In 2022, a new law was accepted by the Swedish government, that would enable libraries to apply for an access ban. An access ban would fully limit the access to the public library for those who continuously disturb the libraries every-day function. This study examines the public discussion concerning the law of access ban for libraries, and the visibility of two opposite sides in the debate. The study applies a qualitative approach in the form of content analysis, that was performed on 42 articles from Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Biblioteksbladet and Boktugg. Furthermore, the theoretical framework of media logic was used to deepen the understanding of how the ambition to stand out from the crowd, affects how news producers select events to become news stories, and the use of certain narrative methods. The questions that are posed in this study concern what arguments that speaks for and against the law, who has been given space in the medialised debate and how the theories of media logic appear in the public discourse. The result shows that editorial writers and politicians emphasize the value of issuing an access ban on those who misbehave in libraries, in order to protect those who don’t. The result also shows that library representatives underline the fact that the new law contradicts the Library Act, which warrants everyone’s access to a library, and further emphasize how the social unrest in Swedish libraries requires long-term solutions and cooperation.

Denna uppsats tar sitt avstamp i en enkel fundering; varför är det så många platser som ser ut att vara planerade på ett sätt men används på ett annat? För att smalna ner funderingen till ett konkret syfte med konkreta frågeställningar har vi tagit lärdom av olika teorier, bland annat Tuan (1997) som beskriver platser och hur de kan förstås. Vi har också läst Cattell et al. (2008) som gjort en studie inom ett snarlikt område som vårt, fast undersökt hur personer med olika kulturell bakgrund och etnicitet använder offentliga platser av olika typer och hur det påverkar hälsan. Teori och tidigare forskning likt dessa mynnar ner i syftet med arbetet som är att undersöka hur personer uppfattar offentliga platser och hur deras platskännedom, känslor och erfarenheter påverkar hur de använder platserna. Frågeställningarna som följer syftet är Hur påverkar uppfattningen av offentliga platser personers sätt att förhålla sig till dem? samt Vilka lärdomar kan dras av uppfattningen kring platser kopplat till samhällsplanering? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi valt att göra kvalitativa intervjuer eftersom känslor och erfarenheter bör få beskrivas snarare än värderas i ett kvantitativt formulär. Intervjuerna har resulterat i en förståelse för vad uppfattningen är, hur det påverkar personers förhållande till offentliga platser och hur det kan komma till nytta inom samhällsplanering. Av studien framkommer att det finns skillnader mellan kvinnor och män i hur de använder olika platser, kvinnor är bland annat mer säkerhetsorienterade och eftertänksamma. Ålder är också en aspekt som visat sig spela roll då erfarenheten av platser och platskännedomen oftast är större hos de som är äldre, vilket kan väcka känslor som nostalgi, vilket yngre personer i studien inte kopplar till de platser vi undersökt. Slutligen konstateras att uppfattningen av platser kan bidra i planeringen av offentliga platser eftersom de ger viktiga infallsvinklar på hur platser används. / This Bachelors Thesis was formulated from a simple question, why is it that so many places seem to be planned a certain way but are used differently? To narrow down the research questions and to make concrete problem statements, we have reviewed some of the literature in the field. For example, Tuan (1997) on place and the understanding of place and Cattell et al. (2008). The literature and previous research amounts to the purpose of researching how the place knowledge and sense of place affect people’s usage of a different variety of public places. The experience of place is based on the person’s knowledge, feelings and experiences linked to place and is of value for planers to learn as to why and how places are used. The statement of the problem is as follows: How do place knowledge and sense of place affect different people’s relations to public places? and What can be learned from how people experience place to benefit urban planning as a profession? To answer these questions, we chose a qualitative research with interviews, since feelings and experiences is better described than checked in boxes. The interviews have resulted in an understanding of how place is perceived and lived, how it affects the usage of public places and how it can be used in planning. This thesis finds that there is a difference between women and men in how they use different places, women are for example more thoughtful and oriented towards security. Age is also a factor that matters in experience and knowledge gathering, which also leads to nostalgia in some cases. Finally, it can be concluded that an understanding of peoples usage and experience of place can, and according to us should, affect planning as it gives new perspective on how places are used.

Syftet med detta arbete är att studera ur olika synvinklar vad som gör en plats attraktiv och tillgänglig. Arbetet utgår från en fallstudie av det planerade kajstråket Borgmästarebryggan i Karlskrona. Genom analyser av resultaten från inventeringar, observationsstudier, intervjuer, dokumentsanalyser och beprövad praktik undersöks de bakomliggande faktorerna till Borgmästarebryggan, planens överensstämmelse med kommunens mål för att skapa en attraktiv och tillgänglig plats. Därefter kommer en kritisk läsning av planförslaget att utföras med grund i forskning och teorier om attraktivitet och tillgänglighet. Borgmästarebryggans tänkta utformning skapar många goda förutsättningar för att bli en attraktiv och tillgänglig plats för allmänheten. Dock visar arbetet även att den estetiska upprustningen och biltrafiken kring platsen kan skapa begränsningar samt att under vinterhalvåret riskerar Borgmästarebryggan att främst bli attraktiv för en viss samhällsklass på bekostnad av andras tillgänglighet. Detta går emot de grundläggande kraven för en offentlig plats: att vara en plats dit alla är välkomna. / Kontakt: 0737784654

Kommuner har planmonopol i Sverige vilket innebär att de har ensamrätt att ta fram och anta detaljplaner. En detaljplan reglerar hur kommunens mark- och vattenområden ska användas och upplåtas. I planen regleras vilken mark som ska utgöra allmän plats och kvartersmark. Allmän plats är sådan mark som parker, natur, torg eller vägar som är till för allmänhetens behov. Upplåtelser av allmän plats får i regel inte ske för enskilt ändamål, då den allmänna platsen är till och upplåten för allmänna intressen. Platsens användning ska redovisas i plankartan med tillhörande planbestämmelser som är juridiskt bindande. Således ska den allmänna platsen bland annat vara tillgänglig för utryckningsfordon. Fastighetsbildning ska ske i överenstämmelse med gällande detaljplan. Vid beslut om en fastighetsbildningsåtgärd kan kommunen i sitt planerande bedöma en åtgärd som en mindre avvikelse enligt fastighetsbildningslagen 3:2 om det inte motverkar syftet med planen. Det har ifrågasatts om det är tillåtet att upplåta allmän plats för enskilt ändamål. Vissa kommuner menar att syftet med den allmänna platsen försvinner om den upplåts för ett enskilt intresse. Andra menar att det finns behov. Skälen som har använts är mindre avvikelse från detaljplan, att syftet med detaljplanen inte motverkas samt att den allmänna platsens tillgänglighet för allmänheten inte påverkas i större mån. I studien framgår att tillfälliga upplåtelser regleras i ordningslagen och upplåts med ett polistillstånd. Permanenta upplåtelser regleras i jordabalken samt i fastighetsbildningslagen och kan upplåtas via nyttjanderättsavtal eller servitut. I denna studie avser den allmänna platsen den som anges i plan- och bygglagen samt motsvarande definition av offentlig plats i ordningslagen. Syftet med denna studie är att beskriva rättsläget kring upplåtelse av allmän plats för enskilt ändamål. Studien ska även ge svar på hur utvalda kommuner och lantmäterimyndigheter förhåller sig till frågan. Vidare avser den att belysa de bakomliggande motiv som de utvalda myndigheterna har för sina beslut. Studien har avgränsats till att endast behandla upplåtelser i form av nyttjanderätter och servitut. Efter genomförd studie kan vi konstatera att enskilda upplåtelser förekommer på allmänplats. Kommuner upplåter den allmänna platsen främst med motiveringen som en mindre avvikelse från detaljplan och att syftet med platsen inte motverkas. Vidare konstaterar studien att det råder delade meningar om lagstiftningen bör förtydligas eller ändras. I dagsläget kan författarna till denna studie se att frågan om upplåtelser av allmän plats bör hanteras tidigt i planprocessen. Genom att få in frågan tidigt kan myndigheterna undvika en tidskrävande och dyr planändring. Vi ser även att det finns ett behov av att ändra eller förtydliga lagstiftningen. / Municipalities have the plan monopoly which means that they have the exclusive right to produce and adopt detailed plans. A detailed development plan regulates how land and water areas should be used and granted. The plan regulates which land that should constitute a land for public space and an area for building sites. Public space is for example land as parks, nature, squares or roads that are made for the public's needs. Public spaces are usually not allowed to be leased for private interests as they are made for public interests. The use of the site's must be reported in the map for the detailed plan, with associated plan regulations that both are legally conclusive. The public spaces should, among other things, also be available for emergency vehicles. Property formations should compliance with the current detailed plan. Minor deviations from the detailed plan can be made if the deviations are compatible with the purpose of the plan, according to the Real Property Formation Act 3:2. It has been questioned if it´s allowed to lease public spaces for private interests. Certain municipalities mean that the purpose with the public spaces disappears if it is leased for a private interest, but other municipalities think that there is a need. The selected authorities' reasons for the leases are minor deviation from the detailed plan, that the purpose of the detailed plan is not counteracted and that the public place's accessibility to the public is not affected that much. This thesis clear that land which is leased temporary regulates in the Order Act of Sweden and is leased with a police license. Permanent leases regulate in the Code of Land Laws forms part of the Statute Book of Sweden as well as in the Property Formation Act and make the leases with a use agreement or an easement. In this thesis public spaces definition that specifies in the Planning and Building Act and the corresponding definition in the Order Act of Sweden. The purpose of the thesis is to describe the legal situation concerning private leases on public places. The study is supposed to describe how four municipalities and two land survey authorities deal with the issue. The study also intends to clarify the underlying motives that the selected authorities have for their decisions. There are several rights to apply for private interests in public spaces. The authors of this thesis have defined to only investigate whether it is possible to grant land for private interests through easements or rights of user. After completing the study, we can conclude that there are shared opinions about whether the legislation should be clarified or changed. The authors of this study can see that the issue of granting public space should be dealt with early in the planning process. To start setting the issue up early, the authorities can avoid a time-consuming and expensive change of plan. We also can see that there is a need to change or clarify the legislation.

Urban Informatics är ett forskningsvetenskapligt fält som berör sig med att försöka förstå människors upplevelse av offentliga platser när teknologi är inblandat. Då det är många faktorer som påverkar människors upplevelser av platser finns det utmaningar i Urban Informatics-processer. Det visas på förståelse inom Urban Informatics på ett behov av en designvetenskaplig process som ett svar på de utmaningar som kan uppstå. User Experience Design är ett designvetenskapligt forskningsfält där processer ämnar bibehålla ett användarcentrerat perspektiv under arbetets gång. Att ta bort fokuset från datakunskapen som krävs för teknologi och istället titta på engagemang tillåter oss att se teknologi som artefakter som kan upplevas. Olika engagemangsmodeller har gjorts tidigare där vissa har ett teknologiskt fokus på engagemang eller ett urbant fokus på engagemang. Det visar att det är viktigt att undersöka hur en sammanfattad modell kan se ut för att förklara interrelationen i människors engagemang till platser och mobilteknologi. Detta kan bidra till att minska bryggan till de forskningsfält som undersöker människor, teknologi och platser. Resultatet av studien blev en engagemangsmodell på hur ett engagemangstillfälle kan se ut med dess olika engagemangstillstånd som kan uppnås i plats och/eller mobilteknologi. / Urban Informatics is a research field that involves itself with understanding the interrelation of people, places and technology. Due to its many factors that affect people’s experiences of places when technology is involved it faces several challenges. It is understood within the field of Urban Informatics that there is a need for a research-based process based on design thinking to face these challenges. User Experience Design is a research field focuses on user-centered design processes. When the focus is removed from computing and shifted to engagement, technology can be seen as artefacts that can be experienced. Different engagement models have been made in the past where they focus either on technology or places. It shows the importance to explore how a engagement model can be interpreted and suited to explain the interrelation of peoples engagement to places using technology. The findings may contribute to lessening the gap of the research fields involved in understanding people and their engagement to places and technology. The result of this study resulted in a proposed engagement model in how different conditions of mobile engagement and place engagement may appear in one engagement session.