Planeringens främsta uppgift är att forma stadens offentliga rum, det vill säga den bebyggelsemiljö som är till för allmänheten och som utgörs av exempelvis torg, parker och passager. Gestaltningen av de offentliga rummen har stor betydelse då det är genom planering och arkitektur som de materiella förutsättningarna för rörelsemönster skapas. Det offentliga rummets strukturer utgörs av makt och underordning utifrån samhällets sociala och ekonomiska system. Ett sätt att förstå det offentliga rummets hierarkiska struktur är genom feministisk teori. Idag finns riktlinjer både från Europeiska Unionen och från staten för kommunerna att förhålla sig till när det gäller jämställdhetsmål. Men för att kunna tillämpa jämställdhetsperspektivet i praktiken i gestaltningen av de offentliga utrymmena krävs kunskap, något som inte finns i tillräckligt stor utsträckning bland planerare eller i planeringsprocesser. I takt med att jämställdhet etablerats på en politisk agenda har också en ny grupp experter vuxit fram. Det är erfarenheterna från några av dessa experter om jämställdhet inom planeringsfältet som denna uppsats empiriskt baseras på. Genom intervjustudie ämnar uppsatsen undersöka vad som utgör hinder för jämställdhet inom planeringsprocessen samt hur en slutgiltig gestaltning av en offentlig plats kan bidra till att socialt konstruerade könsmönster överskrids.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den offentliga platsen beskrivs i plan- och styrdokument samt undersöka hur den används i verkligheten. För att ta reda på detta har Uppsala kommuns stadskärna använts som exempel, och i studien har en dokumentanalys av plan- och styrdokument som framtagits av Uppsala kommun genomförts. Utöver dokumentanalysen som metod har komplementerande fältobservationer av tre stycken gallerior i Uppsalas stadskärna utförts. Anledningen till att gallerior valts som studieobjekt är att den offentliga platsen alltmer kommit att innebära en kommersialiserad plats. Detta tillsammans med den nyliberala planeringens inflytande och teorin om en ny form av platser – pseudo-offentliga platser. Slutsatsen som dras av dokumentanalysen och de komplementerande fältobservationerna är att de teoretiska begreppen om rätten till staden och nyliberal planering kan ibland förefalla vara kontrasterande visar ändå undersökningen att begreppet om rätten till staden både finns representerat i den faktiska användningen av galleriorna då människor använder gallerior på andra sätt än för att ägna sig åt konsumtion samt går att urskilja vid analys av Uppsala kommuns plan- och styrdokument. Samma sak gäller begreppet nyliberal planering, i plan- och styrdokumenten finns det avsnitt som tydligt visar på hur planeringen influerats av nyliberalismen.

Innan vi kommer in på vad som sker på tak reder arbetet ut hur takets yta kan ses i ett större sammanhang, vilka likheter och skillnader de har till andra outnyttjade ytor i våra städer. Arbetet begränsar sig därefter till att titta närmare på potentialen av att offentliga använda taket. Arbetet syftar därmed till att ifrågasätta och undersöka takets plats inom planeringen, med fokus på dess lämplighet som offentlig plats. Det undersökandet görs med hjälp av en fallstudie inkluderandes fem svenska och två utländska tak vilka är tillgängliga offentligt. Exemplen är hämtade från nutid i form av exempelvis Emporia i Malmö, projekt stadier i form av Park1 i Stockholm samt från historian i form av Hötorgscitys takterrasser. Utifrån teorier av främst Jan Gehl och Tomas Wikström studeras och analyseras platsernas förutsättningar och möjligheter till användande. Det gäller bland annat hur platsen skyddas från störande element och risker, vad de erbjuder för komfort och kvalitéer till besökaren samt i vilken grad densamme har möjligheter att tolka och sätta avtryck på platsen. En utmärkande faktorer har visat sig vara bristande koppling till resten av staden, främst i form av rörelse till och genom platserna. Det har även visats att möjligheterna till utsikt ger goda kvalitéer för en visuell koppling och möjligheter för en betydande del av stadens befolkning att ta del av vyer annars reserverade till ett fåtal. Med fallstudien eftersträvas att ge en bild av hur platserna på taken ser ut. Som komplement till detta läggs en intervjustudie av planerares tankar om användandet av tak där det offentliga användandet av platsen stått i fokus. Det visade sig att taket spelar en medveten roll för olika typer av användningar, där det som offentligt tillgänglig plats är en av dem om än inte den utmärkande. Det reflekteras bland annat kring huruvida taket bör tillföra extra funktioner och kvalitéer till staden och inte ersätta platser i marknivå.

Som moderna människor lever vi idag i ett samhälle med högt tempo, en digital livsstil och ständig uppkoppling som leder till en ohälsosam livsstil. En högpresterande kultur där den digitala världen har en stor plats i våra liv med ett konstant flöde av händelser och information, en parallell värld som aldrig vilar. I en storstad som Stockholm samsas många funktioner på samma yta och innefattar en miljö med många intryck och signaler för oss som människor att förhålla sig till och för vår hjärna att sortera. Behovet av att finna en lugn tillvaro och en paus i vardagen för rekreation och återhämtning är stor. I mitt examensarbete har jag jobbat med dessa frågor som problematik och utgångspunkt. Visionen har varit att skapa en plats i förebyggande syfte för denna problematik, och genom det skapa en plats för kontemplation. Detta har resulterat i en i form av modern stadspark och kontemplativt rum ett av Stockholms mest centrala och trafikerade stadsrum, Brunkebergstorg, där de arkitektoniska greppen och upplevelsen genom våra sinnen av den gestaltade miljön har används som ett distraherande gestaltningsgrepp. / In todays society, we live live in a stressful environment with a high pace, with a digitalism that leads to an unhealthy lifestyle. A world where performance and high results is used as a high status symbol, we live with a parallel digital world with constant flow of information that never rests. In a capital city like Stockholm, many functions and gatherings of people are taking place in the same area wich results in a lot of information and signals for our minds to process. The need for recreation and break in the everyday -life is greater than ever before.  In my thesis, I have worked with these issues and problems and starting point. The main goal has been to create a space to prevent these issues and furthermore create a place aimed for contemplation. As a result, my design takes form as a modern citypark in one of Stockholms most busy parts of the city, Brunkebergstorg. A contemplative space where the experience through our senses has been used as a distaction of our minds.

Foreign visitors to libraries often face cultural barriers when using the library. This study shows how librarians see the library as a meeting place in terms of intercultural and multicultural aspects. In previous studies, the focus has mostly been on library users, but there is a need to complete the gap regarding the role of library employees. The findings presented in the article are the result of a qualitative study. The empirical data was collected from semi-structured interviews with six library employees with experience in the multicultural and intercultural field. Putnam´s concepts of social capital and oldenburg´s concept of third place were used when analyzing and coding the material. The library as a third place and social capital was also used as a theoretical framework. The result shows that the library is both a multi- and intercultural place where the reception and activities of people with a different cultural background are important. At the state level, the results show that the working method is not written verbatim in the library plans and their described tasks are affected by this. Despite various differences in the libraries, the informants describe that they have cultural competence and some believe that they can always develop their competence further. They also believe that we live in a multicultural country where the library needs to be inclusive for all groups. The information obtained can be used for further research and consideration as to whether it reflects changes in the role of public libraries.

Vår undersökning behandlar fenomenet POPS, Privately Owned Public Spaces.Offentliga platser har historiskt sett varit viktiga för en stad på grund av dessdemokratiska och sociala värden. Dessa värden riskerar att försvinna när stadensoffentliga platser privatiseras. Vi har gjort en fallstudie av Emporias takpark där viundersökt hur platsen används och kontrolleras. Analysen visar att privatägda offentligaplatser tenderar att kontrolleras med verktyg som övervakning och regler. Detta leder tillatt vissa grupper i samhället mer eller mindre exkluderas från dessa platser till förmånför en köpstark samhällsgrupp och i förlängningen stadens image. / Our study treats the phenomenon POPS, Privately Owned Public Spaces. Publicplaces have historically been important in cities because of their democratic andsocials values. There is a risk that these values disappear when public places of thecity are privatized. We have done a case study of Emporia rooftop park where weresearched how the space is used and controlled. Our analysis shows that privatelyowned public places tend to be controlled by tools such as surveillance and rules.This leads to certain groups in society getting more or less excluded from these placesin favor of a more well-funded social group and in extension the image of the city.

Att kommuner uppmuntrar en medborgarledd utveckling av offentliga rum är en internationell trend som även syns i Sverige. Det kan finnas många anledningar till att kommunen väljer att uppmuntra den här typen av initiativ, ofta handlar det om platsmarknadsföring eller att stärka medborgarnas inflytande i sin stad. Denna studie har undersökt tre olika fall av medborgarledd utveckling av det offentliga rummet. Uppsatsens syfte är att utifrån ett kommunikativt planeringsteoretiskt perspektiv undersöka och utveckla kunskap om den kommunala stadsplanerings handlingsutrymme för att möjliggöra för medborgarledd utveckling av det offentliga rummet. Det ligger även inom studiens ram att undersöka planerarens roll i att skapa utrymme för medborgarledd utveckling. Utifrån den övergripande forskningsfrågan Hur går det att förstå medborgarledd utveckling i det offentliga rummet utifrån kommunikativ planeringsteori? behandlas fyra fokusområden; förutsättningar, interaktion, resultat och planerarens roll. Detta är en kvalitativ studie där den medborgarledda utvecklingen i det offentliga rummet beskrivits utifrån sju intervjuer, fyra planerare och 3 medborgare. Den kommunikativa planeringsteorin används som teoretiskt perspektiv vilket också påverkat forskningsfrågornas utformning. Slutsatsen är att den kommunikativa planeringsteorin fungerar väl som verktyg för att analysera och förstå den medborgarledda utvecklingen i det offentliga rummet. Studien har gett ytterligare kunskap om det handlingsutrymme som kommun och medborgare har för att möjliggöra medborgarledda initiativ. Studien visar att det i de undersökta fallen fanns ett handlingsutrymme och att det gick att utvidga detta. Samtidigt stod klart att det fanns gränser för vad som är möjligt att göra. Den kommunikativa planeringsteorin betonar vikten av en dialog, gemensamma intressen och självständighet. Det är förhållanden som återfinns i denna studie.

I arbetet som ambulanssjuksköterska ingår att möta och vårda patienter i olika miljöer. Mötet kan ske i patientens hem, men också på en offentlig plats med allmänheten som åskådare. Detta ställer höga krav på ambulanspersonalen då målet är att värna om patientens integritet samtidigt som en god vård ska ges för att uppnå hälsa och välbefinnande hos patienten. Syftet med denna studie var att få kunskap om patienters upplevelser av att insjukna och vårdas på offentlig plats. Studien är kvalitativ och resultatet är baserat på intervjuer av nio informanter. Analysen har skett med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet redovisas genom fyra kategorier; ”Vetskapen om att hjälp finns ger trygghet och lättnad”, ”Strategier för att hantera situationen”, ”Utsatthet och hjälplöshet” och ”Vårdarnas bemötande och omsorg” samt elva underkategorier. Resultatet visar bland annat att informanterna upplever trygghet då ambulanspersonalen utför omvårdnadsåtgärder såsom inger ett gott bemötande, kommunicerar med patienten och ger fortlöpande information. Trygghet uppnås också genom vetskapen om att ambulans är på väg eller när ambulanspersonalen anländer till platsen. Omgivningen spelar en stor roll vid det akuta insjuknandet. Informanterna upplever en trygghet när någon i deras omgivning tar ansvar och ringer efter ambulans. Känslan av att vara utlämnad eller uttittad av allmänheten är andra upplevelser som kan vara närvarande i den akuta situationen. Några bryr sig dock inte om människorna runtomkring och en del fokuserar enbart på att hantera situationen på egen hand. Slutsatser från resultatet i denna studie kan sammanfattas som att det inte enbart är negativt att insjukna på offentlig plats utan positiva aspekter framkommer också. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

En omprogrammering av Kvarteret Domherren från dagens slutna byggnad med sin arkitekturskoleverksamhet, till ett levande kvarter med studentbostäder, arbetsplatser och offentlig verksamhet, vilken bedrivs av de studenter som bebor platsen. Den offentliga verksamheten domineras av en stor publik parkyta, vilken bryggar an mot den befintliga byggnaden. Under denna finns stora utställningshallar, café/bar och butik. Utställningarna kommer främst uppifrån de studenter och forskare som verkar uppe på KTH campus, och blir en publik brygga mellan campusområdet och allmänheten vilken bidrar till inblick, inspiration och förståelse av de spännande arbeten och projekt som bedrivs där. Denna plats blir på så sätt ett tillskott tyill staden både lokalt och i ett större sammanhang.

SammanfattningDenna fallstudie syftar till att undersöka den postmoderna abstrakta skulpturen som ett intressant fenomeninom området byggd miljö och den offentliga nutidskonsten. Genom vår frågeställning undersöker vimänniskors uppfattning om vad en plop art är och hur den passar in i den miljön där den står.För att undersöka detta riktar vi vår studie mot ett enskilt objekt som är konstverket Points of view påKonsthallstorget i Malmö. Det gör vi genom att skapa ett “case” - en enfallsstudie, då offentlig konst ochplats är olika, med olika förutsättningar och egenskaper för varje ny kombination. Med en enfallsstudie villvi visa på hur man kan tänka kring ett enskilt objekt och plats, men också som vägvisande för hur man kanse på andra plop arts och platser där dessa kan komma i fråga.Vårt mål är att kunna skapa en kunskapsgrundatt stå på, för att blir medvetna, motiverade och kunniga i dessa frågor kring konst och miljö för vårtframtida arbete som stadsplanerare.Vi sammanställer teorier som är relevanta kring det offentliga rummet, den offentliga konsten och denabstrakta skulpturen - begreppet “plop art”- och använder dessa i utveckling kring våra resonemang iempirin, det vill säga, resultatet av vår undersökning.Vår undersökning gör vi genom analys av artiklar och litteratur samt empiriska intervjuer. Dessa empiriskabevis väger vi sedan samman med teorin i ett uppbyggande av helheten kring denna fallstudie i kapitel 4. Idetta kapitel är avsikten att se konstverket utifrån människors upplevelser av Points of view och plats, samtmänniskans samspel med plats och konstverk.Här kan vi konstatera att den allmänna uppfattningen skiljer sig från så väl den i media upphåsadekritiken mot detta verk, såväl som flertalet författares uppfattning inom den konstkritiska teorin ochsamhällsdebatten. De negativa omdömen som har fällts av flertalet konstkritiker, bekräftas inte avallmänheten; ej heller den uppfattningen att gemene man på något sätt skulle uppfatta Points of view som enprovokation. Trots detta sammanfaller teorier med litteratur och intervjuer kring en gemensam nämnare. Detalar alla om platsen som en yta i behov av utsmyckning.I de slutsatser vi dragit från empiri och analys, redogör vi för svaren till våra frågeställningar om människorsuppfattningar om konstverk och miljö. Vi funderar över hur konsten och Points of view är en del av ensamhällelig progress. Historiskt sett har större samhällsomvandlingar ofta varit kontroversiella och utsattsför kritik, vid en första start. Kanske är detta en naturlig “fas”, att genomgå vid nya förändringar i byggd ochoffentlig miljö. Men också om konsten som det moderna sättet att marknadsföra staden, - s.k. city branding.I vår avslutande diskussion, utvecklar vi och bygger vidare på dessa tankar. utifrån empiri, analys, teori ochegna reflektioner.Med litteratur som bland annat resonerar kring Lefebvres rumsliga teorier, Gehls kvalitetskriterier, Kwonskonstteorier, Panofskys analys för konstverk, artiklar som visar på upprörda debatter och intervjuer medallmänheten, hoppas vi kunna bjuda dig som läsare på en intressant tur i vår vardagliga miljö - stadsrummetmed den postmoderna konsten som riktmärke.Trevlig läsning!Ämnesord: Offentlig plats, Offentlig konst, Plats, Platsspecifik, Kulturpolitik, Plop art, Stadsplanering,Kritik, Postmodernism. / This case study aims to investigate the postmodern abstract sculpture as an interesting phenomenon, in the area of built environment and public contemporary art. Through our questions, we examine people’s perception of what a plop art is and how it fits into the environment in which it stands.To investigate this, we direct our study towards an object of art called Points of view at Konsthallstorget in Malmö. We do this by creating a ”case” - a one-case study, since public art and place constitutes different conditions prerequisites and characteristics for each new combination. With a one-case study, we want to show how one can think about an individual work of art, and place, but also as a guide for how to look at other plop arts and places where these might be considered. Our goal is to be able to create a knowledge base, to become aware, motivated and knowledgeable about these issues regarding art and the environment for our future work as urban planners.We compile theories that are relevant to the public space, the public art and the abstract sculpture - the concept of ”plop art” - and use these in development about our reasoning in the empiric, that is, the result of our investigation.We explore our case through research in articles and literature as well as empirical interviews. We then combine these empirical evidence with the theory in building up the totality of this case study in chapter 4. In this chapter, the intention is to see this work of art based on people’s experiences of Points of view and place, as well as human interaction with the place and the work of art in this case.In this, we can conclude that the general perception differs from both the criticism raised in the media, as well as the opinion of most authors within the art-critical theory and social debate. The negative judgements made by most art critics are not confirmed by the public; nor the notion that the people in some way would perceive Points of view as a provocation. Despite this, theories coincide with literature and interviews about a common denominator. They all talk about the place as an area in need of embellishment.In the conclusions, we present the answers to our questions about people’s perceptions of artwork and the environment. We think about how art, and particularly Points of view, are part of a social progress. At a first start, major societal transformations have often been controversial and subject to criticism. Perhaps this is a natural ”phase”, to undergo new changes in the built and public environment. Also, we draw conclusions about the art as the modern way of marketing the city. In our closing discussion, we develop our results on empirics, analysis, theory and own reflections.With literature that, among other things, argues about Lefebvre’s spatial theories, Gehl’s quality criterias, Kwon’s theories of art, Panofsky’s analysis for artworks, excited articles that debates the rise of the Points of view and interviews with the general public, we hope to invite you as a reader on an interesting tour in our everyday environment - the urban space with the postmodern art as a benchmark.Enjoyable reading!Keywords: Public space, Public art, Place, Site specificity, Cultural policy, Plop art, Urban planning, Criticism, Post modernism.