No description available.

Syfte med studien var att undersöka pedagogernas uppfattning om arbetet med hållbar utveckling genom en Grön Flagg-certifiering i förskolan. Mina frågeställningar blev därför: Hur stödjer en Grön Flagg-certifieringen arbetet mot hållbar utveckling? Hur görs barnen delaktiga i arbetet med Grön Flagg? Hur ser pedagogerna på sig själva som förebilder? Dessa frågor har besvarats genom en undersökning med kvalitativa intervjuer av åtta pedagoger i fyra olika Grön Flagg-certifierade förskolor (bland dessa en förskoleadministratör) samt kommunens miljöstrateg, tre barns egna tankar om miljö och yngre kamrater har undersöks.  Resultat har analyserats utifrån lärande för hållbar utveckling, Harts delaktighetstrappa samt Axness fostrans principer utifrån ett nytt forskningsområde kallad epigenetik med fokus på ett av dess användningsområden: barnuppfostran. Genom resultat och analys av datainsamlingen har jag funnit att en Grön Flagg-certifieringen kan stödja arbetet mot hållbar utveckling om det finns ett gemensamt synsätt inom arbetslaget, engagerade och drivande pedagoger samtidigt som man synliggör de små vardagliga insatserna i förskolan. Pedagogerna i studien anser att certifieringen utåt visat att man arbetat mot hållbar utveckling och sätter press till att arbetet genomförs.  Studiens resultat visat att barnens delaktighet i arbetet med Grön Flagg-certifiering varierar i de olika förskolorna enligt de olika projekt som beskrevs under intervjuerna. Barnens ålder eller pedagogernas inställningar på det kompetenta barnet, påverkat utsträckningen i vilken barn gjorts delaktiga i arbetet mot hållbar utveckling. Studien har visat att pedagogerna var väl medvetna om deras påverkan på barnen. De ser sina arbetsinsatser och sig själva som förebilder för barnen, men utifrån det jag funnit i min analys även för varandra för att arbete med certifieringen utvecklas. I studien gjordes ett utprövande av ämnet epigenetik samt begrepp från hjärnforskning lånades. Utifrån de olika begrepp och teorier som presenterats i studien tilldelats pedagoger rollen som primary attachment relationships samtidigt som det motiverats för pedagogers stora påverkan på barnen.

Abstrakt Studien syftar till att undersöka vilka olika strategier sex förskollärare beskriver kan ha betydelse för att skapa en trygg anknytning mellan barnen i förskolan och pedagogerna. Den teoretiska utgångspunkten som låg till grund för studiens syfte och frågeställningar var Bowlbys (2010) anknytningsteori. Sex förskollärare intervjuades och datamaterialet analyserades tematiskt och ledde fram till studiens resultat. Resultaten delas in i fyra kategorier. Strategierna förskollärare uttrycker som betydelsefulla bygger på vikten av tillitsfulla relationer, miljön som strategi för trygg anknytning, förståelse och strategier vid inskolning och förståelse för vikten av kommunikation. Slutsatsen av studien är att anknytningsteorin behöver uppmärksammas i förskolan. Omsorg för barnet behöver få lika mycket plats som barns lärande i förskolans utbildning. Förskollärare använder sig av sina kunskaper och tidigare erfarenheter för att forma och använda olika strategier i arbetet med barns anknytning.

Studien har syftat till att belysa kvinnojourers arbete med migrerande kvinnor i anknytningsrelation och deras utmaningar i arbetet. Tidigare forskning har framhållit att det brister i forskning om migrerande kvinnor och hur kvinnojourer arbetar med berörda kvinnor i anknytningsrelation. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer med åtta respondenter från olika kvinnojourer i Sverige. Resultatet visar att det finns utmaningar i kvinnojourers arbete med migrerande kvinnor. Utveckling och förbättring är nödvändigt av bland annat myndigheter i form av basal samhällsinformation, kunskap om vart kvinnor ska vända sig och vilka rättigheter de har. I enlighet med tidigare forskning och teorier appliceras intersektionella perspektivet i deras arbete, då migrerande kvinnor har andra behov gentemot vad en svenskfödd kvinna har. Genusordningen påvisar mäns maktövertag över kvinnor utifrån kön och normaliseringen redogör att kvinnor normaliserar våldet. Det finns befintliga lagar som skyddar migrerande kvinnor, men i själva verket är det sällan dessa lagar tillämpas. Vi som forskare tolkar att respondenterna upplever utmaningar i deras arbete, särskilt när det gäller tvåårsregeln. Kvinnojourer är delaktiga i migrerande kvinnors liv och hjälper utifrån befintliga resurser och möjligheter, men i själva verket ligger inte allt i kvinnojourers händer vilket försvårar deras arbete med migrerande kvinnor. / The purpose of this study is to enlighten women's shelters work with migrant women in an attachment relationship and their challenges. Previous research shows a lack of research on migrant women and women’s shelters work with women in attachment relationships. The study is based on qualitative interviews with eight respondents from various women’s shelters in Sweden. The results show challenges in women’s shelters work with migrant women. Development and improvement is necessary by authorities based on giving basic social information, knowledge of where women can seek help and knowing her rights. In accordance with previous research and theories, intersectional perspective is applied in women’s shelters work, as migrant women have different needs compared to what a Swedish-born woman has. The gender order demonstrates men's dominance over women based on sex and the theory of normalization explains that women normalize violence. There are existing laws that protect migrant women, but in reality, these laws are rarely enforced. We interpret that the respondents experience challenges in their work, especially regarding the two-year rule. Women's shelters are involved in migrant women's lives and help them based on their resources and opportunities, but in reality, not everything is in the hands of women's shelters, which makes their work with migrant women difficult.