Bakgrund och problem: Det har byggts ungefär 50 nya arenor under 2000-talet och i flera fall har arenorna byggts i små kommuner. Varje år lägger Sveriges kommuner ut 400 miljoner kronor för att arenorna ska gå runt. Med detta som bakgrund tycks arenatrenden trots allt öka, men varför? Media lyfter ofta fram den ekonomiska situationen för en arena men kommunerna beskriver att de vill skapa ett värde som inte kan mätas i ekonomiska termer.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och förstå kommunens syn på en arenas lönsamhet genom att beskriva beslutsprocessen för etablering av en ny arena. För att uppfylla detta kommer vi att identifiera och förklara avgörande faktorer (både ekonomiska och icke-ekonomiska).   Avgränsningar: Vi har valt att endast studera multiarenor och därmed uteslutit andra typer av arenor. Vi har även valt att göra en avgränsning till att undersöka fyra olika multiarenor i södra Sverige, där arenorna är byggda under 2008-2012 och har en kapacitet på mellan 4400 och 5500 åskådare. Vi har också gjort en avgränsning till att bara studera arenor där kommunen tagit det främsta initiativet till att bygga.   Metod: Uppsatsen har en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsinriktning. Den empiriska studien består huvudsakligen av semistrukturerade intervjuer och offentliga dokument.   Slutsats: Kommuner räknar inte med att arenor ska vara ekonomiskt lönsamma utan att de istället ska skapa värde för invånarna. Värdet utgörs bland annat av att gynna folkhälsan, bli en attraktiv stad samt att kunna erbjuda idrotts- och nöjesevenemang. Samtliga studerade kommuner har gamla och nedslitna anläggningar som byggts ungefär vid samma tidpunkt vilket kan förklara den aktuella arenatrenden som en andra arenavåg.