Denna uppsats innehåller en uppföljningsstudie av Malmö Områdesundersökning 2012 (MOMS) med ett närmare fokus på delområdena Annelund och Södervärn. I dessa delområden konstaterades att övervägande del respondenter är trygga eller delvis trygga i sitt bostadsområde trots flera omständigheter som korrelerar med hög otrygghet. I uppsatsen har vi eftersträvat att kvalitativt undersöka bakomliggande mekanismer till respondenternas övervägande trygghet i form utav observationsstudier och intervjuer med nyckelinformanter.Uppsatsen innehåller en utförlig beskrivning av fenomenet "trygghet" och en genomgång av forskningsläget kring faktorer som påverkar tryggheten på olika sätt.Resultaten visar att den övervägande tryggheten i delområdena kan bero på att Annelund och Södervärn är belägna i närheten till olika mötesplatser där invånare träffas och får möjlighet att etablera gemensamt definierade informella regler och accepterat beteende. Delområdena har av olika anledningar genomströmningar av människor som naturligt övervakar områdenas gator och platser och i bostadshusens fysiska struktur fann vi goda möjligheter för invånarna att övervaka sin omedelbara bostadsmiljö. Vi konstaterade att Annelund har tydligare gränsdragningar mellan invånarnas privata utrymmen än i Södervärn, men att känslan av tillhörighet till sitt bostadsområde var starkare i Södervärn med kringliggande delområden. Delområdenas belysning gav övervakningsmöjligheter på gångstråk, runt bostadshus, promenadstigar med mera, även i mörker. De personer som upplever sig mest trygga är de som har bott länge i bostadsområdet och i närliggande områden finns det platser där ungdomar kan spendera sin fritid, vilket haft positiv betydelse för trygghetsbilden i respektive område. / This paper is a follow-up study of the 2012 Malmö Neighbourhood Survey (Malmö Områdesundersökning 2012), focusing more closely on the districts Annelund and Södervärn. The respondents of these districts reported in Malmö Neighbourhood Survey that they felt predominantly safe or partly safe in their neighbourhood, despite several conditions that correlate with high fear of crime. In this paper we have aimed to qualitatively study, with observation studies and interviews with key informants, underlying mechanisms that explains the respondents predominant neighbourhood safety.The paper contains a detailed description of the phenomenon "fear of crime" and a review of factors that through research have been proven to affect the level of fear of crime.The results in this study shows that the predominant safety in Annelund and Södervärn is due to the districts presence to meeting-points, where residents are given the opportunity to establish commonly defined informal rules of conduct and acceptable behaviour. The districts have by different reasons a vivid throughflow of people that naturally surveil the districts streets and places and we found good opportunities for the residents to naturally surveil their immediate housing environment owing to the residential buildings physical structure. We concluded that Annelund has more visible delineations between the residents private areas and the public areas, but the residents feeling of belonging to their neighbourhood were stronger in Södervärn and it's surrounding districts. The districts lighting gave good surveillance opportunities, daytime and night-time, on walking paths, around residential buildings and alike. The residents that experienced the least fear of crime (or highest levels of safety) had lived in the neighbourhood for a long time and in the nearest area we found community youth centers, which have positively affected Annelund and Södervärns neighbourhood safety.

Primitive magmas can provide important details about the mantle from which they are derived. In this thesis, petrographic observations and new mineral chemistry analyses of the Sälskär breccia from the Alnö alkaline complex, central Sweden, are reported. The rock is a volcanic breccia in which three main constituents were identified: spheroidal melilititic lapilli, angular sövite fragments and a carbonatedominated matrix. The mineralogy of the juvenile lapilli (i.e., with olivine, phlogopite, diopside, titanomagnetite, Cr-spinel, monticellite, perovskite, apatite and calcite) are consistent with what is expected to form by small degrees of partial melting of a volatile-rich, metasomatized, mantle source (indicated by the presence of phlogopite and primary calcite). The melilititic lapilli are frequently cored by a large crystal of olivine or phlogopite with concentrically aligned lath-shaped pseudomorphs after melilitite. During ascent the melilititic magma entrained mantle debris and traveled rapidly through the crust without significant fractionation.  The pyroclast textures indicate an explosive eruption, similar to those that produce pelletal lapilli in kimberlite-type volcanism. The sövite fragments and carbonate-dominated matrix were explosively fragmented during the eruption, which also dispersed the melilite mineralogy throughout the matrix. During the eruption a diatreme formed of within the uppermost 1.5 kilometers of the crust. A mismatch between the model of diatreme formation and a previous erosional model of the area leads to the conclusion that the Sälskär diatreme is either: (i) very deep, or (ii) that the diatreme volcanism took place significantly later than the rest of the complex / Primitiva magmor kan ge viktiga detaljer om manteln som de härstammar ifrån. I denna avhandling redovisas petrografiska observationer och nya mineralkemiska analyser av Sälskärsbreccian från Alnö alkalina område, Mellansverige. Bergarten är en vulkanisk breccia där tre huvudbeståndsdelar identifierades: sfäroidala melilitiska lapilli, kantiga sövitfragment och en karbonatdominerad matrix. Mineralogin hos de juvenila lapilli (dvs med olivin, flogopit, diopsid, titanomagnetit, Cr-spinel, monticellit, perovskit, apatit och kalcit) överensstämmer med vad som förväntas att det bildas av små grader av partiell smältning av en volatilrik, metasomatiserad, mantelkälla (indikeras av närvaron av flogopit och primär kalcit). De melilitiska lapilli är ofta kärnade av en stor kristall av olivin eller flogopit med koncentriskt riktade list-formade pseudomorfer efter melilitit. Under uppstigningen tog den melilitiska magman med sig mantelfragment och färdades snabbt genom skorpan utan betydande fraktionering. Pyroklastexturer indikerar ett explosivt utbrott, liknande de som producerar pelletala lapilli i kimberlitvulkansim. Sövitfragmenten och den karbonatdominerade matrixen fragmenterades explosivt under utbrottet, vilket också spred melilit mineralogin genom matrixen. Under utbrottet bildades en diatrem i de översta 1,5 kilometerna av skorpan. Detta betyder att modellen för diatrem-bildning och den tidigare erosionsmodellen av området inte överensstämmer. Detta leder till slutsatsen att Sälskärsdiatremen är antingen: (i) mycket djup, eller (ii) att diatrem-vulkanismen ägde rum betydligt senare än den sopm bildade resten av området.

This study is based on data from eight interviews with principals who lead schools in particularly vulnerable areas, where gang crime, exclusion, overcrowding and poverty are commonplace. The research questions are about their own view of their work in relation to the context. The purpose of the study is to deepen the knowledge of principals' work in urban schools. The study has a narrative approach and is examined from a hermeneutic perspective. These stories are analyzed partly individually but also together to examine if patterns or categories appear in the stories. The context emerges and is filtered in this way through the patterns formed by the principals' stories. The context studied is the societal and socio-cultural context. In order to be able to put the principals' stories in a common context, sociological thinking is used. The interview material in the study is analyzed as narrative, i.e. coherent stories. The analysis is done in two stages. The first step to create a narrative from the interview material. These created coherent stories are then analyzed as the second step. That analysis is made in two parts where each part is aimed at answering one of the research questions. The results show that four areas appear in the principals' stories. The first is the clear orientation for increased student outcomes described in the stories. Here, a clear shift from a care focus towards a knowledge focus is described. The second category deals with communication patterns and relationship building, which is described as particularly important based on the context the principals find themselves in and which reappears as a cornerstone in all work. The third category appearing is how organization and governance are used to have an effect on student learning. Here school development efforts and changes in roles within the operation are described, for example expansion of two- and three-teacher systems, team leader organization, cooperation with and between first teachers and development of recess activities. The final category is about the social responsibility that the principals describe and trust in education and in students. Within this category, high expectations of and trust in the students recur in stories. / Den här studien är baserad på data från åtta intervjuer med rektorer som leder skolor i särskilt utsatta områden, där gängkriminalitet, utanförskap, trångboddhet och fattigdom är vardag. Detta med frågeställningar om deras egen bild av sitt arbete i relation till kontexten. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om rektorers arbete i särskilt utsatta områden. Detta görs genom att undersöka rektorers berättelser om sitt arbete i denna specifika kontext. Studien har en narrativ ansats och undersöks ur ett hermeneutiskt perspektiv. Dessa berättelser analyseras dels enskilt men även tillsammans för att se om mönster eller kategorier framträder i berättelserna. Kontexten framträder och filtreras på så sätt genom de mönster som bildas av rektorernas berättelser. Den kontext som studeras är den samhällsgemensamma och den sociokulturella kontexten. För att kunna sätta rektorernas berättelser i ett gemensamt sammanhang används ett sociologiskt tänkande. Intervjumaterialet i studien analyseras som narrativ, dvs sammanhängande berättelser. Analysarbetet är gjort i två steg. Det första steget är att skapa narrativ av intervjumaterialet. Därefter analyseras dessa skapade sammanhängande berättelser. Den analysen är gjord i två delar där varje del riktas mot att besvara en av studiens frågeställningar. Resultatet visar att fyra områden framträder i rektorernas berättelser. Den första är den tydliga orientering för höjda kunskapsresultat som beskrivs i berättelserna. Här beskrivs en tydlig förskjutning från ett omsorgsfokus mot ett kunskapsfokus. Den andra kategorin handlar om kommunikationsmönster och relationsbyggande som beskrivs som särskilt viktigt utifrån den kontext rektorerna befinner sig i och återkommer som grundbult i allt arbete. Den tredje kategorien som blir tydlig är hur organisation och styrning används för att ge effekt på elevers lärande. Här finns skolutvecklingsinsatser och förändringar av roller inom verksamheten t ex utbyggnad av två- och trelärarsystem, arbetslagsledarorganisation, samarbetet med och mellan förstelärare samt utveckling av rastverksamhet. Den avslutande kategorin handlar om det samhällsansvar som rektorerna beskriver och tilltro till utbildning och till elever. Inom denna kategori återkommer höga förväntningar på och tilltro till eleverna i berättelser.

The interest for real estate investments has risen during the last years and this applies inparticular to investments within the residential segment. In excess of the active interest inhousing, there is a distinct trend that newly produced residential properties are extra interestingamong investors. However, the pricing for these types of investments has been shown to bedifficult to estimate due to, among other things, few comparable objects in the surroundingarea. As interest soars in newly produced residential properties, the price has also risen sharplyputting downward pressure on the yields. The sharp increase is a result of the large demandthat can be seen in all locations in Sweden, especially places that have not previously been asobjectively attractive. Smaller municipalities that previously had a relatively high yield nowhave a much lower yield than a decade ago and there is an explicit trend that yields have startedto converge regardless of location in Sweden. This study aims to investigate how the yield on newly produced residential properties hasdeveloped in different locations in Sweden and to analyse why yields have started to convergein places that are characterized by completely different attributes.The result of this study is that yields have converge and the differences in yield spread inSweden have decreased with up to 62.5 % between 2006 to 2020. When estimating the yield level, several risk factors are taken into account. One of these is therisk assessment of the location factor. The risk for vacancy in a smaller town is greater than ina larger, more attractive town, which is why the yield should differ markedly between theseplaces. However, investors still do not seem to take the location factor into account which isdue to several things. Among the causes this thesis has found as fundamental reasons for theyields to converge are investors' changed view of investment in the residential segment ingrowing areas, an increased demand for the segment due to the prevailing housing shortage,increase in number of international investors and the favorable market conditions.Furthermore, Sweden's legislation regarding rents has a positive impact on the demand forresidential properties as this investment is considered a safe investment with stable cash flows. / Intresset för fastighetsinvesteringar har ökat under de senaste åren och detta gäller särskilt investeringar inom bostadssegmentet. Utöver det stora intresset för bostäder finns det en tydlig trend att specifikt nyproducerade bostadsfastigheter är extra intressanta bland investerare. Prissättningen för dessa typer av investeringar har dock visat sig vara svår att uppskatta på grund av bland annat få jämförbara objekt av liknande karaktär i omgivningen. I takt med att intresset ökat för nyproducerade hyresbostadsfastigheter har priset också stigit kraftigt, vilket medfört lägre direktavkastning. Den kraftiga prisökningen är ett resultat av den stora efterfrågan på dessa fastigheter i hela Sverige, särskilt platser som tidigare inte varit lika attraktiva. Mindre kommuner som tidigare haft relativt hög direktavkastning, på grund av hög risk, har nu en mycket lägre direktavkastning än för tio år sedan och det finns en tydlig trend att direktavkastningen har börjat konvergera på flera platser i landet. Denna studie syftar till att undersöka hur direktavkastningen på nyproducerade hyresbostadsfastigheter har utvecklats på olika platser i Sverige. Vidare kommer studien analysera varför avkastningen har börjat konvergera på platser som kännetecknas av helt olika attribut och risk. Resultat från denna studie visar att direktavkastningen har konvergerat och skillnaderna i spridningen av direktavkastningen i Sverige har minskat med upp till 62,5 % mellan 2006 och 2020. Bland de orsaker denna studie har funnit som grundläggande till att direktavkastningen konvergerat är investerarnas förändrade syn på investeringar inom bostadssegmentet i expanderande områden, en ökad efterfrågan på segmentet på grund av den rådande bostadsbristen, ökat antal internationella investerare samt de gynnsamma marknadsförhållandena när det kommer till belåning. Vidare har Sveriges hyreslagstiftning en positiv inverkan på efterfrågan på bostadsfastigheter då lagstiftningen i kombination med Sveriges skyddsnät bidrar till att investering inom segmentet medför säkra och stabila kassaflöden.

With an expanding urbanization in the world, and thus the expansion of impermeable surfaces, the risk of pluvial floods is an increasing factor that needs to be considered. This, in combination with increasing rain intensities and frequency of rain events indicates a problem both today and for the future. With this in mind, it is an advantage to increase the knowledge of how different variations of extreme rainfall affects the hydraulic response of urban catchments, as well as which areas in urban environments contribute to the flood peak. The aims of this study are, with a particle tracking approach, to investigate how the peak runoff contributing areas differ geographically depending on the duration and time to peak of the rainfall event. This also includes the evaluation of what sizes of urban catchment areas are relevant to include when modelling the hydraulic response of Swedish urban catchment in relation to the characteristics of the hyetograph. The catchment area used in this study is made synthetically to represent a generic Swedish urban catchment with regards to the proportions of hardened surfaces, buildings and low points, as well as the slope of the catchment. Various variants of the Chicago Design Storm were implemented in the model. This included three different durations of 2-, 4- and 6 hours of which each, separately, constituted of three different time to peak that is decided by an r-value when creating the design storms. The r-values used in this study is 0.1, 0.4 and 0.8 where the values correlates to an early-, centred- and late peak of the hyetograph. To be able to investigate the peak contributing area, a particle tracking approach was initially used as an equivalent to tracers where the particles are first evenly distributed over the catchment area to then be concentrated to the locations that shows a variation in in the peak contributing area. This was done by using the modelling program MIKE 21 Flow Model FM powered by DHI, which also was used to run the hydrodynamic simulations of the inundation. The results of the hydrodynamic simulations showed that the rain events generated more runoff as the duration was extended. In addition, the timing of the peak of the rainfall intensity also had an impact on the result as the runoff increased with increasing r-value. Thus, as the peak of the hyetograph is delayed, it imposes an increasing risk of severe flooding. Furthermore, with the use of particle tracking, it could be concluded that the different design storm had an influence on the peak contributing distance where the distance grew larger when the duration of the rainfall event was extended and when the peak of the storm was delayed. / Med en ökande urbanisering i världen, och med det även en ökning av hårdgjorda ytor, är risken för pluviala översvämningar en allt större faktor som måste beaktas. Detta i kombination meden ökande regnintensitet samt nederbördsfrekvens indikerar ett problem både för idag och förframtiden. Med detta i åtanke är det en fördel att öka kunskapen om hur olika variationer avextrem nederbörd påverkar den hydrauliska responsen i urbana avrinningsområden, samt vilka områden i stadsmiljöer som bidrar till den maximala översvämningen. Syftet med denna studie är att, med hjälp av partikelspårning, undersöka hur peak-bidragande områden skiljer sig geografiskt beroende på regnets varaktighet samt tid till regnintensitetsmaximum. I detta ingår även utvärdering av vilka storlekar av urbana avrinningsområden som är relevanta att inkludera vid modellering av den hydrauliska responsen i förhållande till hyetografens egenskaper. Avrinningsområdet som används i denna studie är syntetiskt gjort för att representera ett generiskt svenskt urbant avrinningsområde med avseende på andelen hårdgjorda ytor, byggnader och lågpunkter, samt avrinningsområdets lutning. För att studera nederbördens inverkan på den hydrauliska responsen i avrinningsområdet implementerades olika varianter av en designstorm kallad Chicago Design Storm. Detta inkluderade tre olika varaktigheter på 2-,4- och 6 timmar av vilka var och en, separat, bestod av tre olika tid till regnintensitetsmaximum,vilket bestäms av ett r-värde vid skapandet av designstormarna. De r-värden som används i denna studie är 0.1, 0.4 och 0.8 där det lägre värdet korrelerar med en tidig topp, mittvärdet är lika med en centrerad topp och det högre värdet motsvarar en sen topp på hyetografen. För att kunna undersöka det peak-bidragande området användes initialt en partikelspårningsmetod som en motsvarighet till spårämnen där partiklarna först är jämnt fördelade över avrinningsområdetför att sedan koncentreras till de platser som visar en variation i det peak-bidragande området. Detta gjordes genom att använda modelleringsprogrammet MIKE 21 Flow Model FM som drivs av DHI, vilket också användes för att genomföra de hydrodynamiska simuleringarna av översvämningen. Det upptäcktes relativt tidigt i simuleringsstadiet av arbetet att det skulle vara svårt att identifiera det peak-bidragande området i avrinningsområdet, då majoriteten av de partiklarsom släpptes ut på platser med antingen lågt flöde eller låg vattennivå hade svårt att ta sig tillutloppet av avrinningsområdet. Med anledning av detta vändes fokus i studien mot avrinningsområdets centrala dräneringsväg där partiklarna kunde röra sig mer fritt. Därför togs ett beslut att undersöka det peak-bidragande avståndet längs den centrala dräneringsvägen istället för det peak-bidragande området. Resultaten av de hydrodynamiska simuleringarna visade att regnen genererade mer avrinning när varaktigheten förlängdes. Dessutom hade tidpunkten för toppen av nederbördsintensiteten också en inverkan på resultatet då avrinningen ökade med ökande r-värde. Allteftersom toppen av hyetografen senareläggs, medför den en ökande risk för allvarliga översvämningar. Vidare, med användningen av partikelspårning, gick det att dra slutsatsen att de olika designstormarna hade en effekt på det peak-bidragande avståndet, då avståndet blev större när varaktigheten av regnen förlängdes och när regnets intensitetstopp inträffade senare under regneventet.

<p> </p><p>This essay aim to clear the regulations that adjusts the use of non-compete clauses in contracts of employement. The historical developement shows tendencies that more employees have contracts that includes non-compete clauses. This developement does not always correspond with what is allowed concerning these clauses. Non-compete clauses is adjusted by the regulations in the collective agreement known as the agreement of 1969. The agreement has also been accepted outside its regular field of application. Apart from the just mentioned agreement, unreasonable conditions of contracts kan be adapted to what is fair accordning to the swedish constitution of agreements. The paragraphs in question is the 36 and the 38 §§, that adjusts when you can shift the conditions. The 38 § is more applyable when it comes to conditions about non-compete clauses. The use of non-compete clauses is also regulated by practice in the court of law, the labour court. Many of the regulations are unspecified in their design. It is possible that these unspecified concepts are essential to maintain the possibility of applying the concepts to a larger amount of cases. The metaphysical concepts of the jurisprudence has been criticized several times during the historical developement, for example by the upholders of the positivistic Uppsala school of philosophy (the Scandinavian legal realism). The facts remains that because of its open device of concepts, the jurisprudence becomes dynamic and useable in a lot more contexts.</p><p> </p>

This essay aim to clear the regulations that adjusts the use of non-compete clauses in contracts of employement. The historical developement shows tendencies that more employees have contracts that includes non-compete clauses. This developement does not always correspond with what is allowed concerning these clauses. Non-compete clauses is adjusted by the regulations in the collective agreement known as the agreement of 1969. The agreement has also been accepted outside its regular field of application. Apart from the just mentioned agreement, unreasonable conditions of contracts kan be adapted to what is fair accordning to the swedish constitution of agreements. The paragraphs in question is the 36 and the 38 §§, that adjusts when you can shift the conditions. The 38 § is more applyable when it comes to conditions about non-compete clauses. The use of non-compete clauses is also regulated by practice in the court of law, the labour court. Many of the regulations are unspecified in their design. It is possible that these unspecified concepts are essential to maintain the possibility of applying the concepts to a larger amount of cases. The metaphysical concepts of the jurisprudence has been criticized several times during the historical developement, for example by the upholders of the positivistic Uppsala school of philosophy (the Scandinavian legal realism). The facts remains that because of its open device of concepts, the jurisprudence becomes dynamic and useable in a lot more contexts.

Detaljplaner reglerar hur Sveriges mark och vatten ska användas. Detaljplanering regleras i plan- och bygglagen (2010:900). En detaljplan ska ange vad som är allmän plats, kvartersmark och vattenområde. Allmän plats får beträdas av allmänheten och ägs av kommunen. Kvartersmark kan ägas av olika aktörer men framförallt av privatpersoner. På kvartersmark kan ändamål såsom bostäder, kontor, handel, skola m.m. förekomma. Frivilliga planbestämmelser kan tillämpas i en detaljplan. Den här studien handlar om den frivilliga planbestämmelsen "x". Ett gement "x" i en detaljplan symboliserar ett markreservat för allmän gång- och cykelväg vilken planläggs på kvartersmark. Vid planläggning av "x", inskränks den berörda fastighetsägaren i sin äganderätt.Genom att bilda en rättighet för x-området undviks fastighetsägarens möjlighet att stänga ute allmänheten från fastigheten. Oklarheter rörande drift och underhåll undviks också när en rättighet bildats. Rättigheten i fråga skapas lämpligast genom bildande av servitut eller nyttjanderätt. Det finns två olika typer av servitut, avtalsservitut och officialservitut. Officialservitut skrivs in automatiskt i fastighetsregistret och är ett säkrare alternativ än avtalsservitutet. Bildande av officialservitut sker efter ansökan till lantmäterimyndigheten som bland annat prövar om servitutet är av väsentlig betydelse för den fastighet som får förmån av servitutet. Vid bildande av servitut för x-område bör den fastighet som får förmån av servitutet (härskande fastighet) vara en kommunal fastighet, med tanke på dess allmänna ändamål. Genomföranderegler saknas för x-områden vilket medför en risk för att en rättighet aldrig bildas för dem. När en rättighet inte bildas finns det ingen rätt för kommunen att använda marken för allmän gång- och cykelväg. Det medför även oklarheter rörande drift och underhåll i och med att gång- och cykelvägen är lokaliserad till en fastighet som inte ägs av kommunen men som nyttjas av allmänheten.Vid avsaknad av bildad rättighet kan fastighetsägaren om så önskas stänga ute allmänheten, till exempel genom förbudsskyltar eller bommar vilket antagligen bidrar till att x-området inte uppfyller sin funktion. Tidigare studier har visat att x-områden används i större utsträckning än vad som var ämnat med införande av bestämmelsen. Det har även tidigare framgått att "x" kombineras med "g" med syfte att undvika kostnader, som istället överlåts från kommunen på de delägande fastighetsägarna i gemensamhetsanläggningen. Ett "g" i en detaljplan innebär att en gemensamhetsanläggning ska bildas inom området. Det har även uttryckts under föreläsningar vid Högskolan Väst att oklarheter gällande vem som ansöker om officialservitut förekommer vid exploateringar. Syftet med studien är att undersöka förändring av användningsfrekvensen för "x". Studien gäller beslut mellan 1 januari 2002 och 31 december 2011 i de tre kommunerna Motala, Linköping och Mjölby i Östergötlands län. Syftet är även att utreda hur många av x-områden som ett officialservitut har bildats för.Resultatet av studien visar att inrättande av x-områden minskar. De två sista åren i studien har få inrättningar av x-områden ägt rum. Motala kommun har till skillnad från Linköpings och Mjölby kommun en uppåtgående trendlinje. Dock avviker 2011 i Motala då inga x-områden inrättats. Det avvikande resultatet tyder på en förändring även i Motala kommun. Resultatet från de intervjuer som hållits med planarkitekter i de olika kommunerna kompletterar resultatet ovan. Planarkitekterna bekräftar att de inrättar "x" mer sällan idag än för några år sedan. Av samtliga x-områden i studien har 44 % inte genomförts genom bildande av officialservitut. Markåtkomst kan ha lösts genom annan rättighet eller saknas helt. / Detailed development plans regulate how Sweden's land and water should be used. Statutes on detail planning are to be found in the Swedish planning and building act. A detailed development plan must specify public area, private property area and water area. Everybody may enter the public areas which the municipality owns. The private property area is private and has owners like a housing company or an individual. Optional rules can be used in the detailed development plan. This study deals with the optional regulation "x", which is a land reserve for public pathways. "X" is located on the private property areas.The private property owner may suffer from a restriction of their property rights by getting an "x" over the property. To avoid the risk that the public is prevented from passing through the x-field, a right is formed. If no right is formed, the owner of the property can choose to shut the public out. The right in question occurs appropriate by official easement which occurs by an application. An application can be made to the land survey to create an official easement. The land survey investigates if the official easement has an essential use for the property that has the advantage of the easement.Implementation rules are missing for x-areas, which results in that no right is formed. When no rights are formed there is no legal right for the public to use pedestrian and bicycle pathways. The property owner can choose to put up prohibiting signs and barriers to exclude the public, which results in that the x-areas are not filling their purpose. Previous studies have shown that the x-areas are used more often than intended. Its also used as a combination with "g", to avoid costs for the municipality. A "g" in a detail development plan means that a joint facility will be formed, that consist of the property owners in the area. The cost transfer to the members instead. During lectures at University West it has aroused uncertainties who it is that applies for official easement. The purpose of this study is to investigate how often x-areas have been applied for in the three municipalities of Motala, Linköping and Mjölby in Östergötland County, January 1, 2002 – December 31, 2011. The purpose is also to see how many official easements that have been formed for the x-areas.The result of this research shows that the use of x-areas decreases. The last two years very few x-areas have been established. Motala municipality has unlike Linköping and Mjölby an increasing trend of x-areas. However, in 2011 Motala municipality had no establishment of x-areas. The abnormal result indicates a change, even in Motala. Interviews with plan architects in the different municipalities confirm the result above. The plan architects admit to establish fewer x-areas today than a few years ago. Of all x-areas in the study, 44 percent have no official easement. It may have another easement but it is also possible that they have no easement at all.

The Methodology for inventory of contaminated sites (MIFO) is a method designed by the Swedish Environmental Protection Agency with an aim to facilitate agents and consultants during inventory of contaminated areas. It is structured into two stages, the first phase comprises oriented studies of the area while the second one consists of conceptual studies, such as field testing and analysis. After each phase the object is assigned a risk class that describes the degree of contamination and the risk associated with it. At Sundsvall-Timrå airport, the soil, surface- and groundwater at two fire drilling sites are contaminated with the anthropogenic substance PFOS, a former supplement in extinguishing foam. As a result of this, a number of environmental investigations have occurred over the past seven years which has led to a substantial amount of data in regards to the degree and dispersion of the contamination. However, prior to this date no risk classification according to MIFO phase 2 has been done. In order to appropriately remediate the site, it is essential that this step of the process is completed. Thus the County Administrative Board of Västernorrland in Sweden commissioned this thesis for the purpose of risk classifying Sundsvall-Timrå Airport. This was done by analysing the results from previous environmental investigations made by WSP Environmental and comparing them to the Swedish Geological Institute’s preliminary benchmark value for PFOS. The fact that Sundsvall-Timrå airport is situated in close approximation to a nature reserve and due to the high degree of contamination together with the substance distribution capabilities and high toxicity, the study resulted in the object being assigned risk class 1, very high risk. / Syftet med detta självständiga arbete var att på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland göra en MIFO fas 2 riskklassning av ett förorenat område vid Sundsvall-Timrå flygplats. MIFO (Metodik för inventering av förorenade områden) är en metodik framtagen av Naturvårdsverket med ändamålet att vägleda ombud och konsulter vid inventeringar av förorenade områden. Metoden är uppdelad i två steg, fas 1 och fas 2. Den första fasen involverar orienterade studier av området och den andra består av översiktliga studier, som till exempel fältundersökningar och analyser. Efter var fas tilldelas objektet en riskklass utifrån hur allvarlig föroreningssituationen bedöms vara. På Sundsvall-Timrå flygplats är marken, yt- och grundvattnet vid två brandövningsplatser förorenat med det antropogena ämnet PFOS som brukade ingå i släckskum. Som följd till detta har ett flertal miljötekniska mark- och grundvattenundersökningar gjorts i området under de senaste sju åren. Detta har lett till ett betydande underlag av data beträffande halt och spridning av föroreningen men fram tills nu har ingen fas 2 riskklassning av brandövningsplatserna med avseende på PFOS gjorts. Avsikten med arbetet var således att med hjälp av resultaten från tidigare miljötekniska undersökningar och SGIs preliminära riktvärden för PFOS, tilldela objektet en riskklass. Då Sundsvall-Timrå flygplats ligger intill Indalsälvens naturreservat, föroreningsnivån vid brandövningsplatserna anses vara mycket stor samt det faktum att PFOS har höga spridningsförutsättningar och toxicitet, resulterade studien i att området tilldelades riskklass 1, vilket innebär mycket stor risk.

För att infrastrukturen, gällande trafiken, ska fungera krävs det att vägnätet uppfyller sin funktion. Även ansvarsfördelningen mellan de olika parterna, Trafikverket, kommunerna och enskilda fastighetsägare, är viktig och det är lätt att det uppstår konflikter eller meningsskiljaktigheter. Vilka det är som ska sköta drift och underhåll till vilken väg samt vad lagarna säger om respektive väg är ibland otydligt. Trafikverket, kommuner och enskilda fastighetsägare är de tre olika parter som kan vara ansvariga vad gäller drift och underhåll, även kallat väghållare, av vägar. Om vägen är belägen inom eller utom planlagt område har stor betydelse vad gäller vilken lagstiftning som ska tillämpas. Plan- och bygglagen (PBL) och Väglagen (VägL) är de lagar som används inom planlagt område, men också Anläggningslagen (AL) vid bildande av gemensamhetsanläggningar (GA). Det är främst PBL som tillämpas eftersom den reglerar planläggningen, vägen kan då benämnas gata enligt PBL, men kommunerna kan också välja att planlägga vägen enligt VägL. I de fall VägL tillämpas är processen mer omfattande och för att denna lag ska gälla måste det vara en allmän väg. Utanför planlagt område finns ingen lag som styr på liknande sätt som PBL, här tillämpas AL för de enskilda vägar och då främst gällande bildandet av en GA. Det är vid upprättandet av denna som stadgarna sätts, anläggningsbeslutet reglerar driften och underhållet av vägen som berör de enskilda fastighetsägarna. Studien omfattas av en enkätundersökning som skickades ut till 49 kommuner i Västra Götalands län. Fyra av dessa kommuner valdes sedan ut för vidare fördjupade intervjuer. Därtill intervjuades Trafikverket och Riksförbundet enskilda vägar (REV) intervjuades, detta för att få en övergripande syn och inte endast information från olika kommuner. Resultatet baseras främst på intervjuerna men även svar från enkäterna. Informationen som framkommit under intervjuerna med kommunerna skiljer sig från de svar som erhållits från enkäten vad gäller frågan om kommunerna upplever problem med förvaltning av enskilda vägar. Kommunerna menar istället att det generellt är mer problem inom planlagt område än utom. Resultatet tyder även på en variation mellan kommunerna medan Trafikverket har tydliga ramar för kriterier vad gäller val av väghållare. REV tar upp att det förekommer problematik kring svårigheten att få personer att ordna styrelsearbetet rörande enskild väg. Definitionen av allmän och enskild väg skiljer sig mellan de olika intervjuade parterna. I studien reflekteras det kring tydligare riktlinjer för när en väg ska vara allmän respektive enskild för att tydliggöra gränsen för när ett väghållaransvar tar vid och ett annat tar slut. / In terms of traffic, in order for the infrastructure to work it requires that the road network fulfills its function. Communication between the different parties, the Swedish Transport Administration (Trafikverket), municipalities and individual property owners is important, and situations with conflicts and disagreement are easy to evolve. Which part should manage the operation and maintenance to a certain road and what the laws say about each road are sometimes unclear. The Swedish Transport Administration, municipalities and individual property owners are the three different parties that can be responsible for operation and maintenance, also known as road holders, by roads. If the road is located within or outside of the planned area depends on which legislation is applicable. Planning and building act (PBL) and road legislation (VägL) are the laws used inside the planned area, but so is the plant legislation (AL) in the formation of community facilities. It is mainly the planning and building act that is applied because it regulates the planning, the road is then named street according to PBL, but in some cases the municipalities may choose to plan the road according to the road legislation. In cases where the road legislation is applied the process is more extensive and for this law to apply, the roads must be public. Outside planned area there is no law that regulates in the same way as the planning and building act, instead the plant legislation is applied for the individual roads mainly to establish a community facility. It is at the establishment of the community facilities the statutes are set, these regulate the operation and maintenance of the road which concerns the individual property owners. The study includes a survey conducted to 49 municipalities in the county Västra Götaland. Four of these municipalities were then selected for a further interview. The Swedish Transport Administration and National federation individual roads (Riksförbundet enskilda vägar) were also interviewed, this in order to get an overall view and not only information from different municipalities.The result is based primarily on the interviews but also the answers from the survey. The information that emerged from the interviews with the municipalities differs from the answers received from the survey whether the municipalities experience problems with managing individual roads. Instead, the municipalities mean that there are generally more problems in the planned area than outside. The result also indicates a variation between the municipalities, while the Swedish Transport Administration has clear limits on the selection of road holders. REV addresses the problem of the difficulty of getting people to arrange  ii Allmänna och enskilda vägar – Väghållaransvar utanför detaljplanelagt område  the board work on an individual road. The definition of public and individual road differs between the different interviewed parties. The study reflects on distinct guidelines for when a road should be public respectively individual in order to clarify the boundary of when road maintenance takes over and another ends.