Ordet attraktiv stad används dagligen, men själva begreppet är komplex och svårdefinierat. Å ena sidan den är stark kopplad till individens egen uppfattning och åt andra sidan rymmer den många olika faktorer. Utifrån litteratur som studerades så framkom det att ett fysiskt rum i detta fall en attraktiv stad är svår att planera om inte begreppet fastställs. Det finns många teoretiker som har försökt förklara begreppet och rymma in alla faktorer under en och samma definition. Trots detta allomfattande forskningen finns det idag ingen fastställd teori eller konkret definition på vad som utgör en attraktiv stad, varken i den nyare eller äldre litteratur.I examensarbetet undersöks begreppet attraktiv stad/ attraktiv småstad. Detta gjordes med hjälp av fyra teoretiker. De teoretiker som valdes är Gehl, Arnstberg och Bergström, Andersson. Dessa teoretiker har studerats, deras synpunkter har analyserats för att se hur kan man påverka fysisk planering med hjälp av olika faktorer. Det visade sig att teoretikerna har olika synpunkter om hur man bör hantera dessa faktorer, samt olika exempel gavs med vilka medel kan man åstadkomma en attraktiv stad.De valda teorierna har applicerats på en illustrationsplan som visar hur kan man göra en småstad attraktiv, i detta fall valdes Torsås som den mest lämpligaste område. Torsås valdes pga den stora utglesningen, människorörelsen i kommunen och saknad attraktivitet i centrumområdet. Dessutom saknar Torsås flera av faktorer som förespråkades av teoretikerna på hur en attraktiv stad skulle se ut. Teorierna har brutits ner och applicerats på det valda området och resulterat i en illustrationsplan för hur centrumområdet kan utvecklas till en del av en attraktiv småstad.

I den internationella forskningen om styrelseformer finns en allmän uppfattning om att den politiska utvecklingen under 1900-talet indikerar en övergång från government till governance. Nya styrelse- och samarbetsformer har inneburit att den tidigare välfärdspolitiken har omformulerats till en entreprenörsmässig stadspolitik, vilket har skapat en innehållsmässig förskjutning i planeringens grundläggande syfte och mål. Mot bakgrund av globaliseringen satsar numera allt fler städer på att marknadsföra sig som attraktiva för att kunna konkurrera om det internationellt rörliga kapitalet. Problematiken i detta sammanhang är att särskilda handlingsinriktade strategier har blivit dominerande i det planpolitiska arbetet, vilket således får konsekvenser för stadens utformning och stadsbild. Den kommunikativa planeringen förespråkar samverkan och dialog mellan alla berörda parter i syfte att skapa konsensus och en samsyn i stadsbyggnadsfrågor. Men beroende på vilka idéer som inkluderas respektive exkluderas från diskursen påverkas därmed vår uppfattning och förståelse av stadens attraktivitet. I den internationella forskningen förefaller begreppet attraktivitet ha en hegemonisk betydelse. Trots detta, verkar det finnas motsättningar i svenska publikationer om vad som utgör stadens attraktivitet och då lika mycket vilken typ av stadspolitik som bör bedrivas i en nutida kontext. Studien syftar till att studera den attraktiva stadens konstruktion genom en diskursanalys. Därmed är avsikten att synliggöra vilka föreställningar som framträder i diskursen och som influerar det samtida planpolitiska arbetet på den kommunala nivån.

Kramfors är en småstad i Västernorrlands län där det historiskt sett har funnits många bosatta då regionen varit framstående inom sågverksindustrin. Då denna industri minskad under de senaste femtio åren har även befolkningsmängden i kommunen och staden minskat drastiskt. Denna befolkningsminskning ökar också genom att åldersfördelningen i kommunen är förskjuten mot de äldre generationen i kombination med att det föds för få barn. För att förhindra den utarmning som i detta nu håller på att ske i både staden och kommunen som helhet måste någonting göras. För att arbeta emot denna befolkningsminskning står Kramfors kommun därför bland annat inför ett framtagande av en handelspolicy och ett omfattande utvecklingsarbete i stadskärnan. Kramfors kommun vill därför veta vilka faktorer de ska fokusera på under det kommande utvecklingsarbetet för att agera mer kundorienterat och skapa ett större värde för individen, vilket också utgör studiens problemformulering. Denna studie syftar därför till att på uppdrag av Kramfors kommun undersöka hur individerna i staden uppfattar staden i dagsläget och vad de önskar ska prioriteras i den kommande utvecklingen av stadskärnan för att skapa en så attraktiv stad som möjligt. Studien utförs på två intressentgrupper, boende och besökare, vilka studeras genom en kvantitativ enkätundersökning. Studien undersöker en omfattande samling faktorer som enligt tidigare forskning bidrar till en attraktiv stad. Faktorerna som undersöks i studien är kopplade till stadens fysiska miljö och har undersökts genom två huvudfrågor: 1.      Till vilken grad uppfattas olika faktorer i stadskärnan vara tillfredsställande för individen? 2.      Vilka faktorer bör prioriteras för att göra Kramfors stad mer attraktiv i framtiden? Studiens resultat har sammanställts och genererat ett underlag för boende och besökares nuvarande uppfattning av stadskärnan tillsammans med de faktorer som dessa anser bör prioriteras först i den kommande utvecklingen. Studien har visat att de faktorer som båda intressentgrupper tycker bör prioriteras först är Parker och grönområden, Handelsutbudet och Arrangemang och aktiviteter i stadskärnan (dagtid). Övergripande visar studien att det är faktorer som ökar motiven till att besöka stadskärnan som bör prioriteras högt och de faktorer som istället utgör bekvämligheter som Parkeringsplatser eller Belysning i stadskärnan som enligt individerna i staden inte bör prioriteras i första hand. Studien visar också att individens nuvarande uppfattning om en faktor inte behöver bara låg för att individen önskar att den ska prioriteras. En faktor med högt utbud har i studien också visat sig ha låg tillfredsställandegrad och hög önskad prioritering. Genom att använda sig av denna studies resultat kan Kramfors kommun arbeta kundorienterat för att skapa en attraktivare stad på ett både tids- och kostnadseffektivt sätt.

Bakgrund och problem: Det har byggts ungefär 50 nya arenor under 2000-talet och i flera fall har arenorna byggts i små kommuner. Varje år lägger Sveriges kommuner ut 400 miljoner kronor för att arenorna ska gå runt. Med detta som bakgrund tycks arenatrenden trots allt öka, men varför? Media lyfter ofta fram den ekonomiska situationen för en arena men kommunerna beskriver att de vill skapa ett värde som inte kan mätas i ekonomiska termer.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och förstå kommunens syn på en arenas lönsamhet genom att beskriva beslutsprocessen för etablering av en ny arena. För att uppfylla detta kommer vi att identifiera och förklara avgörande faktorer (både ekonomiska och icke-ekonomiska).   Avgränsningar: Vi har valt att endast studera multiarenor och därmed uteslutit andra typer av arenor. Vi har även valt att göra en avgränsning till att undersöka fyra olika multiarenor i södra Sverige, där arenorna är byggda under 2008-2012 och har en kapacitet på mellan 4400 och 5500 åskådare. Vi har också gjort en avgränsning till att bara studera arenor där kommunen tagit det främsta initiativet till att bygga.   Metod: Uppsatsen har en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsinriktning. Den empiriska studien består huvudsakligen av semistrukturerade intervjuer och offentliga dokument.   Slutsats: Kommuner räknar inte med att arenor ska vara ekonomiskt lönsamma utan att de istället ska skapa värde för invånarna. Värdet utgörs bland annat av att gynna folkhälsan, bli en attraktiv stad samt att kunna erbjuda idrotts- och nöjesevenemang. Samtliga studerade kommuner har gamla och nedslitna anläggningar som byggts ungefär vid samma tidpunkt vilket kan förklara den aktuella arenatrenden som en andra arenavåg.

Det offentliga rummet pekas ut som allt mer betydelsefull för stadens tillväxt och välstånd vilket har skapat ett intresse av att utveckla och förändra det. Studien problematiserar en ökad fokusering på det offentliga rummet, både bland offentliga och privata aktörer. Nya typer av miljöer skapas som en följd av olika typer av stadsförnyelseprogram och samhällsstyrning. Genom fallstudier i Rotterdam, Calgary och Karlskrona så belyses olika typer av privatiseringar som har skett samt olika motiv och strategier som föranleder denna utveckling.

Under 1960 och 1970-talet öppnade flera Domusvaruhus runt om i Sveriges stadskärnor. Med bilen kunde både nära- och långväga besökareresa till varuhuset. I takt med att externa köpcenter och e-handel har tillkommit har antalet besökare till de centrumnära galleriabyggnaderna (tidigare Domusvaruhus) minskat. Numera är det vanligt förekommande att handelsverksamheter tvingas stänga på grund av konkurrensen från externa köpcenter och e-handel. Detta resulterar i tomma lokaler i centrumnära galleriabyggnader som för med sig ett mindre utbud att erbjuda besökare. Färre besökare till de centrumnära galleriabyggnaderna resulterar i färre besökare till platsen runt om galleriabyggnaden men också hela stadskärnan.Syftet med detta examensarbete är att bidra med ökad kunskap om hur befintliga centrumnära gallerior kan omformuleras som idé och i singestaltning. Detta för att möta dagens utmaningar hur galleriabyggnaderna återigen kan bidra till centrumutveckling samt hållbara och attraktiva stadsmiljöer. Målet är att finna en ny utformning och funktion för Odenhuset i Trollhättan. Resultatet ska även kunna tillämpas på andra befintliga gallerior i liknande centrala stadsmiljöer. Studien utfördes genom metoden Research by Design som innehåller detre faserna: förstudie, designprocess och designanalys. Genom Research by Design är det möjligt att skapa ett gestaltningsförslag för den nya utformningen där förslaget bygger på en vetenskaplig förstudie. Den första fasen förstudie, inkluderar platsbesök och litteraturstudier. De gallerior som besöktes i studien är antingen i framkant av att kombinera verksamheter i byggnaden (Mixed Use) eller är i en liknande situation som Odenhuset med allt färre aktiva verksamheter. Slutsatsen av arbetet är att det är grundläggande att acceptera handelns utveckling för att finna en ny funktion för centrumnära galleriabyggnader. Handeln har kontinuerligt förändrats utifrån människans behov. Då externa köpcenter samt e-handel uppfyller människans nya behov bättre än vad centrumnära galleriabyggnader gör har denna konkurrens uppstått. Resultatet av gestaltningsförslaget i detta arbete är därför flexibelt och anpassningsbart för centrumnära galleriabyggnader så att de återigen kan uppfylla människans nya och framtida behov. Gestaltningsförslaget och den nya funktionen av den centrumnära galleriabyggnaden bör lämpligen inkludera olika typer av verksamheter. Fler verksamheter samlade på samma plats skapar ett större utbud och därmed skapas bättre förutsättningar för att locka till sig besökare. Att kombinera verksamheter ger goda förutsättningar till att skapa mångfald och rörelse i och utanför byggnaden. Den nya utformningen inkluderar verksamheter som ger förutsättningar till att få människors vardag att fungera bättre. / During 1960 and 1970, several Domus department stores opened in the city centres of Sweden. By car, both local and long distance visitors could visit the Domus department store. As the external shopping centres and electronic commerce appeared, the number of visitors to the city malls (previously Domus department stores) has decreased. Nowadays, it is common for trade business to be forced to close the business because of the competition from external shopping centres and electronic commerce. This results in the fact that empty rooms nowadays are commonly found in city mall buildings. With the empty spaces, the city mall buildings have a limited range of goods and services. Less visitors to the city mall buildings result in less visitors to the place next to the city mall building, but also less visitors to the entire city centre.The purpose of this master thesis is to contribute with increased knowledge of how the existing city mall buildings can be redesigned as an idea and in its design. This because it is necessary to meet today’s challenges how the city mall buildings can contribute to a better sustainable and an attractive urban environment. The aim of this master thesis is to find a new design and function for Odenhuset in Trollhättan. The result should also be able to apply for similar existing city malls in central urban environments.The study was conducted by using the method called Research by Design. The method contains the three phases: pre-studies, design process and design analysis. Through Research by Design, it is possible to create a design proposal for the new function of the building where the proposal is based on scientific pre-studies. The first phase pre-studies includes site visits and literature studies. The city mall buildings that were visited for thestudy are either in the leading edge of Mixed Use or does the visited city mall building has many empty premises in the building.The conclusion of this master thesis is to find a new function for a centreclose city mall building, it is essential to accept the trade development. How trade has developed and changed is based on what human needs has looked like. Since external shopping malls and electronic commerce meetpeople nowadays needs better than the city malls does, the competition for customers has arisen. The result of the design proposal is therefore flexible and adaptable in order to make the city mall buildings once againbe able to meet new and future human needs. The design proposal and the new function of the city mall building should conveniently include different activities available for everyone. To combine different activities creates a wider range for the place. A wider range makes better conditions for the building to get more visitors and movement around the place.The design proposal gives space in the city mall building for activities thatmakes people’s everyday lives work better.

Att en plats har förmågan att attrahera är viktigt av många anledningar, men vad anses vara attraktivt på en plats? Hur definieras “attraktivitet” och vad innebär uttrycket “attraktiv stad”? Dessa är huvudfrågeställningarna som besvaras i denna studie. Med frågeställningarna i åtanke har datainsamling genomförts för att besvara frågorna och detta genom en litteraturstudie. Då denna grund har lagts har en analys genomförts genom undersökning av Södertälje kommun som är en kommun där arbete med attraktivitet utförs, bland annat genom en intervju. Undersökningens syfte var att utreda vilka faktorer som gör just Södertälje till en attraktiv kommun och det huvudresultat, som också kan ses som en av slutsatserna, är att kommunen har jobbat utifrån dess egna förutsättningar genom att främst utveckla skolan och på så sätt bidra till kommunens attraktionsförmåga. / A place’s ability to attract is important for many reasons, but what is considered to be attractive in a location? How is “attractivity” defined and what does the expression “attractive city” mean? These are the main questions at issue that are answered in this study. The main aim is to shine light on the factors that make a specific place attractive. With the questions in mind, a literature study was made. When the ground was laid, an analysis was made by surveying the municipality of Södertälje, which is a township where work with attractivity is executed. The purpose of the investigation was to investigate the factors that make Södertälje an attractive municipality and the main result, which can also be seen as one of the conclusions, is that the municipality has been working based on its own conditions by developing the schools and by that contribute to the place ́s ability to attract.

Studentantalet på Luleå Tekniska Universitet I Piteå har gått från hela 900 till 300 de senaste ca 12 åren. En trend som både Piteå kommun och LTU vill motarbeta, samtidigt som Piteå kommun vill öka antalet inflyttande till platsen. På uppdrag av det kommunala företaget Piteå Science Park så var därför målet med detta examensarbeteatt ta fram en lösning som både ökar intresset för de musikutbildningar som erbjuds på LTU i Piteå och Framnäs Folkhögskola samt uppmuntrar de studerande till att vilja bo kvar i staden efter avklarade studier. Examensarbetet ingår i utbildningen Teknisk design högskoleingenjör vid Luleå Tekniska Universitet. I projektet användes IDEOs Human-Centered design-process bestående av de tre faser inspiration, ideation och implementation. I varje fas användes ett antal metoder för att, på ett metodiskt och produktivt vis, utveckla ett koncept som uppfyllde de krav och önskemål som satts av uppdragsgivaren och målgruppen. Här genomfördes bland annat, en mängd intervjuer med både användare och experter, olika workshops för att ta fram och vidareutveckla idéer, insamling av inspiration med hjälp av metoden benchmarking och slutligen prototypande av konceptet. Under intervjuerna med användarna kom en hel del intressanta behov och önskemål fram, till exempel att de tyckte att det måste finnas fler och prisvärda aktiviteter i Piteå och att de inte besöker centrum oftare än 1 gång per vecka i snitt. Arbetet resulterade i slutkonceptet Pitepuls som är en eventhemsida där alla Piteås evenemang är samlade under ett och samma tak. Sidan innehåller event kopplade till kultur, sport, religion, och friluftsaktiviteter och skall vara tillgänglig för både studerande, fastboende och turister. Projektet genererade ett koncept som har potential att lyfta fram Piteå som eventstad och därmed öka dess attraktivitet, både bland unga vuxna men också bland fastboende och turister, samt att det därmed hjälper Framnäs och LTU Piteå att sticka ut bland mängden folkhögskolor och musikhögskolor.