I och med den ökande konkurrensen från externa köpcentrum och e-handel växer kraven på lokala centrum. Syftet med denna studie är att undersöka vilka visioner som en kommun, centrumförening samt fastighetsägare kan ha för ett centrum i en svensk kommun. Vidare syftar studien till att redogöra för vilka åtgärder aktörer som de ovannämnda kan vidta för att utveckla ett centrum och därefter redovisa vilka processer som genomförs. Uppsatsens utgångspunkt är Vallentuna kommun. För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts som metod. Dessutom har en genomgång av kommunens plandokument genomförts. En del av Vallentuna kommuns vision för Vallentuna centrum innebär att centrum ska vara en småstad som erbjuder natur och kultur samtidigt som kommunen ingår i en växande storstadsregion. Samtliga tre informanter väljer att beskriva centrum som en småstad eller småskalig. Sammanfattningsvis stämmer resultatet överens med använd teori samt tidigare studier. En slutsats är att de tre aktörernas sammanlagda åsikter om vad en attraktiv stadskärna är samt hur aktörerna arbetar för att Vallentuna centrum ska bli en attraktiv småstad kan antas leda till att centrum utvecklas till den småstad som aktörerna efterfrågar.

Kristinehamn likt många andra mindre till medelstora turistdestination har idag kommit att ställas inför en del problematiska aspekter. Idag används olika typer av marknadsföringsstrategier som ska ligga till grund för att locka turisten till destinationen. Ändå tycks inte Kristinehamn vara turistens primära besöksmål.   Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en mindre eller medelstor tätort med hjälp av marknadsföringsstrategier kan lyfta sina turistaktiviteter för att på så sätt attrahera turisten till att stanna under en längre period. För att kunna besvara vårt syfte samt frågeställningar har vi använt oss av olika teoretiska utgångspunkter, samt olika empiriska infallsvinklar.   Studien har resulterat i kunskap i hur mindre till medelstora tätorter arbetar med marknadsföringsstrategier för att nå ut till rätt målgrupp. Vi har även fått en inblick i vad som anses vara en attraktiv turistdestination både ur ett konsument samt producent perspektiv. En förståelse har även skapats gällande samarbetets betydelse mellan olika aktörer för att vara konkurrenskraftig gentemot andra destinationer.

Denna uppsats sammankopplar upplevelseproduktion och destinationsutveckling i syfte att ta fram en modell till destinationer som vill uppnå attraktivitet. Studien har skrivits i samband med vår examination på Institutionen för Konst, Kommunikation och Lärande vid Luleå tekniska universitet. Genom en induktiv ansats har en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer genomförts i syfte att samla in teorier från tidigare forskning och information från turistbranschen för att sedan skapa vår egen teoretiska modell. Genom analys av den empiriska datan fann vi tolv stycken tydliga kärnvärden som därmed utgjorde vår modell. Dessa kärnvärden är Mål & Vision, Hållbarhet, Kvalité, Värdskap, Strategi, Innovation, Målgrupp, Varumärke, Tema & Upplevelser med 4E-modellen, samt Infrastruktur. I våra konklusioner presenteras vår modell med målet en attraktiv destination. Modellen är ej beprövad och vi ser därför att den implementeras i vidare forskning för att testa den i praktiken. Vi ser också att modellen på olika sätt kan utvecklas.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden.  Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda. Mätverktyget innefattar en enkätundersökning vilket sedan testats på ett medelstort tillverkningsföretag med 348 anställda. För att utvärdera mätverktygets funktion och lämplighet har följande frågor besvarats: - Vad uppfattar de anställda i företaget som attraktivt hos en arbetsgivare?  - Hur uppfattar de anställda attraktiviteten hos sin arbetsgivare? - Vad skapar attraktivitet hos ett medelstort företag? Studiens resultat visar att mätverktyget fungerat relativt bra mot den bakgrund att det var första gången det testades. Resultatet från enkätundersökningen har med hjälp av teori och tidigare forskning kring employer branding gett goda förutsättningar för en meningsfull och trovärdig analys. Studien ger en tydlig bild av vilka egenskaper som uppfattas som attraktiva hos en arbetsgivare, där ett intressant och utvecklande arbete upplevs som de främsta i kategorin av egenskaper. Resultatet visar på vilka attraktivtetsaspekter som återfinns i företaget samt vilka som saknas, vilket möjliggjort rekommendationer gällande områden som ska utvecklas och satsas på. Nöjdhet är enligt teori om employer branding en bra måttstock att använda sig av vid mätningar av ett företags attraktivitet gentemot nuvarande anställda. De anställda i företaget är generellt nöjda med sin arbetssituation, något som i jämförande analyser med andra frågebatterier i enkäten gett en god bild av vilka områden som skapar attraktivitet i företaget. Här återfinns bland annat ett bra ledarskap, tillfredställande lön och tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter bland de attraktiva egenskaper som påverkar nöjdheten hos de anställda i det undersökta företaget.

Syftet för denna studie var att explorativt undersöka vad som ansågs som god visuellkaraktärsdesign enligt svenska spelgrafiker hos två olika studios. Med inspiration avtidigare forskning inom området var målet att utröna vad de ansåg var trovärdig ochattraktiv design, utifrån deras erfarenheter som professionella karaktärsdesigner. Tregrafiker med olika erfarenhet av karaktärsdesign valdes ut och intervjuades. Resultatetvisade att attraktivitet och trovärdighet kunde appliceras på hur designerna skapadesina karaktärer, men på olika sätt och beroende på vilket spel de arbetade på. Iblandvar det spelarna som hade tolkningsföreträde på vad som var god karaktärsdesign,medan i andra fall karaktärsdesignern själv. Studien gav flera exempel på hur man kanarbeta för att förbättra sin karaktärsdesign för grafiker som ämnar till att blikaraktärsdesigners och en insyn i de förväntningar man som professionell kan mötainom fältet.

AbstraktVad attraheras anställda inom en kunskapsorganisation av? Kandidatuppsatsen utgår från ett intresse för varför man väljer att börja på en viss arbetsplats och vad som gör en arbetsplats attraktiv. En fallstudie har därmed genomförts på det statliga företaget SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut med syftet att undersöka hur attraktiv SP är som arbetsplats. Detta sker utifrån valda teorier samt en egen modell om attraktiva arbetsplatser. Modellen utgår och kopplar samman fem övergripande områden; val av arbetsplats, viljan att stanna kvar på arbetsplatsen samt grad av arbetstillfredsställelse och engagemang. Utgångspunkt tas i att ett attraktivt arbete är ett arbete som individen söker sig till och stannar kvar på om det motsvarar personens förväntningar på arbetsplatsen. För att mäta själva arbetsplatsens attraktivitet används Hedlunds & Åtegs tre dimensioner, dessa tre dimensioner finns även representerade i den utformade modellen. Kandidatuppsatsen har en kvantitativ ansats där en enkätundersökning har genomförts som grundats i teorier och tidigare forskning. Enkäten skickades ut till 173 nyanställda, som anställts inom en tidsram på 2 år, 116 svarade vilket resulterade i en svarsfrekvens på 67 procent. Den deduktiva ansatsen ansågs lämplig då syftet var att undersöka de nyanställdas uppfattning om SP som arbetsplats ansågs som attraktiv, detta för att finna empiriska belägg och konkreta samband. Huvudresultatet av studien resulterade i att SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är en attraktiv arbetsplats. Detta på grund av att Hedlunds & Åtegs tre dimensioner uppfylls, att de anställda har ett starkt engagemang samt en hög arbetstillfredsställelse på arbetsplatsen. Detta styrker även det faktum att den framtagna modellens komponenter påverkas av varandra, vilket bidrar till en attraktiv arbetsplats. En grundläggande insikt som studien även medfört är att vad man tycker är en attraktiv arbetsplats är individuellt, baserat på individens livssituation och egna preferenser samt att det kan förändras över tid. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Ordet attraktiv stad används dagligen, men själva begreppet är komplex och svårdefinierat. Å ena sidan den är stark kopplad till individens egen uppfattning och åt andra sidan rymmer den många olika faktorer. Utifrån litteratur som studerades så framkom det att ett fysiskt rum i detta fall en attraktiv stad är svår att planera om inte begreppet fastställs. Det finns många teoretiker som har försökt förklara begreppet och rymma in alla faktorer under en och samma definition. Trots detta allomfattande forskningen finns det idag ingen fastställd teori eller konkret definition på vad som utgör en attraktiv stad, varken i den nyare eller äldre litteratur.I examensarbetet undersöks begreppet attraktiv stad/ attraktiv småstad. Detta gjordes med hjälp av fyra teoretiker. De teoretiker som valdes är Gehl, Arnstberg och Bergström, Andersson. Dessa teoretiker har studerats, deras synpunkter har analyserats för att se hur kan man påverka fysisk planering med hjälp av olika faktorer. Det visade sig att teoretikerna har olika synpunkter om hur man bör hantera dessa faktorer, samt olika exempel gavs med vilka medel kan man åstadkomma en attraktiv stad.De valda teorierna har applicerats på en illustrationsplan som visar hur kan man göra en småstad attraktiv, i detta fall valdes Torsås som den mest lämpligaste område. Torsås valdes pga den stora utglesningen, människorörelsen i kommunen och saknad attraktivitet i centrumområdet. Dessutom saknar Torsås flera av faktorer som förespråkades av teoretikerna på hur en attraktiv stad skulle se ut. Teorierna har brutits ner och applicerats på det valda området och resulterat i en illustrationsplan för hur centrumområdet kan utvecklas till en del av en attraktiv småstad.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som kännetecknar en attraktiv arbetsplats utifrån chefers perspektiv och att ta reda på vad de gör för att skapa en framgångsrik arbetsplatskultur. Med en attraktiv arbetsplats avses en arbetsplats där medarbetare vill arbeta, stanna kvar och engagera sig. För att få svar på frågeställningarna, uppfylla syftet och gå på djupet genomförs en kvalitativ studie där tre chefer på olika arbetsplatser som enligt medarbetarna anses som attraktiva intervjuas. Resultatet visar vad cheferna anser vara betydelsefulla faktorer och fyra teman presenteras - värdegrund, ledarskap, utvecklingsmöjligheter samt arbetsmiljö och hälsa. Dessa villkor behöver vara uppfyllda för att medarbetare ska uppfatta sin arbetsplats som tilltalande och för att få igång utvecklande och lärande processer inom organisationen som leder till attraktivare arbetsplatser med trivsel och en väl förankrad kultur. Uppsatsen visar att de intervjuade cheferna har lärt sig vilka faktorer som leder till att arbetsplatsen anses vara attraktiv. Deras metoder och handlingar som visar sig i studien, stämmer väl in på vad modern forskning har konstaterat ger attraktiva arbetsplatskulturer. Utifrån ett arbetslivspedagogiskt perspektiv diskuteras studien och kopplas till aktuell forskning.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka personalvetarstudenters upplevelser av vad som är en attraktiv arbetsgivare inom HR-området. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och byggde på tio semistrukturerade intervjuer. Materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Utifrån dataanalysen framkom fyra huvudteman som ansågs vara av betydelse för att en arbetsgivare ska upplevas attraktiv. Dessa huvudteman var stöttande kollegor, HR-utbildningens inflytande, organisations-och arbetskultur och villkor i arbetslivet. Studenterna lyfte fram ytterligare aspekter som skapade underteman. Stöttande kollegor och HR-utbildningens inflytande har inga underteman. Organisations-och arbetskultur har tre underteman: trygghet, delaktighet och ledarskap. Huvudtemat villkor i arbetslivet består av fyra underteman: övriga förmåner, flexibilitet, ekonomiska ersättningar och utvecklingsmöjligheter. Personalvetarstudenternas uppfattning av vad som är en attraktiv arbetsgivare visade sig vara överensstämmande bland deltagarna. Baserat på framtagna teman skiljer sig svaren bland deltagarna delvis åt med tidigare forskning om synen på arbetsgivarattraktivitet. / The aim of this study was to investigate HR-students experiences of what is an attractive employer in the HR-area. The study was conducted using a qualitative method and was based on ten semi-structured interviews. The material from the interviews was analyzed using inductive thematic analysis. Based on the data analysis, four main themes emerged that were considered to be of importance to make an employer attractive. These were supportive colleagues, influence of HR-education, organizational and work culture and conditions in working life. The students highlighted additional aspects which created subgroups. Supportive colleagues and the influence of HR-education do not have any subgroups. Organizational and work culture has three subgroups: security, participation and leadership. Conditions in working life consist of four subgroups: other benefits, flexibility, financial remuneration and development opportunities. The HR-students perception of what was considered to be an attractive employer proved to be consistent among the participants. Based on the main themes the answers among the participants partially differs from previous research on the view of employer's attractiveness.