Det första syftet i denna uppsats är att undersöka hur åldersstrukturen i Malmö kommun har förändrats efter Öresundsbron öppnade år 2000 och hur detta kan kopplas till migration. Ett andra syfte är att undersöka om en yngre åldersstruktur har ett samband med kriminalitet i svenska storstads- och förortskommuner. Utifrån dessa syften formuleras frågeställningarna: Hur har Malmö kommuns åldersstruktur förändrats i samband med Öresundsbrons öppnande fram till idag? Hur kan denna förändring kopplas till migration? Finns det ett positivt samband mellan en yngre åldersstruktur och kriminalitet (i svenska storstäder)? Uppsatsen är främst en kvantitativ fallstudie som siktar på att studera en specifik stad och hur denna påverkats av en händelse i form av en broöppning. Metoden som används är sekundäranalys av offentlig statistik där även en multipel regressionsanalys genomförs för att undersöka sambandet mellan en yngre åldersstruktur och antalet stölder och rån. Resultatet visar hur nettomigrationen till Malmö kommun inte ökar direkt i samband med öppnandet av Öresundsbron år 2000 men däremot hur en period av ökad migration, framförallt från Danmark, kommer sex år senare. Vidare syns även hur nettomigrationen till Malmö kommun främst är internationell och även hur den består av många danskar immigranter. I övrigt verkar mönstret av internationell migration till Malmö kommun följa det i resten av Sverige. Resultatet visar även hur åldersstrukturen i Malmö kommun föryngrats väsentligt under 2000-talet och hur detta troligtvis kan kopplas till en ökad internationell migration. Den sista resultatdelen bekräftar ett robust positivt samband mellan andelen unga i en kommun och antalet stölder samt rån i Sveriges storstads- och förortskommuner. Vidare studier kan förslagsvis vara att testa ett samband mellan antalet stölder och rån, eller någon annan typ av brott, och andelen unga i samtliga kommuner i Sverige. Ett annat förslag är en fördjupande studie över de danskar som bosatt sig i Malmö kommun.

<p> </p><p>The purpose of this thesis is to study the education of newly arrived 16-20 year old immigrants and how their education in the towns of Södertälje and Malmö matches up with national inquiry into the subject.</p><p>The research questions in this thesis are as follow: What type of documents shape the work with newly arrived students? What's the preferred development surrounding the education of the newly arrived students nationally? What does the latest study, which is a proposed reform of the Gymnasium system, say about the education of newly arrived students?</p><p>How does the local work connect with proposals of national investigations? Do the cities take responsibility for evaluating the education of newly arrived students? From arriving to graduating, what does the road to graduation look like for a newly arrived student? What is the curriculum of a newly arrived student?</p><p>The methods used here are studies of investigations made primarily by Skolverket (The National Agency for Education) and Myndigheten för skolutveckling (The Agency for Development of Education), studies of local documents such as annual reports of quality and promotional material for programs at local Gymnasiums (High Schools), and interviews with local persons in charge of shaping the work with newly arrived immigrants.</p><p>This thesis has not used theory as a foundation for structuring the analysis, but postmodern theory and the use of three dimensional power inspired the thesis.</p><p>The conclusions made focuses on the future of the education for these teenagers at large and makes connections between the national investigations and the local work with immigration education.In order for these teenagers to be allowed to join the Swedish national Gymnasium, they need to learn Swedish, and integration seems to be an important part of learning Swedish quickly.</p><p> </p>

The purpose of this thesis is to study the education of newly arrived 16-20 year old immigrants and how their education in the towns of Södertälje and Malmö matches up with national inquiry into the subject. The research questions in this thesis are as follow: What type of documents shape the work with newly arrived students? What's the preferred development surrounding the education of the newly arrived students nationally? What does the latest study, which is a proposed reform of the Gymnasium system, say about the education of newly arrived students? How does the local work connect with proposals of national investigations? Do the cities take responsibility for evaluating the education of newly arrived students? From arriving to graduating, what does the road to graduation look like for a newly arrived student? What is the curriculum of a newly arrived student? The methods used here are studies of investigations made primarily by Skolverket (The National Agency for Education) and Myndigheten för skolutveckling (The Agency for Development of Education), studies of local documents such as annual reports of quality and promotional material for programs at local Gymnasiums (High Schools), and interviews with local persons in charge of shaping the work with newly arrived immigrants. This thesis has not used theory as a foundation for structuring the analysis, but postmodern theory and the use of three dimensional power inspired the thesis. The conclusions made focuses on the future of the education for these teenagers at large and makes connections between the national investigations and the local work with immigration education.In order for these teenagers to be allowed to join the Swedish national Gymnasium, they need to learn Swedish, and integration seems to be an important part of learning Swedish quickly.

Antalet anlagda bilbränderna i Sverige har ökat dramatiskt under de senaste 20 åren. I jämförelse med grannländerna kan man se att antalet bilbränder i Sverige ligger på en avsevärt högre nivå. Denna uppsats ämnade att med hjälp av Räddningstjänst Syd fastställa var i Malmö kommun bilbränderna skedde under 2018 och med hjälp av statistik från Malmö Stad undersöka om social desorganisationsteori hade någon förklaringskraft för bilbrändernas områdesuppdelade omfattning. Av Räddningstjänstens statistik över bilbränder de tillkallades till under 2018 går det att avläsa att de flesta bilbränderna centreras i, och runt, socialt utsatta områden, men att majoriteten av bilbränderna sker i övriga delar av Malmö. Sett till de socialt utsatta områdenas befolkningsmängd förekom 26 procent av bilbränderna i dessa områden, som tillsammans står för 16,2 procent av Malmös totala befolkning. I dessa utsatta områden finns ett flertal riskfaktorer som påverkar förekomsten av brottslighet. Motiven bakom bränderna tycks vara både emotionella och instrumentella, och försäkringsbolagens branschgemensamma organisation, Larmtjänst, misstänker att uppemot 52 procent av samtliga anlagda bilbränder genomförs med ett bedrägerisyfte. Genom att undersöka social desorganisationsteorins förklaringskraft användes statistik över bland annat inkomst, förvärvsgrad, mobilitet, befolkningsheterogenitet och utbildning. Teorin i sin helhet visade sig inte ha någon förklaringskraft, då endast befolkningsheterogenitet och socioekonomisk status visade sig ha ett signifikant samband, medan befolkningsmobilitet visade sig ha ett icke signifikant samband. Av arbetets kvalitativa ansats framkom det av försäkringsbolag och Polismyndigheten att framförallt en prioritering av bilbränderna måste göras från bådas håll, samt att ett utökat samarbete krävs för att kunna minska antalet bilbränder. / The number of car fires in Sweden has increased dramatically over the past 20 years. In comparison with neighboring countries, it can be seen that the number of car fires in Sweden has a considerably higher level. This essay, with the help of Rescue Services South, intended to determine where in the Malmö municipality the car fires took place in 2018 and with the help of statistics from the City of Malmö to investigate whether the social disorganization theory had any explanatory force for the occurrence of car fires in certain neighborhoods. With the data from the Rescue Services, it can be seen most of the car fires are being centered in, and around, socially vulnerable areas, but that the majority of car fires occur in other parts of Malmö. Considering the population of socially vulnerable areas, 26 percent of the car fires occurred in these areas, which together account for 16,2 percent of Malmö's total population. In these vulnerable areas, there are several risk factors that affect the occurrence of crime. The motives behind the fires seem to be both emotional and instrumental, and the insurance companies' industry-wide organization Larmtjänst, suspects that up to 52 percent of all fires are carried out with a fraudulent claim. By examining the explanatory power of social disorganization theory, statistics on income, degree of employment, mobility, population heterogeneity and education, were among other variables used. The theory in its entirety proved to have no explanatory power, since only population heterogeneity and socioeconomic status showed a significant association, while population mobility showed a non-significant association. In particular, it is factors that are closely linked to socio-economic opportunities that have the strongest correlation, which, in turn, is in good agreement with the insurance companies' beliefs regarding the proportion of insurance fraud. From the qualitative approach it emerged from insurance companies and the police that, in particular, a prioritization of the car fires must be made from both sides, and that increased cooperation is required to reduce the number of car fires.

Med dagens klimatförändringar där extrem torka och extrema översvämningar kommer allt oftare, behöver vi anpassa oss till nya förutsättningar. Matproduktion är något som påverkas men som kanske kommer lite i skymundan i Sverige, då vi är vana att allt alltid finns i affären. Till Sverige importeras stora mängder livsmedel, mycket av detta är sådant vi egentligen har resurser att odla själva. När förutsättningarna förändras i de länder vi idag importerar mat från, kan vi inte längre förlita oss på att det landet längre kommer kunna producera så mycket mat så att det räcker för export. När dessutom befolkningen i världen ökar lavinartat krävs mer mat. Förutom mat krävs också bostäder. Detta är två livsviktiga förnödenheter för människor i Sverige och just därför kanske den egna produktionen av livsmedel behöver öka. Framförallt i Skåne finns många hektar jordbruksmark, dessutom av högsta klass. Men ska det byggas bostäder eller produceras mat som är hållbart på lång sikt? I studien har personer från Malmö kommun, Länsstyrelsen Skåne och byggföretagen Skanska och Peab intervjuats för att undersöka hur skyddet ser ut för den Skånska jordbruksmarken men framför allt hur de värderar den och arbetar i praktiken för att bevara den. De slutsatser som har framkommit av studien är följande: Det finns en variation av intresse och värderingar om jordbruksmarken bör bebyggas eller bevaras för framtida brukande. Det finns en viss lagstiftning men delar av den kan däremot tolkas utifrån aktörens egna intresse vilket kan bli problematiskt. Detta gör dessutom att skyddet inte är så pass starkt som det behöver vara om det ska kunna bevaras för framtida generationer. För att uppnå detta behövs en starkare samordning mellan aktörer men också någon typ av plan eller strategi som tagits fram gemensamt av Länsstyrelsen och kommunen.

Abstract  This thesis is based on the problems surrounding the building permit process that many in the construction industry is experiencing. When you are going to build something new, change a building or demolish a building, you need a building permit from the municipality where the measure is to be carried out. The purpose of the work is to identify the shortcomings that applicants in Malmö municipality experience with the building permit process. And what building permit applicants in Malmö municipality experienced were good and bad with their case and building permit process. Some shortcomings are long processing times, which is a problem and problem with drawings and documents, as well as other problems during the building permit process. The purpose is also to see what solutions are available to these problems, and solutions to shorten the processing times and have a more efficient building permit process. Several methods have been used to identify the perceived shortcomings in the municipality's building permit process. The study is partly based on an interview with Malmö municipality building permit officer which was conducted orally, and partly on a questionnaire that was sent to private individuals to find out which steps in the building permit process they found difficult to perform. Information about applicants comes from Malmö Municipality's city planning office during public documents. The questionnaire was sent out via email to 102 private individuals who applied for a building permit between the years 2019-2021. 19 people participated, which corresponds to a response rate of 18.6%. The types of building permits that have been investigated are new construction of ancillary buildings, extensions of ancillary buildings and extensions of detached houses. The results from the study have led to suggestions for improvement measures, based on the questionnaire responses, five major areas in the process were identified as insufficient. Many had problems with long processing times, there are many who apply for a building permit even if the municipality adheres to statutory processing times. If the municipality were to employ more staff, it could help to shorten the processing time, but it takes a lot of money to complete and there should be people to hire. Many also find it difficult to know which documents and drawings will be submitted with the application to the municipality, which some often consider to be unreasonably many requirements and documentation. Another problem is that private individuals can submit applications and drawings even if they do not have previous knowledge of the construction environment or architecture. Applications must be checked by a professional before the case is submitted to the municipality. The last area that many considered to be a problem is contact and communication with the building permit officer or the municipality. Many find it difficult to get in touch with administrators. A better communication system is needed as this usually takes time when external parties need to be involved in a case. Keywords: Building permit, Building permit process, Building permit documents, Complete documents, Malmö municipality, Planning and Building Act, National Board of Housing, Building and Planning, application process / Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig i problematiken kring bygglovsprocessen som många i byggbranschen upplever. När man ska bygga något nytt, ändra eller riva en byggnad behövs ett bygglov från kommunen där åtgärden ska utföras. Syftet med arbetet är att identifiera de brister som sökande i Malmö kommun upplever med bygglovsprocessen. Samt vad bygglovssökare i Malmö upplevde var bra respektive dåligt med deras ärende och bygglovsprocess. Några brister är långa handläggningstider, som är ett av problemen och det andra är problem med ritningar och handlingar, samt andra problem under bygglovsprocessen. Syftet är även att se vilka lösningar som finns för dessa problem,    och hitta nya lösningar för att korta ner handläggningstiderna och få en effektivare bygglovsprocess.  För att identifiera de upplevda bristerna i kommunens bygglovsprocess har flera metoder använts. Studien grundar sig delvis på en intervju med Malmö kommun bygglovshandläggare som utfördes muntligt, och delvis på en enkätundersökning som skickades till privatpersoner för att ta reda på vilka steg i bygglovsprocessen som de fann svåra att utföra. Uppgifter om sökande kommer från Malmö kommuns stadsbyggnadskontoret under offentliga handlingar. Enkäten skickades ut via mejl till 102 privatpersoner som ansökte om bygglov mellan år 2019-2021. 19  personer deltog som motsvarar en svarsfrekvens på 18,6 %. Bygglovs typerna som undersökts är nybyggnad av komplementbyggnad, tillbyggnad av komplementbyggnad samt tillbyggnad av enbostadshus Resultaten från studien har lett fram till förslag på förbättringsåtgärder, baserat på enkätsvaren identifierades fem stora områden i processen som otillräckliga. Många hade problem med långa handläggningstider, det är många som ansöker om bygglov även om kommunen håller sig till lagstadgade handläggningstider. Om kommunen skulle anställa fler personal kan det hjälpa att förkorta handläggningstid, men det behövs stor ekonomi för att slutföra samt ska det finnas personer att anställa. Många har också svårt att veta vilka handlingar och ritningar som kommer att lämnas in med ansökan till kommunen, vilket vissa ansåg ofta var orimligt många krav och dokumentationer. Ett annat problem är att privatpersoner kan skicka in ansökan och ritningar även om de inte har tidigare kunskaper i byggmiljö eller arkitektur. Ansökningar måste kontrolleras av en professionell innan ärendet lämnas in till kommunen. Det sista området som många ansåg var problem är kontakt och kommunikation med bygglovshandläggare eller kommunen. Många har svårt att komma i kontakt med administratörer. Ett bättre kommunikationssystem behövs då detta vanligtvis tar tid när externa parter behöver involveras i ett ärende.