Syftet med studien är att synliggöra barns uppfattningar av förskolegården med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Finns det områden på förskolegården som barnen anser vara mer eller mindre attraktiva att vara på? Samt Om så är fallet, vad kan detta bero på? En kvalitativ intervjustudie genomfördes i form av samtalspromenader på en förskola där barn i fyra till fem års ålder intervjuades i par. Materialet har efter intervjuerna sammanställts utifrån de olika uppfattningarna barnen framförde. Vi har i arbetet valt att utgå ifrån begreppen barnperspektiv och barns perspektiv som en teoretisk utgångspunkt och använda en fenomenografisk inspirerad forskningsansats vid analysen av studiens resultat, då fokus har varit variationen av barns uppfattningar. Resultatet visade en stor variation i barnens uppfattningar av förskolegården vilket sammanställdes med hjälp av att kategorisera barnens uppfattningar i tre rubriker; Attraktiva områden på förskolegården, Mindre attraktiva områden på förskolegården samt Avskilda platser på förskolegården. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning inom området.

Boendesegregation skapar antaganden om olika bostadsområden, antaganden som påverkar människors känsla av utanförskap och gemenskap. Två resursstarka och två resurssvaga områden i två olika städer jämförs för att undersöka respondenternas upplevelser kring utanförskap och gemenskap i respektive område. Studien bygger på två nationalekonomiska teorier, Mismatch hypotesen och Polariserings hypotesen, som förklarar uppkomsten av boendesegregation. Dessutom en kompletterande teori som diskuterar grannskapets effekter på känslan av utanförskap och gemenskap. 16 semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet, varav 8 från resursstarka områden och 8 från resurssvaga områden. Studiens resultat visar på en starkare gemenskap mellan grannar i de resurssvaga områdena än i det resursstarka. Resultatet visar också att resurssvaga områden tillskrivs ett utanförskap, som individer boende i dessa områden inte själva upplever. 6 av 8 respondenter dementerar vid intervjuer påståenden om ett utanförskap. Avslutningsvis uppvisar studien på starkare gemenskap i samtliga områden, snarare än ett utanförskap.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka ungdomars upplevelser av marginalisering i några marginaliserade områden i Sverige samt dessa ungdomars möjligheter att motverka social exkludering och marginalisering. Följande frågeställningar har väglett arbetet: Hur upplever ungdomar boende i marginaliserade områden social exkludering, marginaliseringen och diskrimineringen i samhället? Vilka hinder upplever ungdomar för att lämna marginaliseringen och marginaliserade områden? Vilka möjligheter tror sig ungdomarna ha för att motverka marginaliseringen och lämna marginaliserade områden? Uppsatsens vetenskapsteoretiska hemvist är hermeneutiken, dvs. den tolkande traditionen inom samhällsvetenskaperna och använder sig av teoretiska perspektiv som marginalisering och vardagsrasism. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 7 ungdomar i åldrarna 18- 29 år boende i marginaliserade områden. Intervjumaterialet har analyserats genom en kvalitativ narrativ analysmetod. Resultatet visar att många ungdomar upplever strukturella hinder för inkludering i det svenska samhället. Ungdomarna menar att de inte ska fastna i offerrollen utan måste själva bli aktiva i att hitta vägar ut ur diskriminering och marginalisering. Ungdomarna beskriver att det är viktigt att de kämpar för att ta sig ut ur marginalisering och de marginaliserade områdena. / <p>2015-06-30</p>

I takt med de senaste decenniernas eskalerande globala urbanisering, har antalet människor som bosätter sig i urbana områden, ökat. Denna ökning har resulterat i att antalet samt storleken på dessa geografiska områden växt. Samtidigt har behovet av en förändring i den mänskliga samhällsutvecklingen uppstått, främst i dess konsumtion av naturresurser och de utsläpp denna bidrar till, med andra ord hållbar utveckling. För närvarande lever mer än hälften av jordens befolkning i urbana områden vilket medför att hållbara förändringar i dessa geografiska rum kan leda till globala förändringar. Ett tillvägagångssätt, att åstadkomma hållbar stadsutveckling, är genom planerade förändringar i urbana områdens utformning och funktion genom förtätning. Således är syftet med denna uppsats att genomföra en kritisk analys av förtätning som planeringsideal för hållbar stadsutveckling och hur detta påverkar bevarandet/exploaterandet av jordbruksmark i sex av Uppsala läns åtta kommuner. För att besvara detta syfte är uppsatsen baserad på en kvalitativ metod bestående av litteraturstudier samt genomförandet av semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän från de utvalda kommunerna. Uppsatsens resultat påvisar att förtätning som planeringsideal kan medföra såväl positiva som negativa konsekvenser för hållbar stadsutveckling. Vidare kan idealet påverka exploateringen av jordbruksmark, i synnerhet jordbruksmark som är lokaliserad i urbana områdens yttre gränser, för att på detta vis bevara en tät urban struktur.

The discourse surrounding Utsatta områden in Sweden is one of controversy as this notion is interlinked with issues such as deadly shootings, poverty and narcotics, which stir emotions on a national scale. This study aims to identify, analyse and question conceptions and values woven into the concept of Utsatta områden that are rationalized as truths or taken for granted. This is done by using a ‘What’s the problem represented to be?’ framework in order to critically deconstruct the discourse, exposing underlying assumptions and values within. Furthermore, the result of this study is examined in relation to territorial stigmatization theory, labelling theory as well as neoliberalism in order to discuss potential risks and contributing factors to the medias representation of utsatta områden. In accordance with territorial stigmatization theory utsatta områden risks being stigmatized by the media's representation of the phenomenon which can create harmful prejudices towards utsatta områden and its inhabitants, a view that is supported by labelling theory. Lastly the underlying political structures contributing to the concrete situation of utsatta områden, as well as the medias representation of them, can be attributed to neoliberal influences but these are however left out of the medial discourse.

ISA 701 blev ett krav för börsnoterade företag 2016 och var tänkt att bidra till att minska informationsasymmetrin mellan revisorernas arbete och intressenter. Standarden innebär att revisorerna ska tydliggöra vilka som varit de mest betydelsefulla områdena i revisionen. Eftersom revisorns professionella bedömning både ska avgöra vilka och hur många områden som väljs ut blir det en bedömningsfråga.  En del studier har undersökt vad som påverkar antal Särskilt Betydelsefulla Områden (SBO) men inga eller ytterst få studier har undersökt om revisorernas personliga egenskaper (ålder och kön) eller personliga bakgrund (uppdragsperiod och erfarenhet) har någon påverkan. Studiens syfte är att förklara om det finns något samband mellan den påskrivande revisorns olika personliga egenskaper och det antal SBO revisorn kommunicerar i revisionsberättelsen. Studien har en deduktiv ansats och ett eklektiskt angreppssätt. Studien är kvantitativ och empirin består av sekundärdata. Empirin härstammar från en viss tidpunkt vilket gör detta till en tvärsnittsstudie. Studien fann inga signifikanta samband mellan varken revisorns ålder eller kön med antal kommunicerade SBO i revisionsberättelsen för svenska börsnoterade företag. Inte heller kunde några signifikanta samband dras mellan revisorns uppdragsperiod eller erfarenhet och antalet SBO. Kontrollvariablerna gjorde det däremot möjligt att finna positiva samband när hänsyn togs till exempelvis företagsstorlek och revisionsarvode. Det finns även skillnader mellan olika sektorer.

Denna studie har undersökt förtätningen av städer och dess påverkan på gröna områden. Tidigare forskning inom samma område har visat att förtätningen av städer runt om i världen har ökat drastiskt de senaste decennierna och att vissa städer har tredubblats i storlek. Den mest berörda världsdelen är sydöstra Asien där urbaniseringen har ökat med 2,8 % jämför med andra delar av världen. En av de största konsekvenserna som kan medfölja med förtätningen är minskning av gröna områden, vilket påverkar negativt ekosystemet, umgängeplatser, psykiskt och fysiskt välmående av invånarna. Förvandlingen av gröna områden till bebyggda områden har blivit en av de största orsakerna till försämrad livsmiljö världen över.  I denna studie undersöktes fyra svenska städer och för att se hur de hanterar förtätningen samt vilka strategier de använder sig av för att skydda gröna områden. Kommunerna som har undersökts är Falkenberg, Varberg, Halmstad och Helsingborg. Dessa är mellanstora kommuner i Sverige som har haft stor ökning av befolkningen de senaste åren.  Undersökningen har varit baserad på kvalitativa undersökningsmetoder, där intervjuer, dokumentanalys och litteraturstudie har använts för att komma fram till ett resultat. Denna studie resulterade i att förtätningen måste ske ur ett hållbarhetsperspektiv och att det är viktigt att förtätningen är välplanerad. Om gråa ytor tar över de gröna så kan livskvaliten bli försämrad för invånarna. Men det visade sig att de undersökta kommuner har detta under kontroll, där vardera kommun har skapa ett sorts program där skyddandet av gröna områden är en del av programmet

Mobbning påverkar en stor del av skolors elever negativt, förekomsten av det kan förstöra livet för de som blir utsatta för det och mobbning som fenomen förändras och utvecklas över tid. Med det sagt är det väsentligt att forskning inom ämnet fortsätter att bedrivas för att synliggöra hur mobbning tar sig uttryck i skolans miljöer. Denna studie har utformats som en kvalitativ intervjustudie, där åtta respondenter, fyra lärare från skolor i icke utsatta områden och tre lärare samt en kurator från skolor i utsatta områden. Dessa har intervjuats med syftet att undersöka om respondenter från icke utsatta och utsatta områden skiljer sig åt i synen på mobbning samt synen på hur man bäst motverkar mobbning. Resultaten visar att det inte är någon tydlig skillnad mellan respondenter i utsatta jämfört med icke utsatta områden, även om det förekommer vissa avvikelser. En avvikelse är att majoriteten av respondenterna från skolor i icke utsatta områden visade sig ha ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på orsakerna till att mobbning uppstår, medan de från skolor i utsatta områden visades ha ett individualpsykologiskt perspektiv gällande det. Det framkom även att respondenterna som arbetar på skolor i utsatta områden har bättre kännedom om sina skolors handlingsplaner än respondenterna som arbetar på skolor i icke utsatta områden, där majoriteten berättade att de antingen inte har en handlingsplan eller att de inte är insatta i den. Avslutningsvis skiljde sig respondenterna från skolor i icke utsatta samt utsatta områden åt gällande synen på det främjande arbetet mot mobbning. Respondenter från skolor i utsatta områden ansåg där värdegrunden som central medan de från skolor i icke utsatta områden beskrev olika typer av relationsfrämjande och trygghetsskapande aspekter.

ABSTRACT Mohamed, M. 2019, Att öka attraktiviteten i miljonprogramsområden. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet Denna uppsats undersöker kommunernas sätt att arbeta när det gäller att öka attraktiviteten bland miljonprogramsområden. I uppsatsen studeras tre olika miljonprogramsområden i tre olika kommuner, Stockholm (Rinkeby), Botkyrka (Alby) och Uppsala (Gottsunda). Dessa områden är mindre attraktiva än innerstadsområden och det beror på att de är belägna i yttre delen av staden samt andra faktorer som jag tar upp i uppsatsen. Uppsatsen fokuserar på att undersöka hur de tre olika kommunerna arbetar för att öka attraktiviteten samt om de skiljer sig åt i arbetet för att öka attraktivitet. Metoden som applicerades i denna studie var kvalitativa intervjuer med tjänstemän från respektive kommun. I studien studerades även vad begreppet attraktivitet hade för betydelse samt hur kommunerna uppnår en attraktivare plats med hjälp av Kotlers (1999) teori om platsmarknadsföring. Resultatet visade att kommunerna arbetade med att öka attraktivitet i respektive områden och vissa delar av detta arbete gjordes på ett liknande sätt i flera av kommunerna. Exempelvis genom skapandet av ett nytt köpcentrum/handelsgata eller att det befintliga upprustades. Dock skilde det sig åt i andra delar av kommunernas arbete eftersom varje kommun gjorde olika bedömningar om vad som behövde göras i respektive område.Sammanfattningsvis tydde resultatet på att alla tre kommuner uppfattade att det fanns en bristande attraktivitet och att de använde olika planer och strategier för att öka attraktiviteten i dessa områden. Dessa planer och strategier togs fram utifrån forskning, tidigare erfarenhet och samarbete med andra myndigheter och förvaltningar.