Denna kvalitativa studie har syftat till att undersöka yrkesverksammas uppfattning av hur ungdomskriminalitet uppkommer och hur ungdomars kriminella beteende skiljer sig beroende på ungdomarnas kön. Studiens frågeställningar utformades för att besvara vilken uppfattning de yrkesverksamma har om könets betydelse för vilken typ av, och i vilken utsträckning ungdomar uppvisar kriminellt beteende samt vilka likheter och skillnader gällande risk- och skyddsfaktorer för kriminellt beteende som de yrkesverksamma upplever att det finns mellan könen, och vad dessa skillnader och likheter i sådana fall beror på. Studien har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har använt sig av Beckers stämplingsteori och Hirdmans teori om genussystemet för att undersöka yrkesverksammas uppfattningar av ungdomskriminalitet. Den datainsamlingsmetod som studien har använt är semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma poliser och socialarbetare som arbetar med ungdomar med kriminellt beteende. Resultat från studien antyder att det finns både likheter och skillnader gällande typen av brott, utsträckningen av brott samt risk- och skyddsfaktorer beroende på kön. Informanterna som har deltagit i studien uppfattar att det inte beror på skillnader mellan könen i sig, utan skillnader i hur könen uppfattas av omgivningen. Informanterna upplever att det är samhällets syn på vad det innebär att tillhöra ett visst kön som påverkar hur ungdomarnas kriminella beteende tar sig i uttryck. Vidare belyser studien ett behov av att fortsätta undersöka hur ungdomskriminalitet uppkommer och hur det kan motverkas eller upphöra.

<p>Integration av invandrare i det svenska samhället är ett aktuellt och angeläget ämne. En bristande social integration är ett resultat av en mängd olika faktorer på olika nivåer och kan leda till kriminalitet. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera några av dessa faktorer och påvisa den speciella situation som uppstår för invandrarpojkar då dessa faktorer sammanfaller. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer gör att pojkar med invandrarbakgrund hamnar i kriminalitet och missbruk? </p><p>Tillvägagångssättet har varit att med en kvaltitativ metod där tre nyckelinformanter, samtliga med mångårig erfarenhet från vård av kriminella invandrarpojkar, och fyra invandrare med ett kriminellt förflutet deltog. Nyckelinformanterna bidrog till att ge en övergripande bild av invandrarpojkars situation medan övriga informanter gav en specifik bild av deras personliga erfarenheter. Vid analysen utgick vi från teorier av Bauman, Weber, Berger & Luckman, Durkheim och begreppet stigmatisering för att kunna förstå ämnet på olika nivåer.</p><p>Resultatet av intervjuerna gav en skrämmande samstämmig bild av hur ett byråkratiskt samhälle, misslyckad socialisation och internalisering, socialt tvång och stigmatisering kan leda till mycket grov kriminalitet och visar även på en situation som måste betraktas som ett allvarligt samhällsproblem.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>Andreoli, D. och Darabi, S. (2006) En sociologisk undersökning av hur bilden av ungdomskriminalitet konstrueras i stadsdelen Backa, Göteborg, Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Sociologi C, 40-60p, VT 2007</p><p>Ungdomsbrottsligheten är idag ett välkänt samhällsproblem. Som samhällsmedlemmar i en stor stad som Göteborg stöter man på fenomenet i verkligheten eller i media. Syftet med denna uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv skapa förståelse för hur ungdomsbrottsligheten som fenomen konstrueras i samhället.</p><p>Vi har utifrån vår insamlade empiri samt utifrån relevanta teorier valt att belysa hur ungdomskriminaliteten konstrueras utifrån skilda perspektiv i stadsdelen Backa i Göteborg.</p><p>Ett avgränsat bostadsområde i en större stad där ungdomskriminaliteten har framställts som ett problem i media. Vi har valt att arbeta med en kvalitativ intervjumetod och genomfört våra intervjuer med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide.</p><p>Analysen har skett genom att vi sammankopplat vår insamlade data och med hjälp av våra valda teorier analyserat vårt arbete.</p><p>Vi pekar i uppsatsen på att den stigmatisering som kan ske på individnivå har en motsvarighet på samhällsnivå där hela stadsdelar pekas som mer problemtyngda och kriminella än andra. Detta drabbar samtliga som bor där. Upplevelserna av hur det är att bo eller arbeta i stadsdelen kan dock skilja sig från den mediala bilden. Det finns dock samtidigt en risk att denna påverkar de boendes egna uppfattningar om bostadsområdet. Vi tycker oss ha funnit stöd både för detta och för motsatsen, nämligen att dem som bor och verksamma i området har en annan bild av ungdomsbrottsligheten än media.</p>

ABSTRAKT Andreoli, D. och Darabi, S. (2006) En sociologisk undersökning av hur bilden av ungdomskriminalitet konstrueras i stadsdelen Backa, Göteborg, Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Sociologi C, 40-60p, VT 2007 Ungdomsbrottsligheten är idag ett välkänt samhällsproblem. Som samhällsmedlemmar i en stor stad som Göteborg stöter man på fenomenet i verkligheten eller i media. Syftet med denna uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv skapa förståelse för hur ungdomsbrottsligheten som fenomen konstrueras i samhället. Vi har utifrån vår insamlade empiri samt utifrån relevanta teorier valt att belysa hur ungdomskriminaliteten konstrueras utifrån skilda perspektiv i stadsdelen Backa i Göteborg. Ett avgränsat bostadsområde i en större stad där ungdomskriminaliteten har framställts som ett problem i media. Vi har valt att arbeta med en kvalitativ intervjumetod och genomfört våra intervjuer med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Analysen har skett genom att vi sammankopplat vår insamlade data och med hjälp av våra valda teorier analyserat vårt arbete. Vi pekar i uppsatsen på att den stigmatisering som kan ske på individnivå har en motsvarighet på samhällsnivå där hela stadsdelar pekas som mer problemtyngda och kriminella än andra. Detta drabbar samtliga som bor där. Upplevelserna av hur det är att bo eller arbeta i stadsdelen kan dock skilja sig från den mediala bilden. Det finns dock samtidigt en risk att denna påverkar de boendes egna uppfattningar om bostadsområdet. Vi tycker oss ha funnit stöd både för detta och för motsatsen, nämligen att dem som bor och verksamma i området har en annan bild av ungdomsbrottsligheten än media.

Integration av invandrare i det svenska samhället är ett aktuellt och angeläget ämne. En bristande social integration är ett resultat av en mängd olika faktorer på olika nivåer och kan leda till kriminalitet. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera några av dessa faktorer och påvisa den speciella situation som uppstår för invandrarpojkar då dessa faktorer sammanfaller. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer gör att pojkar med invandrarbakgrund hamnar i kriminalitet och missbruk? Tillvägagångssättet har varit att med en kvaltitativ metod där tre nyckelinformanter, samtliga med mångårig erfarenhet från vård av kriminella invandrarpojkar, och fyra invandrare med ett kriminellt förflutet deltog. Nyckelinformanterna bidrog till att ge en övergripande bild av invandrarpojkars situation medan övriga informanter gav en specifik bild av deras personliga erfarenheter. Vid analysen utgick vi från teorier av Bauman, Weber, Berger & Luckman, Durkheim och begreppet stigmatisering för att kunna förstå ämnet på olika nivåer. Resultatet av intervjuerna gav en skrämmande samstämmig bild av hur ett byråkratiskt samhälle, misslyckad socialisation och internalisering, socialt tvång och stigmatisering kan leda till mycket grov kriminalitet och visar även på en situation som måste betraktas som ett allvarligt samhällsproblem.

<p>Hur påverkar de många olika valmöjligheter och förväntningar som finns på ungdomar idag deras uppfattningar om sig själva? Detta är en av grundfrågorna som denna antologi bygger på. Vi har genom observationer och intervjuer tagit del av ungdomars livsvärldar, och med grundad teori som analysmetod försökt belysa dessa. I de enskilda antologibidragen presenteras ungdomars identitetsskapande ur fyra olika perspektiv.</p><p>I den första delen redogör Christoffer Berg för hur det egna klädesuttryckets betydelse varierar bland ungdomar, men att kläder i allmänhet är en viktig komponent i den tysta kommunikationen dem emellan. Mariah-Michaela Hakalax fortsätter med att åskådliggöra hur ”komma ut”-processen kan förstås som sju dynamiska faser vilka genomsyrar informanternas livsvärld. Därefter skriver Sara Johansson om hur unga kvinnors identitetsskapande i relation till deras uppfattning om kvinnlighet inte kan förstås som en isolerad process, utan måste ses som en del i ungdomarnas vardagsliv. Sist ut är Per Sandberg som visar att ideella nattvandrare genom att skapa förtroende hos ungdomar kan bidra till att motverka ungdomskriminalitet. Antologin avslutas med en gemensam diskussion om ungdomar och identitet, där vi resonerar kring de resultat som redovisats i respektive delar.</p>

Studien belyser vilken funktion rektorer anser sig ha till ungdomskriminalitet utifrån sin yrkesroll, samt vilket ansvar och funktion rektorer anser att skolan har gentemot ungdomskriminalitet. För att synliggöra och vidare analysera rektorers förhållningssätt har ett teoretiskt ramverk skapats med grund i Hirschis (1969) kontrollteori om sociala band. Studiens resultat bygger på kvalitativa epost-intervjuer och muntliga intervjuer med tolv rektorer. Den tematiska analys som genomfördes utifrån de tolv intervjuerna mynnade ut i två teman, kontroll och funktion. Även ämnen som samverkan och ansvar har under analysens gång visat sig vara viktiga delar för förståelsen av rektorernas utsagor. Studien synliggör hur rektorer ser på sitt arbete mot bakgrund av skolan som brottsförebyggande institution, samt vilka svårigheter och möjligheter som finns i rektorernas arbete avseende förhindrande av ungdomskriminalitet. Utifrån teorin om sociala band går det att finna att rollen som rektor innefattar en kontroll över skolans aktiva val i det brottsförebyggande arbetet, men också en maktlöshet i det brottsförebyggande och brottsagerande arbetet vilket skapar en frustration. Skolan kan vara en viktig aktör i ungas liv för att få dem att avstå från kriminalitet. Ansvaret för brottsförebyggande insatser i skolan är något som rektorer tolkar olika och därmed också i tolkningen av vilken kontroll skolan ska utöva utifrån de sociala banden. / <p>2024-02-09</p>

Det första syftet i denna uppsats är att undersöka hur åldersstrukturen i Malmö kommun har förändrats efter Öresundsbron öppnade år 2000 och hur detta kan kopplas till migration. Ett andra syfte är att undersöka om en yngre åldersstruktur har ett samband med kriminalitet i svenska storstads- och förortskommuner. Utifrån dessa syften formuleras frågeställningarna: Hur har Malmö kommuns åldersstruktur förändrats i samband med Öresundsbrons öppnande fram till idag? Hur kan denna förändring kopplas till migration? Finns det ett positivt samband mellan en yngre åldersstruktur och kriminalitet (i svenska storstäder)? Uppsatsen är främst en kvantitativ fallstudie som siktar på att studera en specifik stad och hur denna påverkats av en händelse i form av en broöppning. Metoden som används är sekundäranalys av offentlig statistik där även en multipel regressionsanalys genomförs för att undersöka sambandet mellan en yngre åldersstruktur och antalet stölder och rån. Resultatet visar hur nettomigrationen till Malmö kommun inte ökar direkt i samband med öppnandet av Öresundsbron år 2000 men däremot hur en period av ökad migration, framförallt från Danmark, kommer sex år senare. Vidare syns även hur nettomigrationen till Malmö kommun främst är internationell och även hur den består av många danskar immigranter. I övrigt verkar mönstret av internationell migration till Malmö kommun följa det i resten av Sverige. Resultatet visar även hur åldersstrukturen i Malmö kommun föryngrats väsentligt under 2000-talet och hur detta troligtvis kan kopplas till en ökad internationell migration. Den sista resultatdelen bekräftar ett robust positivt samband mellan andelen unga i en kommun och antalet stölder samt rån i Sveriges storstads- och förortskommuner. Vidare studier kan förslagsvis vara att testa ett samband mellan antalet stölder och rån, eller någon annan typ av brott, och andelen unga i samtliga kommuner i Sverige. Ett annat förslag är en fördjupande studie över de danskar som bosatt sig i Malmö kommun.

<p>Bakgrund: Ett gäng definieras som en grupp människor vilka medverkar i kriminell aktivitet och har minst en gemensam symbol som definierar dem. Syfte: Syftet med denna uppsats var att genom noggranna analyser av tidigare genomförda studier kring ungdomsgäng belysa ungdomsgäng som ett fenomen i dagens samhälle. Metod: Forskningsöversikten baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen av artiklarna resulterade i fyra teman. Resultat: Huvudfynden i studien är att gängmedlemmarna ofta är marginaliserade ungdomar. Gängen finns i alla samhällen men är mer förekommande i urbaniserade städer. En del av orsaken till gängmedlemskap är för många ungdomar att de vill känna gemenskap andra orsaker är aggression och behov av pengar. Brottsligheten som begås av ungdomsgäng är ofta mycket allvarliga våldsbrott. Att vara gängmedlem innebär följder för individen, det kan handla om påföljder för brott samt även en störning i livsutvecklingen och vuxenlivet. Analys: För att analysera huvudfynden har jag använt strain teorin och sociala band teorin. Slutsats: Ungdomar söker sig till gäng för att få sociala och ekonomiska möjligheter. De flesta ungdomar söker sig till gäng och blir medlemmar i gäng på grund av sociala problem som exempelvis missbruk och fattigdom. Gängmedlemskapet påverkar många gånger individens utveckling negativt.</p>

Bakgrund: Ett gäng definieras som en grupp människor vilka medverkar i kriminell aktivitet och har minst en gemensam symbol som definierar dem. Syfte: Syftet med denna uppsats var att genom noggranna analyser av tidigare genomförda studier kring ungdomsgäng belysa ungdomsgäng som ett fenomen i dagens samhälle. Metod: Forskningsöversikten baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen av artiklarna resulterade i fyra teman. Resultat: Huvudfynden i studien är att gängmedlemmarna ofta är marginaliserade ungdomar. Gängen finns i alla samhällen men är mer förekommande i urbaniserade städer. En del av orsaken till gängmedlemskap är för många ungdomar att de vill känna gemenskap andra orsaker är aggression och behov av pengar. Brottsligheten som begås av ungdomsgäng är ofta mycket allvarliga våldsbrott. Att vara gängmedlem innebär följder för individen, det kan handla om påföljder för brott samt även en störning i livsutvecklingen och vuxenlivet. Analys: För att analysera huvudfynden har jag använt strain teorin och sociala band teorin. Slutsats: Ungdomar söker sig till gäng för att få sociala och ekonomiska möjligheter. De flesta ungdomar söker sig till gäng och blir medlemmar i gäng på grund av sociala problem som exempelvis missbruk och fattigdom. Gängmedlemskapet påverkar många gånger individens utveckling negativt.