<p>Mammor och pappor upplever specifik föräldrastress, och att få barn kan påverka anknytningen mellan föräldrarna. Inom projektet ”För tidigt födda barn och deras föräldrar – en tvärvetenskaplig longitudinell studie” genomfördes en undersökning av Föräldrastress enligt Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) samt dimensionerna Undvikande och Ångest i vuxenanknytning enligt Erfarenheter av nära relationer (ENR), med syftet att undersöka relationen mellan föräldrastress och vuxenanknytning. 39 mammor och 33 pappor till fullgångna och prematurfödda barn deltog. Föräldrar till fullgångna barn skattade högre än prematurföräldrar på Föräldrastress, Undvikande 4 och 22 mån, samt Ångest 4 mån efter förlossning. Undvikande och Ångest 22 mån förklarade 34,8 % av Föräldrastressen, med Undvikande som största unika bidrag. Samtliga grupper ökade i Undvikande från 4 mån till 22 mån, ej signifikant för fullgångna mammor. Prematurpappor ökade i Ångest. Mammor skattade högre Ångest än pappor. Resultaten diskuteras utifrån att behovet av stöd hos fullgångna föräldrar är underskattat.</p> / För tidigt födda barn och deras föräldrar. En tvärvetenskaplig longitudinell studie.

Mammor och pappor upplever specifik föräldrastress, och att få barn kan påverka anknytningen mellan föräldrarna. Inom projektet ”För tidigt födda barn och deras föräldrar – en tvärvetenskaplig longitudinell studie” genomfördes en undersökning av Föräldrastress enligt Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) samt dimensionerna Undvikande och Ångest i vuxenanknytning enligt Erfarenheter av nära relationer (ENR), med syftet att undersöka relationen mellan föräldrastress och vuxenanknytning. 39 mammor och 33 pappor till fullgångna och prematurfödda barn deltog. Föräldrar till fullgångna barn skattade högre än prematurföräldrar på Föräldrastress, Undvikande 4 och 22 mån, samt Ångest 4 mån efter förlossning. Undvikande och Ångest 22 mån förklarade 34,8 % av Föräldrastressen, med Undvikande som största unika bidrag. Samtliga grupper ökade i Undvikande från 4 mån till 22 mån, ej signifikant för fullgångna mammor. Prematurpappor ökade i Ångest. Mammor skattade högre Ångest än pappor. Resultaten diskuteras utifrån att behovet av stöd hos fullgångna föräldrar är underskattat. / För tidigt födda barn och deras föräldrar. En tvärvetenskaplig longitudinell studie.

Denna undersökning hade för avsikt att granska relationen mellan skam och vuxenanknytning. Både skam och anknytning har genom tidigare forskning visat sig vara arbetsmodeller som grundläggs tidigt i människors liv och som påverkar vår självuppfattning, självkänsla och hur vi relaterar och fungerar med andra människor. Dessa inre modeller förblir relativt stabila under vår livstid. Med hjälp av självskattningsformulär mättes deltagarnas anknytningstyp och deras upplevelse och hantering av skam. Resultaten visar på en signifikant skillnad mellan anknytningskategori och självrapporterad nivå av skamuppleverser. Trygg anknytning och otrygg/avvisande anknytning uppger lägre poäng på skamskattningsskalan ESS medan otrygg/ängslig och otrygg/upptagen uppger högre poäng på skamskattningsskalan ESS. Detta ger stöd åt tidigare forskning som gjorts om anknytning och skam. Ytterligare forskning behövs, kvantitativ och kvalitativ från olika vinklar, för att få en djupare förståelse för dessa komplexa mekanismer mer ingående och hur det dynamiska samspelet mellan dem. / This study examined the relationship between shame and adult attachment. Both shame and attachment has in previous studies shown to be working-models whitch are made early in peoples life and which effects our self-image, selfesteem and how we relate och function together with other people.These inner working-models are relativly stable across life-span. With use of self-report, mesures of adult attachment and shame was made and the results showed a significant difference between the type of adult attachment and self-reported shame level. Secure attachment and unsecure/dissmissive attachment reported lower levels of shame in the self-reported messure Experience of Shame Scale ESS while the unsecure/fearful and unsecure/preoccupied reported higer  levels of shame in the self-reported messure Experience of Shame Scale ESS. This supportes previous studies made in attachment and shame. More reaserch is needed to, in a profound way, understand these komplex mechanisms.

Inledning: Anknytningssystemet har en beprövad inverkan på hur vi söker stöd i pressade situationer och kan reglera stress. Studien syftar till att belysa anknytningens betydelse för ledar-och medarbetarskap och upplevelser av arbete och hälsa.  Frågeställningar: 1. Har otrygg anknytningsstil (avfärdande/upptagen/rädd) samband med mer negativa upplevelser av arbete och hälsa? 2. Har medarbetare till chefer med trygg anknytningsstil mer positiva upplevelser av arbete och hälsa? Metod: 432 tjänstemän i svenska företag besvarade ett frågeformulär bestående av Relationship Questionnaire (RQ), Salutogenic Health Indicator (SHIS), Work Experience Scale (WEMS).  Resultat: Medarbetare med upptagen eller rädd anknytningsstil hade sämre upplevelser av vissa aspekter av arbete. Tryggt anknutna medarbetare upplever arbetet mer positivt. Chefens anknytningsstil påverkar medarbetarens uppfattning av vissa aspekter av arbete och hälsa.  Diskussion: Otrygg anknytning hos medarbetaren medför en mer negativ upplevelse av arbete vilket kan tolkas som en konsekvens av mindre effektiv stressreduktion. Fysiska aspekter av hälsa, självbestämmande och uppfattning om ledarskap påverkas negativt hos medarbetare med otryggt anknutna chefer vilket kan ses som en följd av ledarens brist på stöd till följd av dennes anknytningsstil. Betydelsen av struktur och trygghet, som arbetsrättslig lagstiftning medför, bör fortsatt diskuteras. / Introduction: The attachment system has proven influence on both how we seek security and safety and on the HPA-axis, the stress regulation system. The study aims to investigate the influence of attachment style among leaders and employees and on their experiences of work and health. Research question: 1. Does insecure attachment (dismissive/preoccupied/fearful) have a negative influence on experiences of work and health? 2. Do employees of managers with secure attachment have more positive experiences of work and health? Method: 432 officials in Swedish companies answered a web form consisting of the Relationship Questionnaire (RQ), Salutogenic Health Indicator (SHIS), Work Experience Scale (WEMS). Results: Employees with preoccupied or fearful attachment had worse experiences of some aspects of work. Employees with secure attachment experienced work more positively. The managers´ attachment style did affect the subordinates´ perception of some aspects of work and health.  Discussion: Insecure attachment has a negative correlation with work experience which could indicate less effective stress regulation. Negative experiences among subordinates concerning physical health, self-determination and leadership are associated with insecure attached managers and could be a consequence of ineffective caring orientation of these managers. The importance of structure and security, which Swedish labor law provides, should be further discussed.

Forskning om sexuell hälsa utgår ofta från ett patologiskt perspektiv och sällan belyses att sex kan vara hälsofrämjande. Sexuell nöjdhet är en hälsofrämjande aspekt och kan beskrivas som en individs kognitiva och emotionella attityd gentemot den egna sexuella aktiviteten. Erfarenheter av nära relationer och förmågan att vara närvarande i stunden kan ha betydelse för dessa attityder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan vuxenanknytning, dispositionell mindfulness (dvs tendens att vara medvetet närvarande i vardagen) och sexuell nöjdhet hos svenska universitets- och högskolestudenter. Ett sekundärt syfte var att utvärdera psykometriska egenskaper hos den svenska översättningen av självskattningsformuläret Sexual Satisfaction Questionnaire (SSQ). Totalt 158 respondenter inkluderades i studien efter att via en digital enkät besvarat självskattningsformulären Erfarenheter av Nära Relationer (ENR), Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ_SWE) och SSQ. Resultatet visade att samband förekommer mellan fenomenen samt indikerar att relationen mellan vuxenanknytning och sexuell nöjdhet medieras av dispositionell mindfulness. Resultatet tydde på att SSQ är ett reliabelt mätinstrument. Slutsatsen är att trygg anknytning och högre nivå av dispositionell mindfulness är associerat med högre nivå av sexuell nöjdhet. Lägre nivå av sexuell nöjdhet hos personer med mer anknytningsängslighet och/eller anknytningsundvikande tycks helt eller delvis kunna förklaras av att dessa individer också tenderar att vara mindre medvetet närvarande i vardagen. Resultatet bör utvärderas genom replikering och vidare studier bör undersöka andra aspekter som kan ha betydelse för sexuell nöjdhet. Huruvida mindfulness-baserade insatser skulle kunna ge positiva effekter på sexuell nöjdhet, särskilt för individer med otrygg anknytning, är en fråga för framtida forskning. / Research on sexual health is often based on a pathological perspective and rarely emphasize sex as health-promoting. Sexual satisfaction is one health-promoting aspect that can be described as an individuals’ cognitive and emotional attitudes towards their own sexual activity. Experiences of close relationships and the tendency to be mindful could be of significance to these attitudes.  This study aims to examine the relationship between adult attachment, dispositional mindfulness (i.e., tendency to be mindful in everyday life) and sexual satisfaction. A secondary aim was to evaluate the psychometric properties of the Sexual Satisfaction Questionnaire (SSQ) in Swedish. A total of 158 respondents were included in this study after participating in an online survey containing the self-assessment questionnaires Erfarenheter av Nära Relationer (ENR), Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ_SWE) and SSQ. The results showed correlations between the variables and that the relationship between adult attachment and sexual satisfaction appears to be mediated by dispositional mindfulness. The results indicate that SSQ is a reliable scale. In conclusion secure attachment and higher levels of dispositional mindfulness are associated with higher levels of sexual satisfaction. Lower sexual satisfaction among individuals with more attachment anxiety and/or avoidance could be explained by their tendency to be less mindful in everyday life. The results should be evaluated through replication and further studies ought to investigate other aspects that may be of significance for sexual satisfaction. Whether mindfulness-based interventions could have positive effects on sexual satisfaction, especially for individuals with insecure attachment, is an issue for future research.