Planeringens främsta uppgift är att forma stadens offentliga rum, det vill säga den bebyggelsemiljö som är till för allmänheten och som utgörs av exempelvis torg, parker och passager. Gestaltningen av de offentliga rummen har stor betydelse då det är genom planering och arkitektur som de materiella förutsättningarna för rörelsemönster skapas. Det offentliga rummets strukturer utgörs av makt och underordning utifrån samhällets sociala och ekonomiska system. Ett sätt att förstå det offentliga rummets hierarkiska struktur är genom feministisk teori. Idag finns riktlinjer både från Europeiska Unionen och från staten för kommunerna att förhålla sig till när det gäller jämställdhetsmål. Men för att kunna tillämpa jämställdhetsperspektivet i praktiken i gestaltningen av de offentliga utrymmena krävs kunskap, något som inte finns i tillräckligt stor utsträckning bland planerare eller i planeringsprocesser. I takt med att jämställdhet etablerats på en politisk agenda har också en ny grupp experter vuxit fram. Det är erfarenheterna från några av dessa experter om jämställdhet inom planeringsfältet som denna uppsats empiriskt baseras på. Genom intervjustudie ämnar uppsatsen undersöka vad som utgör hinder för jämställdhet inom planeringsprocessen samt hur en slutgiltig gestaltning av en offentlig plats kan bidra till att socialt konstruerade könsmönster överskrids.

Uppsatsen studerar arbetet med upplevd trygghet i Uppsalas bostadsmiljöer utifrån intervjuer med tre aktörer: Uppsala kommun, ett konsultföretag som arbetar för Uppsala kommun samt ett bostadsbolag. Studien fokuserar på skillnaden mellan kvinnor och mäns upplevda trygghet och studerar hur arbetet med detta sker i praktiken jämfört med riktlinjer och dokument som finns. Syftet är att undersöka hur arbete med belysning och andra faktorer kopplade till trygghet går till, samt hur kvinnors upplevda trygghet tas i beaktning i det arbetet. Teorin som ligger till grunden för analysen berör både generell och jämställd planeringsteori. Resultatet visar att representanterna från aktörerna är medvetna om skillnaden i hur män och kvinnor upplever utomhusmiljöer men att arbetet med detta inte sker systematiskt. Arbetet med stadens utomhusmiljöer sker med hjälp av tyst kunskap, där tillgängliga dokument inte används. Resultatet visade att flera verktyg från teorin används, ett tecken på att kompetenta människor arbetar med dessa frågor trots brist på systematik. Att mycket av arbetet sker med hjälp av tyst kunskap kan innebära en risk om ansvariga planerar och löser problem utifrån sitt eget perspektiv, utan att ta hänsyn till män och kvinnors olika erfarenheter.

<p><strong><em>Urban planning and transportation planning through an integrated process? On perspectives and communicative processes in urban development</em></strong></p><p>During the last couple of years the need for a better coordination of urban and transportation planning in Sweden has been highlighted at several occasions. In response to this need, the project “The Attractive City” (Den Goda Staden) has been initiated, emphasizing collaboration and communicative processes between actors involved in urban and transportation planning as a means to enhance the potential for an integrated planning. In this study the discussions taking place under the umbrella of The Attractive City are examined in order to illuminate the circumstances enhancing or obstructing the potential for integrated planning processes. The aim is to contribute to the knowledge of the conditions for an integrated planning of transportation systems and cities based on dialogue and collaboration. Through three case studies central challenges for cross-sectoral coordination are identified and used as a basis for a discussion on the potential for consensus based planning processes.</p><p>It is concluded that much of the discussions in The Attractive City take a starting point in the ambition for planning to be holistic, an ambition associated with the risk of shadowing a range of underlying tensions between different perspectives among actors involved in the planning processes. The influence of these differences in perspectives on the potential for coordination of parallel planning activities is discussed. With reference to communicative planning theory and the experiences from The Attractive City, it is argued that communicative processes can play a role in sharpening the awareness about the procedural problems that need to be addressed in a planning process. Although consensus, in terms of agreement on solutions, may well be the result of communicative processes, increased understanding of different actors’ motives and conditions to act is seen as the main benefit from this kind of communicative processes, creating a resource to draw upon in future situations.</p>

Denna masteruppsats undersöker de mellankommunala konflikter som finns längs vattendraget Helge å. I studien undersöks vilka dessa konflikter är, varför de finns och hur de hanteras av Länsstyrelsen och de kommuner som är involverade. Utifrån detta har studien undersökt hur kommuner kan förhålla sig till en planeringsproblematik som inbegriper den egna kommunen, men där planeringsförutsättningarna avgörs utanför kommunens administrativa gräns. Helge å utgör studiens undersökta fall medan de fyra kommunerna Älmhult, Osby, Hässleholm och Kristianstad som är belägna längs med ån, tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne, Kronoberg och Kalmar har utgjort undersökningsenheterna. Det empiriska materialet har skapats genom dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer med en representant från vardera kommun och Länsstyrelse. Intervjuerna har sedan bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys, vilket har skett utifrån Lundman och Graneheims (2014) tabell där empirin har kodats och kategoriserats. Fem planeringsideal har applicerats i studien och dessa består av rationell, kommunikativ och kollaborativ, advokat och pragmatisk planeringsteori. Det teoretiska perspektivet utgörs av Mouffes (2008) agonistiska teori som analyserar hur konflikterna och hanteringen av dem kan förstås. Bearbetningen av empirin har synliggjort två olika konflikter. Konflikt ett utgörs av motstående politiska värderingar och kommunala intressekonflikter. Konflikt två består av mellankommunalt inflytande gentemot ett fortsatt starkt planmonopol. Slutsatsen med masteruppsatsen är att det svenska planeringssystemet framförallt tydliga har kopplingar till de tillvägagångssätt för problemhantering som förespråkas inom det rationella planeringsidealet. Vid hantering av konflikter längs vattendrag är det framförallt rationella tekniska lösningar som appliceras. Detta är dock enligt det teoretiska perspektivet problematiskt, eftersom det i konflikterna finns en bakomliggande politisk dimension som inte kan lösas genom rationella lösningar. Politiska motstridiga intressen bör enligt Mouffes agonism synliggöras för att förstå konflikterna, men genom rationella lösningar så döljs dem. Planeringsdebatten i Sverige indikerar på ett behov av en regional planeringsnivå, samtidigt som mellankommunala konflikter enligt studiens empiri är svåra att lösa utan en regional planeringsnivå. Masteruppsatsen kastar ljus åt problematiken med att det inte finns någon regional planeringsnivå med ett generellt planeringsansvar i Sverige.

I denna masteruppsats undersöks hur den svenska bostadsbristen hanteras inom kommunerna i Kronobergs län. I Studien undersöks de konflikter som eventuellt förekommer mellan olika intressen som är involverade i bostadsbehov, bostadsplanering och bostadsbyggande. Det empiriska materialet har skapats genom åtta intervjuer med planerare från sex av de åtta kommunerna i länet, det kommunala bostadsbolaget ifrån Tingsryds kommun samt Kronobergs länsstyrelse. Dessa intervjuer har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Lundman och Ganeheims tillvägagångsätt. De teorier som appliceras är dels planeringsteori som utgått från Strömgrens redogörelse av planeringsteoretiska paradigm i Sverige (Strömgren 2007), dels agonistisk teori av Mouffe för att analysera hur konflikter kan förstås och vad konsekvenserna blir av olika tillvägagångsätt för att hantera dem (Mouffe 2008). Resultatet är att det går att urskilja tre konflikter med utgångspunkt i materialet, vilka är följande. Konflikt ett: Kommunens behov av tillgängliga bostäder till alla medborgare gentemot den privata sektorns intresse av att bygga bostäder. Konflikt två: Politiska värderingar gällande kommunens bostads­försörjning. Konflikt tre: Planprocessens beaktande av riksintressen och samhälls­aspekter gentemot snabbt och effektivt bostadsbyggande. Slutsatsen är att det svenska planeringssystemet, så som det kan iakttas i Kronobergs län, framför allt fungerar enligt ett rationellt planeringsideal där rationella tekniska lösningar appliceras, samtidigt som de underliggande konflikterna i sig har en politisk karaktär av olika motstridiga intressen som inte kan lösas med rationella metoder. Det existerar underliggande intressen i dessa konflikter som är av politisk karaktär och som i enlighet med Mouffes agonistiska teori bör lyftas fram, belysas och hanteras i en politisk process snarare än i en rationell planeringskontext. Det svenska planeringssystemet agerar i enlighet med Webers beskrivning av en formell rationalitet och kan därför utifrån agonistisk teori inte beakta de subjektiva politiska värderingar som styr systemet.

Klockar, Z., och Kåhre Zäll, O. 2020. Deltagandeprocessen under vindkraftsetableringen på Ripfjället. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Den här studien ämnar till att utreda vindkraftsprojektören wpd:s deltagandeprocess i samband med dess potentiella vindkraftsetablering på Ripfjället i Malung-Sälens kommun. Vindkraftsetableringen har utgjort frågan till en folkomröstning i kommunen. Studien utgår från en Mixed Method Research metodik, där en explorativ sekventiell design har tillämpats. Studien tillämpar intervjuer, enkätundersökningar, tidigare kunskap om lokala vindkraftsmotstånd och planeringsteori för att bemöta dess syfte. Huvudsyftet är att beskriva deltagandeprocessens betydelse för utvecklingen i vindkraftsetableringens aktörsnätverk. Resultaten visar på att wpd:s deltagandeprocess tycks utgå från ett kommunikativt planeringsideal. Främst har deltagandeprocessen påverkat de som inte har haft en åsikt sedan tidigare, medan den inte tycks påverka de som redan hade bildat en åsikt. Vidare tyder resultaten på att Malung-Sälens kommuns tidigare arbete och deltagandeprocesser har påverkat aktörsnätverkets form vid dess uppkomst. I det här fallet går det se att Malung-Sälens rationella planeringsideal har påverkat tilliten i nätverket. Därav har aktörsnätverkets ursprungliga form haft en betydelse för dess framtida utveckling. Under aktörsnätverket uppstår ett motståndsmonopol i aktörsnätverket. Genom motståndsmonopolet förstärks det lokala motståndets, föreningen Nej till vindkraft på Ripfjället, påverkan på wpd:s deltagandeprocess.

No description available.

Urban planning and transportation planning through an integrated process? On perspectives and communicative processes in urban development During the last couple of years the need for a better coordination of urban and transportation planning in Sweden has been highlighted at several occasions. In response to this need, the project “The Attractive City” (Den Goda Staden) has been initiated, emphasizing collaboration and communicative processes between actors involved in urban and transportation planning as a means to enhance the potential for an integrated planning. In this study the discussions taking place under the umbrella of The Attractive City are examined in order to illuminate the circumstances enhancing or obstructing the potential for integrated planning processes. The aim is to contribute to the knowledge of the conditions for an integrated planning of transportation systems and cities based on dialogue and collaboration. Through three case studies central challenges for cross-sectoral coordination are identified and used as a basis for a discussion on the potential for consensus based planning processes. It is concluded that much of the discussions in The Attractive City take a starting point in the ambition for planning to be holistic, an ambition associated with the risk of shadowing a range of underlying tensions between different perspectives among actors involved in the planning processes. The influence of these differences in perspectives on the potential for coordination of parallel planning activities is discussed. With reference to communicative planning theory and the experiences from The Attractive City, it is argued that communicative processes can play a role in sharpening the awareness about the procedural problems that need to be addressed in a planning process. Although consensus, in terms of agreement on solutions, may well be the result of communicative processes, increased understanding of different actors’ motives and conditions to act is seen as the main benefit from this kind of communicative processes, creating a resource to draw upon in future situations.

En strategisk fysisk planering har under flera år varit något som förespråkats från statligt håll i Sverige, men trots detta så har idealen inte fått något tydligt fäste i den kommunala planeringen. Det är utifrån detta glapp mellan teori och praktik som arbetet har sin utgångspunkt, där syftet är att skapa en förståelse för planeringsprocessens underliggande ideal, sättet som idealen påverkar planeringen och anledningen till att glappet mellan teori och praktik har uppkommit.   Dagens planeringspraktik studeras utifrån sex översiktsplaneprocesser, där ideal från den rationella, kommunikativa och strategiska planeringen identifieras och lyfts fram. Utifrån intervjuer gjorda med kommunala planerare så dras slutsatsen att dagens översiktsplanering främst är baserad på ett rationellt ideal, vilket synliggörs av den systematik och regelstyrning som finns i processen och genom den tydliga rollfördelning som finns mellan planerare och politiker. Uppsatsen visar också på att den kommunikativa teorin inte har fått det genomslag som planeringsdebatten möjligen ger sken av, utan har främst inneburit att ett större antal aktörer inkluderas i processen och att det skapats en bredare kunskapssyn. Den strategiska fysiska planeringen har främst inkluderats genom användandet av visioner, men där dessa är begränsade till att ge en riktning åt den kommunala planeringen och utgår inte från teorins konsensusbyggande eller aktörsmobiliserande aspekter.      Arbetet visar på att idealet om en strategisk fysisk planering, som förespråkas från statligt håll, inte har fått något genomslag eftersom praktiker eftersträvar ett rationellt ideal snarare än ett strategiskt. Ett första steg för att glappet mellan teori och praktik ska minska skulle i så fall vara att praktiker och statliga myndigheter eftersträvar samma ideal. Det går att härleda det rationella idealet bland planerare till att planeringssystemet i sig är rationellt uppbyggt och att planerare endast i liten utsträckning går utöver de lagstadgade kraven i sitt arbete. Glappet mellan teori och praktik har därför förstärkts av att planeringssystemet inte har förändrats i tillräckligt utsträckning, men har också påverkats av att planerare inte aktivt reflekterar över sättet som de arbetar på. Samtidigt bemöts de kommunikativa och strategiska idealen som fått genomslag av ett starkt motstånd från det rationella planeringssystemet, vilka gör att de endast delvis kunnat bli implementerade.

Central to this dissertation is a discourse in contemporary Swedish planning practice referred to as the ‘new reality’. The name of this discourse reflects the notion that planning practice interprets the conditions of today as differing from those which occurred previously. The urban landscape is perceived as increasingly complex, dynamic, and competitive, where strategic alliances must be built between municipalities and private and public actors at different levels. Both the influence of private actors and such factors as climate effects contribute to that much of what may happen in the future being experienced as uncertain and unpredictable. In this context of complexity, uncertainty, and governance, municipalities must find a way to manage planning tasks connected to the social, environmental, and economic dimensions of sustainability, tasks that may be at the same time interdependent and contradictory. The social and environmental dimensions of sustainability provide the municipality with a spectrum of tasks that range from local welfare tasks to national and global environmental and climate concerns, the time span ranges between short-term and long-term, and the degree of concreteness ranges from the specific to the vague. Furthermore, tasks connected to the wellbeing and safety concern not only the own citizens but also humankind in general, and both today and in the future. Tasks of economic sustainability are, in the ‘new reality’ discourse, closely connected to growth. As growth is regarded as desirable, the assumed situation of competition between cities, municipalities, regions and nations means that it is considered important to find ways to be attractive to both the market and to new potential citizens. That notwithstanding, municipalities must also handle the effects from growth. The starting point of the dissertation is that it is easier to make good decisions (short-term, emergent) based on previous decisions (long-term, structure), in order to make gains in terms of social, environmental and economic sustainability, but also to bring efficiency gains in development decisions. Legislation assumes that the comprehensive plan serves such a function – it should both constitute political decisions for future development, and a planning data that allows holistic assessments. However, today, in many municipalities, it does not function as such. With reference to recently revised planning legislation’s intention to strengthen the strategic role of the comprehensive plan, this dissertation elaborates upon a development of the comprehensive plan based on a strategic perspective. The dissertation contributes to knowledge by outlining a way in which comprehensive planning could be developed based on a strategic perspective, that could provide municipalities with a possibility for an active role in development within the conditions of the ‘new reality’ discourse. It does so by visualising the use of strategic elements and approaches in Swedish municipalities’ work with planning and development; the application of elements such as strategic contextual awareness, strategic selectiveness, strategic responsiveness, and strategic governance. Furthermore, as the design of the comprehensive planning process is discussed from the perspective of forums-arenas-courts (Healey, 1997; Bryson 2004), the view of what in fact is planning is expanded, thereby including formal as well as informal, visible as well as invisible, processes and decisions on different levels and with difference degrees of concreteness, that influence development. Comprehensive planning concerns a variety of processes that take place not in the planning game, but in the development game. / QC 20111020