konventionell träning inte har kunnat ge önskvärda resultat. Nyckelord: Elektropalatografi, behandlingseffekt, hemifacial mikrosomi, artikulationsstörning, långtidsuppföljning, förståelighet / The aim of this study was to evaluate speech therapy using electropalatography (EPG) and portable training unit (PTU) in a subject with persistent articulation errors. The participant was a male adult with congenital hemifacial microsomia and micrognathia who previously had received conventional speech therapy. The subject had a retracted, velar/ uvular articulation of dental plosives with difficulty making speech understandable to listeners. A quasi-experimental prospective, controlled single-subject ABA design was used. Treatment efficacy was assessed by instrumental EPG analysis of  /t/ in single words before and after treatment and showed significant treatment results with a continuing improvement in the production of  /t/ in medial and final position even four years after completion of treatment. Perceptual listen assessment of trained and untrained listeners showed significantly improved estimation of the target /t/ in medial and final position over time. A very weak association was found between the perceptual estimation of t-likeness and the analyzed EPG values. Listener rating of spontaneous speech showed an improvement in intelligibility 4 years after completing training. The evaluation confirms previous research showing that speech therapy with EPG seems effective for providing visual feedback in the attempt to establish a correct articulation pattern, improved speech and enhanced intelligibility. This was investigated in the present study and although the results were not unambiguous, it was indicated that the method can be successful at long persisting well established articulation errors without signs of spontaneous change or after previous training without visual feedback. An important experience is to plan long term and wait for the automation of the new articulation movements that have a long establishment phase. Training with EPG is proposed to be offered to adults with persistent articulation disorders for which conventional therapy has been unable to provide desirable results. Keywords:  Electropalatography, treatment effect, hemifacial microsomia, articulation disorder, long- term follow- up, intelligibility

In Sweden, there has been an long term effort to allow as heavy traffic as possible, provided thatthe road network can handle it. This is because heavy traffic offers a competitive advantage withsocio-economic gains. In July 2018, the Swedish Transport Administration made 12 percent ofthe Swedish road network avaliable for the new maximum vehicle weight of 74 tonnes, basedon a legislative change from 2017. It is known that heavy traffic has a negative effect on thedegradation of the road, but it prevails divided opinions on whether 74 tonnes have a greaterimpact on the degradation rate compared to previous maximum gross weights of 64 tonnes.The 74 tonne vehicles have the same allowed axle load, which means more axles per vehicle. Some argue that an increased total load and more axles affect the degradation associated withtime-dependent material properties, while others argue that 74 tonnes mean fewer heavy vehiclesoverall, and thus should have a positive impact on the road’s lifespan. The construction companySkanska therefore requests a statistical analysis that enables to nuance the effects that heavytraffic has on the Swedish state road network. Since there is very limited data on the effect of 74 tonne traffic, this Master thesis instead focuseson modeling heavy traffic in general in order to be able to draw conclusions on which variablesare significant for a road’s lifetime. The method used is survival analysis where the lifetimeof the road is defined as the time between two maintenance treatments. The model selectedis the semi-parametric ’Cox Proportional Hazard Model’. The model is fitted with data froman open source database called LTPP (Long Term Pavement Performance) which is providedby the National Road and Transport Research Institute (VTI). The result of the modeling ispresented with hazard ratios, which is the relative risk that a road will require maintance atthe next time stamp compared to a reference category. The covariates that turned out to besignificant for a road’s lifetime and thus are included in the model are; lane width, undergroundtype, speed limit, asphalt layer thickness, bearing layer thickness and proportion of heavy traffic. Survival curves estimated by the model are also presented. In addition, a sensitivity analysis ismade by exploring survival curves estimated for different scenarios, with different combinationsof covariate levels.The results is then compared with previous studies on the subject. The most interesting finding isa case study from Finland since Finland allow 76 tonne vehicles since 2013. In the comparison,the model’s significant variables are confirmed, but the significance of precipitation and thenumber of axes for a roads lifetime is also highlighted

Fear is an innate emotion and an adaptive response to provide protection from potential harm. When fear is excessive and out of proportion in relation to the confronted situation, it can lead to the development of an anxiety disorder. Many individuals feel anxious at some point, but not all experience clinical anxiety or meet the diagnostic criteria of an anxiety disorder. Still, anxiety disorders are the most prevalent form of psychiatric disorder in the general population. More often than not people suffering from one anxiety disorder also present other psychiatric conditions. As of today, cognitive and behavioural treatments have been tested and found to positively affect anxiety disorders, making them the treatment of choice. Nevertheless, many patients do not seek or receive adequate treatment. One common critique of the research trials from which the recommendations for treatments stem is the use of a single protocol targeting only one diagnosis. This is because many people suffer from comorbidities. Another problem connected to the recommendation that cognitive behavioural therapy (CBT) should be the treatment of choice for anxiety disorders is the lack of therapists with adequate training. One possible way of dealing both with the shortcoming of therapists and making CBT more accessible is the use of the Internet. Internet-based CBT (ICBT) has been tested in numerous trials during the last 15 years, showing positive outcomes for a large variety of disorders. Many ICBT trials also make use of a single protocol. Another way of dealing with comorbidities might be to tailor the treatment to let characteristics and preferences of the patient guide the design of the protocol. Little is known about possible effects of tailoring the ICBT, the effects of therapeutic relationships in ICBT, and the effectiveness and cost-effectiveness of these treatments. This thesis is based on three studies on two separate randomized controlled trials (RCTs) using the same set of modules accessible for the tailored protocol. Study I was an RCT investigating treatment effects up to two-year after completion, showing favourable outcomes of the treatment in a self-recruited sample at all measure points. Study II was a secondary analysis exploring possible relations between working alliance and treatment outcome for participants in the treatment group recruited for Study I indicating that working alliance predict outcome in this tailored treatment. The second RCT was an effectiveness trial (Study III) analysing treatment effects and cost-effectiveness of the treatment up to one year post treatment in a primary-care population. This study showed positive treatment effects both regarding symptom reduction and cost-effectiveness, and that effects were sustained at one year post treatment. Conclusions drawn from these studies are that individually tailored ICBT seems to be a feasible approach for patients with anxiety disorders regardless of comorbidities, and a responsible choice in terms of societal costs. / Rädsla är en medfödd känsla och en adaptiv respons för att skydda organismen från potentiell skada. När rädslan blir överdriven och oproportionerlig i relation till den konfronterade situationen, kan det leda till utvecklandet av ångestsyndrom. Många personer upplever någon gång ångest, men inte alla upplever klinisk ångest eller uppfyller de diagnostiska kriterierna för något ångestsyndrom. Trots detta är ångest det vanligaste psykiatriska tillståndet i befolkningen i stort och oftast uppfyller personer som lider av ett ångestsyndrom även andra  psykiatriska tillstånd. Till dags dato har både kognitiva och beteendeinriktade behandlingar testats och visat sig verksamma vid ångestproblem, vilket gjort dem till de behandlingar som rekommenderas för dessa tillstånd. Trots god effekt av behandling söker många patienter ändå inte hjälp, alternativt erhåller inte adekvat behandling. En vanlig kritik mot den forskning från vilka behandlingsrekommendationerna för ångestsyndrom stammar är att många använt en manual eller ett protokoll som riktar sig mot bara en diagnos. Detta på grund av den stora komorbiditeten. Ett annat problem kopplat till rekommendationerna att kognitiv beteendeterapi (KBT) ska vara förstahandsval vid behandling av ångest är bristen på behandlare med adekvat utbildning. Ett möjligt sätt att göra KBT mer tillgängligt är att använda Internet. Internet- förmedlad KBT (IKBT) har prövats i ett stort antal studier de senaste 15 åren dessa har visat positiva resultat vid ett stort antal psykiatriska tillstånd. Flertalet av dessa studier har dock använt ett enda behandlingsprotokoll. En annan möjlighet att hantera komorbiditet kan vara att skräddarsy behandlingen för att låta patientens egenskaper och preferenser vara med och styra utformningen av behandlingsprotokollet. Möjliga effekter av att skräddarsy IKBT är relativt lite undersökt, likaså effekterna av terapeutiska relationer i IKBT samt klinisk effektivitet och kostnadseffektiviteten för dessa behandlingar. Denna avhandling bygger på tre studier från två randomiserade kontrollerade studier med samma uppsättning av moduler tillgängliga för att skräddarsy behandlingsprotokollen. I Studie I undersöktes behandlingseffekter upp till två år efter avslutad behandling i en självrekryterad grupp patienter. Studie II var en sekundäranalys av behandlingsgruppen från Studie I där eventuella samband mellan arbetsallians och behandlingsresultat undersöktes. Den andra randomiserade kontrollerade studien var en prövning av huruvida denna behandling var effektiv för en klinisk population (Studie III) rekryterad via primärvården. Förutom behandlingseffekter undersöktes även kostnadseffektiviteten upp till ett år efter behandlingsavslut. De slutsatser som dras utifrån dessa studier är att skräddarsydd IKBT verkar vara en framkomlig väg för patienter med ångest oavsett komorbiditet, att arbetsalliansen kan vara en faktor som påverkar utfallet, samt att det är ett ansvarsfullt val vad gäller samhälleliga kostnader.