In the year 2002 a commission wasappointed by the government and taskedto clear up possible flaws in the lawgoverning spatial planning (Plan ochbygglagen, PBL). The commission's reportlaid the foundations for a new law whichwas adopted by the Swedish parliament onthe 20th of June 2010 and is scheduledto come into effect on the 2nd of May2011.The purpose of this thesis has been toexamine the changes made in the new law,primarily from a civil-rights point ofview, focusing on the appeal process.This is a highly interesting subjectconsidering one reason behind the newlaw was to simplify and streamline theplanning process while keeping civilrights intact.Through a comprehensive literature studyand interviews with experts the currentplanning process was mapped out andrelevant changes in the new law wereexamined. After the study had beenconcluded we were able to distinguishseveral areas that underwent especiallyinteresting changes;The requirement of a plan program wasremoved and the exhibition process wasremoved and replaced by a writtenreview. Individuals were given thepossibility of requesting a plan notice.The different spatial plan documentswere merged into one single document andthe number of responsible authoritiesfor spatial plans is no longer limitedto one.The study has shown that the aspirationfor a more effective spatial planningprocess has mostly been conducted at theexpense of individual rights.The single biggest obstacle forachieving a democratic planning processis learning how the law works and howthe spatial planning process isimplemented, this is has been proven tobe a very hard and time consuming taskfor individuals to undertake.

No description available.

Till följd av propositionen 2013/14:126 En enklare planprocess har det sedan årsskiftet 2015 inträtt två nya paragrafer i lagen gällande Lantmäterimyndighetens granskningsroll i detaljplaneprocessen, vilka berättar vad Lantmäteriet ska granska och samråda om. När detaljplaner upprättas bygger plankartan på en grundkarta. Att det kan finnas brister i grundkartorna är ett allmänt känt problem inom Lantmäteriet men huruvida kommunerna känner till problemet är oklart. astighetsförteckningen som ska redovisa fastigheter, samfälligheter och dess rättigheter som påverkas av detaljplaneförslaget, kan grunda sig på bristfälligt material och därmed vara ofullständiga. Studiens syfte är att kartlägga huruvida reglerna om Lantmäteriets nya granskningsroll har haft något genomslag. Studien ska även besvara om det under granskningsprocessen uppmärksammas några brister i grundkarta och fastighetsförteckning. För att besvara frågorna utfördes åtta kvalitativa intervjuer inom Västra Götaland län med personal från Lantmäteriet och kommunala planenheterna. Studien har visat att de nya paragraferna inte har förändrat plangranskarnas arbetssätt, med undantag från att de nu även ska agera råd vid utformning av exploateringsavtal. I övrigt arbetar plangranskarna på samma sätt som innan reglerna kom. För planförfattarna har de nya reglerna inte inneburit någon märkbar skillnad. Angående granskningen av grundkarta och fastighetsförteckning är den begränsad. Samtliga planförfattare svarade att de alltid tar sig granskarnas yttranden. Dock är det inte alltid problemen rättas till. I tre av fyra fall var planförfattarna medvetna om att brister i grundkartan förekommer. Fastighetsförteckningen upplevdes sällan vara felaktig, två av fyra planförfattare svarade att de hade förekommit brister.De skillnader som påvisade mellan hur de kommunala och statliga Lantmäterierna utför sin granskning är att de kommunala Lantmäterimyndigheterna har ett nära samarbetet med de kommunala planavdelningarna och är en del av planprocessen. På de kommunala Lantmäterimyndigheterna gör de fastighetsförteckningar och därför granskas inte dessa av en tredje part.

Bygglovsprocessen är ett hett och omdiskuterat ämne för tillfället då bostadsbristen i Sverige är väldigt hög. Då bygglovsprocessen i Sverige har utrymme för förbättringar har en jämförelse mellan Sverige och Norge vad gäller vissa moment av bygglovsprocessen genomförts. Mer bestämt en jämförelse mellan Åre kommun och Trondheim kommun. Syftet med rapporten är att genom en kvalitativ studie jämföra Åre och Trondheim kommun och dess sätt att handlägga bygglov för att se om förbättringsmöjligheter finns.   Rapporten grundar sitt resultat på intervjuer med bygglovshandläggare på vardera kommun, samt intervjuer med byggherrar. Detta för att få perspektiv och insyn från olika håll i bygglovsprocessen och generera ett brett samt tydligt resultat.   Resultatet visar konkreta skillnader i lagtexter och sätt att handlägga ett bygglovsärende. Det visade sig att Norge har mer moment i sin process som är lagfört i plan och byggelseloven (PBL) än vad den Svenska plan och bygglagen (PBL) har. Från resultatet som presenteras i rapporten kunde slutsatser dras. Slutsatser som att Svenska bygglovssystemet skulle gynnas av att lagföra en maximal handläggningstid vilket det Norska systemet har. Servicegarantier är inget som det Svenska systemet tar hänsyn till vilket Norge gör då Norska systemet har som lag att göra avdrag när ett ärende drar över den lagförda tidsfristen.   Båda länderna har area-baserade tabeller där kostnader för byggnationer presenteras, som framkommit i rapporten kan detta ändras då area-baserat system ger missvisande kostnad för bygglov då ingen hänsyn till komplexitet tas. / Building permit process is a hot and controversial topic at the moment when the housing shortage in Sweden is very high. The building permit process in Sweden has room for improvements, a comparison between Sweden and Norway concerning certain parts of the building permit process have been carried out. Specifically, a comparison between the Municipality of Åre and municipality of Trondheim. The purpose of the report is that through a study comparing Åre and Trondheim municipality and its way of dealing with planning permission to see if there are any opportunities for improvement.                                                           The report bases its results on interviews with planning officers in each municipality, as well as interviews with developers. This is to gain perspective and insight from both parts of the building permit process and generate a wide and specific result.   The result shows concrete differences in legal texts and ways to deal with a building permit application. It turned out that Norway has more points in their process that is prosecuted in the planning and building law (PBL) than the Swedish Planning and Building law (PBL). From the results presented in this report conclusions were drawn. Conclusions as to Swedish building permit system would benefit from prosecuting a maximum processing length which the Norwegian system has. Service guarantees are nothing the Swedish system takes into account. Norway do have service guarantees because the Norwegian system has a law that gives the applicant compensation when the deadline is exceeded.   Both countries have area-based cost of the building permit, where the costs of construction are presented. which emerged in the report, this could change as the area-based system are misleading cost of building permits when no account is taken of complexity of the project.

<p>I takt med att ett samhälle utvecklas förändras de krav som samhällets invånare har på användningen av marken. Istället för ett koloniområde behöver kanske viss mark användas till studentboende. När ett nytt behov konstaterats skall, enligt plan- och bygglagen (1987:10), en intresseavvägning mellan allmänna och enskilda intressen ske. För planering och till viss del även genomförande av en förändring av markanvändningen är den svenska plan- och bygglagen central. Syftet med plan- och bygglagen är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö.</p><p>Denna uppsats är inriktad på den intresseavvägning som enligt plan- och bygglagen skall ske vid förändrade krav på markanvändningen. Uppsatsen är till stor del baserad på diskussioner med sakkunniga inom frågor som rör plan- och byggnadslagstiftningen.</p><p>Främst på grund av att själva markanvändningen är präglad av ekonomiska överväganden har en rättsekonomisk metod valts för att analysera den konflikt som kan uppkomma mellan intressen vid prövning av ärenden enligt plan- och bygglagen.</p> / <p>As a society develops the demands of the citizens on the usage of the land changes. A piece of land that is being used for allotments might be needed for student housing. According to the Swedish Planning and Building Act, private and public interests must be balanced when a new demand has been established. This Swedish Act is fundamental to the planning as well as to parts of the carrying out of a changement of the usage of the land. The Swedish Planning and Building Act is purposed to promote the development of a society that has equal and good social living standards and a good and longterm durable environment.</p><p>This thesis is concentrated on the conflict between public and private interests that may occur when a matter is being carried out in accordance with the Planning and Building Act. A large part of this thesis is based on discussions with persons with expertise in matters concerning the Planning and Building legislation.</p><p>Mainly due to the fact that the usage of land is characterized by economical considerations, a law and economics method has been chosen to analyse the conflict between interests that may occure when processing matters in accordance with the Planning and Building Act.</p>

<p>Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län. Från dessa sex kommuner har vi fått ett antal detaljplaner med tillhörande dokument där vi främst gått igenom genomförandebeskrivningen punkt för punkt. Vi har också skickat ut en frågeenkät till kommunerna med lite allmänna frågor angående genomförandet av planer. Dessutom har vi läst vad PBL-kommittén kommit fram till i sitt slutbetänkande när det gäller genomförandefrågor. Även om grunden är samma i de olika kommunerna skiljer det en del på hur man lägger upp arbetet och redovisar genomförandebeskrivningen. Detta kan också skilja sig något åt mellan olika planer inom samma kommun. Vi har här försökt få fram vad vi tycker är ett bra och tydligt sätt att presentera genomförandefrågorna på men också tagit upp sådant vi tror skulle kunna förändras enligt PBL- kommitténs intentioner.</p>

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län. Från dessa sex kommuner har vi fått ett antal detaljplaner med tillhörande dokument där vi främst gått igenom genomförandebeskrivningen punkt för punkt. Vi har också skickat ut en frågeenkät till kommunerna med lite allmänna frågor angående genomförandet av planer. Dessutom har vi läst vad PBL-kommittén kommit fram till i sitt slutbetänkande när det gäller genomförandefrågor. Även om grunden är samma i de olika kommunerna skiljer det en del på hur man lägger upp arbetet och redovisar genomförandebeskrivningen. Detta kan också skilja sig något åt mellan olika planer inom samma kommun. Vi har här försökt få fram vad vi tycker är ett bra och tydligt sätt att presentera genomförandefrågorna på men också tagit upp sådant vi tror skulle kunna förändras enligt PBL- kommitténs intentioner.

Kommunen har ansvaret för att planera mark- och vattenanvändningen inom den egna kommunen. Kommunen bestämmer genom sitt planmonopol var och vad som får byggas. Idag finns i delar av landet problem med bostadsbrist som delvis är en konsekvens av att vårt samhälle har genomgått stora förändringar. De förändringar som i stort har skett är hushållens sammansättning, åldersfördelningen och den geografiska fördelningen av befolkningen. Härtill kommer att det inte byggs nya bostäder i tillräckligt stor utsträckning. Med anledning av detta har flera utredningar och studier genomförts under åren för att identifiera vilka led i planprocessen som tar tid för att komma till rätta med utdragna planprocesser. Syftet har varit att ta fram lösningar på de problem som identifierats för att kunna snabba på och effektivisera planprocessen likväl som att förenkla lagstiftningen. Brister i tillämpningen är ytterligare en anledning till att förenkla lagstiftningen men samtidigt behöver kompetensen ökas inom både kommunen och staten. Insatser för kompetensutvecklingen har gjorts av bland annat Boverket och insatserna är även tänkta att fortsätta. Frågan är då om det lett till någon förändring av planprocessen?Studien syftar till att beskriva planprocessens utveckling för att försöka ta reda på om de ändringar i lagstiftningen som gjorts sedan plan- och bygglagen vann laga kraft år 1987 har lett till någon förändring. Syftet är samtidigt att försöka ta reda på om standardförfarandet kommer att kunna tillämpas i större utsträckning och om det innebär en snabbare process. Eftersom kommunerna och länsstyrelsen har en viktig roll i planprocessen kan deras synpunkter på planprocessen bidra till insyn i olika delar av processen och kommunernas syn på ändringarna. För att inhämta länsstyrelsens och kommunernas synpunkter genomfördes empiriska undersökningar. För datainsamling till teoridelen har i huvudsak relevant lagstiftning och förarbeten studerats. Studien är både en kvantitativ och en kvalitativ studie då både kvantitativa och kvalitativa data presenteras i rapporten.Resultatet av studien är att kommunerna själva inte tycker att någon större förändring av planprocessen har skett. Vissa förändringar har trots allt skett även om det varit vid olika tillfällen över lång tid och i liten dos åt gången. Ändringarna i lagstiftningen ha lett fram till, om inte en snabbare, så åtminstone en mer funktionell planprocess och en tydligare lagstiftning. Slutsatsen är att det egentligen inte spelar någon roll vilket förfarande som tillämpas utan att det till syvende och sist handlar om varje enskild detaljplans komplexitet. Att uppnå högsta möjliga effektivitet innebär att uppnå minsta möjliga tidsåtgång utan att det påverkar kvaliteten och där är planprocessen inte än. / The municipality is responsible for planning land and water use within the municipality. The municipality determines, through its planning monopoly was and what gets built. Today, there are parts of the country problems with the housing shortage that is partly a consequence of our society has undergone great changes. The changes have largely been the household composition, age distribution and geographical distribution of the population. In addition, there are built new homes sufficiently. For this reason, several investigations and studies conducted over the years to identify which part of the planning process that takes time to come to terms with lengthy planning processes. The aim has been to develop solutions to the problems identified in order to speed up and streamline the planning process as well as to simplify legislation. Weaknesses in the application is another reason to simplify the legislation but also need the skills increased in both the municipality and the state. Efforts skills development has been made by, among other things, Building and Planning and the stakes are even supposed to continue. The question then is whether it led to any change in the planning process?The study aims to describe the plan development of the process of trying to find out about the legislative changes made since the Planning and Building Act became final in 1987, have led to any change. The aim is also to try to find out whether the standard procedure will be applied more widely and if that means a faster process. Since the municipalities and the provincial government has an important role in the planning process, their views on the planning process contribute to transparency in various parts of the process and the municipalities to the amendments. To obtain county administrative and local views was conducted empirical studies. Data collection for the theoretical part is mainly relevant legislation and preparatory works studied. The study is both a quantitative and a qualitative study where both quantitative and qualitative data presented in the report.The result of the study is that municipalities themselves do not think that any major change in the planning process has taken place. Some changes have nevertheless taken place even if it has been at various times over a long period and in small dose at a time. Changes in legislation have resulted, if not faster, so at least one more functional planning process and a clearer legislation. The conclusion is that it really does not matter which procedure applies without ultimately is about every single detail plans complexity. To achieve the highest possible efficiency means achieving minimum time consumption without affecting quality, and there is the planning process is not yet.

I takt med att ett samhälle utvecklas förändras de krav som samhällets invånare har på användningen av marken. Istället för ett koloniområde behöver kanske viss mark användas till studentboende. När ett nytt behov konstaterats skall, enligt plan- och bygglagen (1987:10), en intresseavvägning mellan allmänna och enskilda intressen ske. För planering och till viss del även genomförande av en förändring av markanvändningen är den svenska plan- och bygglagen central. Syftet med plan- och bygglagen är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Denna uppsats är inriktad på den intresseavvägning som enligt plan- och bygglagen skall ske vid förändrade krav på markanvändningen. Uppsatsen är till stor del baserad på diskussioner med sakkunniga inom frågor som rör plan- och byggnadslagstiftningen. Främst på grund av att själva markanvändningen är präglad av ekonomiska överväganden har en rättsekonomisk metod valts för att analysera den konflikt som kan uppkomma mellan intressen vid prövning av ärenden enligt plan- och bygglagen. / As a society develops the demands of the citizens on the usage of the land changes. A piece of land that is being used for allotments might be needed for student housing. According to the Swedish Planning and Building Act, private and public interests must be balanced when a new demand has been established. This Swedish Act is fundamental to the planning as well as to parts of the carrying out of a changement of the usage of the land. The Swedish Planning and Building Act is purposed to promote the development of a society that has equal and good social living standards and a good and longterm durable environment. This thesis is concentrated on the conflict between public and private interests that may occur when a matter is being carried out in accordance with the Planning and Building Act. A large part of this thesis is based on discussions with persons with expertise in matters concerning the Planning and Building legislation. Mainly due to the fact that the usage of land is characterized by economical considerations, a law and economics method has been chosen to analyse the conflict between interests that may occure when processing matters in accordance with the Planning and Building Act.

No description available.