Denna uppsats undersöker hur den mediala debatten om särskilt utsatta områden förs under åren 2013 till 2021 i fyra olika svenska nyhetsmedier. Urvalet av material består av 45 debattartiklar där tolkningen av särskilt utsatta områden illustreras. Syftet är att besvara frågorna på vilka sätt förorter speglas i debattartiklarna, samt vilka utmärkande drag i debatterna som påvisar stigma. Studien genomförs enligt Faircloughs metod för kritisk diskursanalys och följer hans tre dimensioner, i syfte att lyfta fram språkets diskurser. Genom kritisk diskursanalys ges kapaciteten att belysa kontexter som återfinns mellan raderna, lingvistiska egenskaper, budskap och ordvalets mening. Det är dessa aspekter som skapar resultatets komplexa natur och ger dimension för diskussionen. Den tidigare forskningen i uppsatsen fokuserar närmare på relevanta sociala fenomen uppdelade i tre huvudsakliga teman, som vi anser är relevanta vid studerandet av särskilt utsatta områden. Målet är att resultatet i längden kan komma att bidra som kompletterande material för redan tidigare forskning. Fortsättningsvis appliceras teoretiska ramverk om stigmatisering, som ämnar till att förklara det sociala perspektivet i den kritiska diskursanalysen. Genom analys av debattartiklar lyfter uppsatsen fram språkets mediala makt i den sociala praktiken, samt hur den med appliceringen av det teoretiska ramverket om stigma kan påvisa social marginalisering i samhället. Resultatet visar att värdeladdade diskurser i debattartiklar och negativa åskådningar på särskilt utsatta områden, ytterligare bidrar till territoriell stigmatisering. Vilket även ger utrymme till fortsatt marginalisering, likaså försvårar ett kollektivt engagemang mot en samhällsomvandling.

Syftet med studien har varit att uppnå djupare förståelse för hur ungdomar i åldrarna 18–25 år som bor i två socialt utsatta områden i Falkenberg och polisen som arbetar på områdena beskriver samt uppfattar interaktionen mellan varandra. Vidare ville vi även se närmare på ungdomars samt polisens uppfattning och beskrivning av bostadsområdena för att få djupare förståelse för interaktionen mellan parterna.Till studien har det genomförts 12 kvalitativa intervjuer med tre poliser och nio ungdomar. De teorier som har tillämpats för att analysera det empiriska materialet är Loïc Wacquants teori om Territoriell stigmatisering, Michel Foucault teori om övervakning och disciplinering samt Thomas Scheff teori om sociala band.Studiens resultat påvisar att båda områden lider av territoriell stigmatisering som bidrar till en ökad övervakning av områdena som då också påverkar de sociala banden mellan polisen och ungdomar samt mellan ungdomarna i deras grupper.

Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur professionella arbetar för att förebygga att unga i utsatta områden inte ska dras in kriminalitet. Den metodologiska utgångspunkten i studien är en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt synsätt där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem intervjupersoner. Travis Hirschis (1969) teori om sociala band har använts som teoretisk analysmetod för att analysera studiens data. I studiens resultat framkom flertalet risk och skyddsfaktorer för ungdomskriminalitet i utsatta områden. Utanförskap, ekonomiska förhållanden, bristande föräldraengagemang samt dålig skolgång var de främsta riskfaktorer. Skyddsfaktorerna som framkom var faktorer såsom trygga vuxna som visar att de bryr sig, en meningsfull fritid, bra självkänsla, goda och positiva vänner samt bra skolgång. Resultatet visar också att en stor del av det förebyggande arbetet kring ungdomarna handlar om att skapa relationer samt att stötta och finnas där för dem. Vidare framkom det att sekretessen och det faktum att inget händer efter en orosanmälan var några av de hinder som professionella stöter på i det förebyggande arbetet.

Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärarnas syn på barns möjligheter till vila och återhämtning med ett fokus på utomhusmiljöer. Grahns (2007) modell för zoner på förskolegården kommer att används som ett reflektionsverktyg för resultat och diskussion. I studien läggs ett särskilt fokus på en av zonerna som är kallad det lugna områden. Zonen och dess karaktäristiska drag beskrivs djupgående i studien.  För att få en direkt inblick i förskollärarnas syn på vila och återhämtning har kvalitativa intervjuer utförts i samband med studien. Resultatet har sedan presenteras med grund i Grahns analytiska modell om förskolegården. Resultatet uppvisar att vilan som sker utomhus verkar inträffa mer spontant än vilan inomhus. Vidare visar resultatet att vilan som äger rum utomhus gör det på fler sätt än bara ett. Förskollärarna beskriver att de kan se att barnens vila och återhämtning är något som sker på olika platser och genom olika aktiviteter på förskolegården. Förskollärarnas syn på vila skiljer sig ifrån Grahns beskrivning av vila och återhämtning. Grahn anser att vilan främst sker på en specifik plats, zonen han kallar lugna områden.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare beskriver riskfaktorer somkan leda till utveckling av ungdomskriminalitet i socioekonomiskt utsatta områden iSverige. Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av tvåfokusgruppsintervjuer med socialarbetare som är eller har varit verksamma isocioekonomiskt utsatta områden. Resultaten visar att den riskfaktor som beskrevs sommest betydelsefull var svaga ekonomiska, vilket informanterna menade i sin tur medföratt flera riskfaktorer såsom familjeproblem, bristande skolgång, svaga sociala band ochsamhällelig stämpling blir aktuella. Ett annat starkt tema i intervjuerna var att dessariskfaktorer även kan påverka den unges identitetsutveckling, framtidstro ochsamhällssyn på ett negativt sätt. Informanterna menade också att en bristande tro påsamhällssystemet och sin egen delaktighet i det, ökar risken att utveckla en kriminelllivsstil

Det finns många studier som kollar på likheter i de neurala korrelaten i empati för smärta, medan det finns få studier som kollar på skillnaderna i hjärnresponserna. Detta arbete har som fokus att titta på skillnader i neurala korrelaten i empati för smärta inom självupplevd smärta kontra (empatiskt) observerad smärta hos andra individer. Detta arbetes sökprocess resulterade sammanlagt med tre artiklar som använder sig utav fMRI. Det man hittade var att skillnader finns genom att de somatosensoriska områdena var mer aktiverade vid självupplevd smärta medan observerad smärta involverade andra regioner så som insula och anterior cingulate cortex/anterior mid cingulate cortex. De somatosensoriska områdena var fortsatt aktiverade vid observation men i mindre utsträckning. Det som också hittades inom detta arbete som ett fynd är att de frontala delarna var mer aktiverade när man kände till någon som har ont jämfört med när man inte kände personen.

Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att retrospektivt undersöka hur lärarstudenter med invandrarbakgrund på gymnastik och idrottshögskolan (GIH) ser på sin egen skolgång i grund- och gymnasieskolan avseende inkludering och lärarens sätt att arbeta med elever med invandrabakgrund. Studiens forskningsfrågor är: Hur upplevde lärarstudenterna det pedagogiska mötet mellan eleverna och läraren i idrott och hälsa? Hur såg relationen ut mellan elev och lärare under lärarstudenternas tidigare skolgång?                Upplever lärarstudenterna att det fanns en tydlig struktur och disciplin under lektionerna i grund- och gymnasieskolan? Metod: Syftet med denna studie är att undersöka och belysa hur manliga studenter med invandrarbakgrund ser på idrott från grundskolan. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer, och enligt Kvale och Brinkmann (2020) behöver en kvalitativ studie välja rätt urval för att besvara syftet och forskningsfrågan. Ett strategiskt urval tillämpas i denna studie, Studiens teoretiska ramverk består av teorier om Det pedagogiska mötet, Struktur och disciplin samt Pedagogy of love. Resultat: Studenterna upplevde att de fick ett positivt pedagogiskt möte med deras lärare och att de över lag kom bra överens. Deras relation var professionellt där det fanns rum för deras tankar och funderingar. Det ledde till att eleverna respekterade deras lärare och det fanns en tydlig struktur på vad som skulle utföras och förväntningarna var tydliga.    Slutsats: Denna studie har bidragit med ny förståelse rörande ämnet idrott kopplat till studenter med en annan etnisk tillhörighet. Den har belyst hur studenter som tillhör en etnisk minoritet upplevt och upplever sina idrottslärare i skolmiljö. Studien visar på att etnicitet har ingen påverkan på hur lärarna arbetar med inkludering utan alla elever behandlas jämlik. Det fanns vissa studenter som upplevde någon enstaka gång att de blev behandlade utifrån ett stereotypiskt drag. / <p>Fristående kurs, Idrott III</p>

I Sverige, främst i Stockholm, finns det så kallade utsatta områden som är brottsbelastade. Polisen satsar på att arbeta i dessa områden med olika brottsförebyggande arbeten och myndigheterna talar om olika åtgärder. Åsikterna om polisarbetet och förtroendet för polisen varierar från bostadsområde till bostadsområde. Tidigare nationella och internationella studier visar att det upplevda polisbemötande och polisarbete påverkas av skiljelinjer som kön, klass, etnicitet och hudfärg och påverkar deras förtroende för polisen. Syftet med denna studie är att undersöka förortsbor erfarenheter av polisbemötande och polisarbete i deras bostadsområde och intar ett intersektionellt perspektiv. Genom en kvalitativ metod med induktiv ansats hölls 9 semistrukturerade intervjuer med icke-etniska svenska personer som är bosatta i så kallade utsatta områden. Empirin analyserades med en tematisk analys och resulterade i att boenden i så kallade utsatta områden har både bra och dåliga erfarenheter av polisbemötande och polisarbete. Det intersektionella perspektivet har framförallt bidragit till en flerdimensionell tolkning av de intervjuades upplevelser av polisens dåliga bemötande och arbete i deras bostadsområde, där faktorer som boendes kön, klass, etnicitet, ålder och plats har varit avgörande för det dåliga upplevda bemötandet. Resultatet har även analyserats utifrån stämplingsteorin för att lyfta polisens maktposition i samhället. / <p>2023-06-01</p>

In 2015 the Swedish Police published a list of so-called vulnerable neighborhoods where they deemed there is a substantial criminal impact on local communities. The aim of the list was to provide a situational outline to coordinate and concentrate resources against crime across multiple actors. However, if resources are redistributed from other neighborhoods, so-called spillover effects may mean that the overall crime levels remain unchanged or increase over time, even if crime decreases in vulnerable areas. To examine how the municipal crime levels are affected by the list, a quasi-experimental method is used with a multiple regression model for total crime, property crime, gun crime and drug crime. The results show there is nostatistically significant effect on being on the list for any type of crime. But if there is aneffect, the effect of the list will vary for different types of crime as the direction of the estimates differs.