Global ETD Search

1	Befolkningstillväxt Piteå kommun : En kvantitativ registerstudie rörande in- och utflyttning åren 2009-2014 Björklund, Fredrik January 2017 (has links) Piteå kommun är enligt SKL en kommun i glesbefolkad region. Framtidens utmaningar för mindre kommuner i Sverige handlar om hur kommunal service och offentlig välfärd ska finansieras när medelåldern ökar och befolkningsunderlagen sviktar. Piteå kommun har under lång tid haft en befolkningstillväxt när liknande kommuner går i motsatt riktning. In- och utflyttning har en stor betydelse för denna utveckling och genom en sekundäranalys av registerdata från databasen Place vid kulturgeografiska institutionen ämnar denna uppsats att kartlägga in- och utflytning från Piteå kommun åren 2009 – 2014. Med hjälp av deskriptiv statistik och logistiska regressionsmodeller har de attribut vilka påverkar in- och utflyttning från kommunen tagits fram. Undersökningen omfattar även hur olika delar av landet påverkar befolkningssammansättningen i Piteå kommun. Resultaten visar att individer med annat födelseland är mer flyttbenägna och att de flyttar i riktning mot framförallt Stockholm och Uppsala län. Det framkom även att Skellefteå, Luleå och Umeå kommun har en betydande del i att förse Piteå kommun med högskoleutbildade individer och att Stockholms och Uppsala län tillsammans med Norrbottens län har ett obalanserat flyttutbytte med Piteå kommun. Mer generellt kring både in- och utflyttning visar resultaten att attributen; stigande ålder, ensamstående med/utan barn, högskoleutbildning, CSN och försörjningsstöd alla ökar sannolikheten för flytt. Piteå kommun inflyttning utflyttning registerdata oddskvot
2	Intern employer branding. Hur kan Piteå kommun stärka sitt varumärke som en attraktiv arbetsgivare bland sina anställda? Andersson, Andreas, Fors, Hampus January 2017 (has links) Syftet med studien var att beskriva och analysera hur Piteå kommun genom intern employer branding kan stärka varumärket som en attraktiv arbetsgivare utifrån de anställdas perspektiv. I studien ingår också ett genusperspektiv där likheter och skillnader mellan kvinnor och män i uppfattningen om en attraktiv arbetsgivare i allmänhet och om Piteå kommun som arbetsgivare analyseras. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta stycken informanter som samtliga har en anställning på Piteå kommun. Studien inspirerades av ett fenomenografiskt angreppssätt, vilket lämpar sig väl för att beskriva olika individers uppfattningar om sin omvärld. Det framkom att anställda på Piteå kommun tycker att det som gör organisationen till en attraktiv arbetsgivare är en känsla av trygghet i anställningen, betydelsefulla arbetsuppgifter och att det finns en mottaglighet för nytänk. Vidare ansågs organisationen som flexibel tack vare god kommunikation och att det fanns ett förtroende för de anställdas kompetens. För att bli ännu attraktivare som arbetsgivare och stärka sitt interna employer brand ytterligare bör organisationen se över vissa förbättringsområden. Dessa är att bli bättre på att visa uppskattning, jobba mer enhetligt inom organisationen samt förbättra utvecklingsmöjligheterna. Dessutom fanns en önskan om en tydligare riktning vart organisation vill och att kritiskt granska arbetssätten. Slutsatsen blev att Piteå kommun överlag upplevs som en attraktiv arbetsgivare men att det fortfarande finns förbättringsmöjligheter. Intern employer branding attraktiv arbetsgivare anställda könsperspektiv semistrukturerad intervju Piteå kommun Pedagogy Pedagogik
3	Munksund 5 : En rättsutredning gällande miljöbalkens efterbehandlingsansvar vid en miljöförorening Johansson, Malin January 2019 (has links) Munksund 5 är namnet på en timmerbogseringsbåt som sedan år 1964 ligger under vattenytan i Piteälven. Båten sägs ha förlist med upp emot 6 000 liter tjockolja kvar i tankarna. Det finns idag ingen registrerad ägare till båten. Sommaren 2018 observerades en stor oljefläck i närheten av båtens position. Det bekräftar en miljöförorening men det är fortfarande inte fastställt att oljan kom från Munksund 5. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur miljöbalken reglerar efterbehandlingsansvaret vid en miljöförorening. Frågeställningarna som väglett arbetet är vad principen om att förorenaren betalar innebär samt vem som kan anses ha avhjälpandeansvaret efter Munksund 5. För att uppfylla syftet med uppsatsen har den rättsdogmatiska metoden använts. Utgångspunkten för metoden är att studera de allmänt accepterade rättskällorna. Av resultatet framgår att det är avgörande om Munksund 5 är att anse som en fristående delverksamhet eller som en integrerad verksamhet med sågverket, för att ansvar ska kunna riktas mot den tidigare verksamhetsutövaren. Det allmänna kommer att få stå för hela, eller stor del, av kostanden för de eventuella efterbehandlingsåtgärderna. Munksund 5 Piteå kommun SCA Polluter Pays Principle PPP Principen att förorenaren betalar Miljöbalken MB Efterbehandlingsansvar Miljöförorening Law Juridik
4	Furunäset och mentalsjukvården : en studie i en institutions kontroll över patienters livsvillkor / Furunäset and the mental health care : a study in an institution's control over patients' living conditions Johansson, Rolf January 2013 (has links) The Swedish mental hospitals existed for about one hundred years, the period around 1880-1980. The research is intended to be from a local setting perspective to study the local approach used to meet requirements from Furunäsets mental hospital principals 1960 - 1972, the effect this had on the care and treatment of mentally ill patients and how Swedish society's changing approach to mental health influenced the process. The results of the research showed that Furunäset searched for ways to meet the principals' requirements which often went against the patients’ personal best. Furunäsets mental hospital strove to fulfill its institutional goals in them selves rather than giving patients the care and treatment they needed. The Swedish society's attitude to mental illness changed during the 1960s and 70s as a result of a massive social criticism which came from the radical left. The psychiatric treatment was changed by the humanistic psychology breakthrough in the late 1950s and early 60s. This meant that the focus shifted from treating patients as objects to be seen as people with human qualities. These changes created a conflict between the society's belifs and the mental hospital's, regarding the function of Furunäsets Mental Hospital. The conflict led to the Swedish government taking the first step towards reorganizing mental health services by building hospitals in the early 1970s that combined somatic and psychiatric care. vård mental mentalsjukvård mentalsjukhus Furunäset Norrbotten Giddens struktureringsteorin. struktur livsvillkor historia behandling omvårdnad psykiatri medicin terapi neuroleptika tandvård huvudman landstinget Piteå kommun bosättningsbegreppet lägsta effektiva omhändertagandenivå
5	PITEPULS : Så kan Piteå bli en attraktiv stad för musikstuderande Franzén, Anna January 2022 (has links) Studentantalet på Luleå Tekniska Universitet I Piteå har gått från hela 900 till 300 de senaste ca 12 åren. En trend som både Piteå kommun och LTU vill motarbeta, samtidigt som Piteå kommun vill öka antalet inflyttande till platsen. På uppdrag av det kommunala företaget Piteå Science Park så var därför målet med detta examensarbeteatt ta fram en lösning som både ökar intresset för de musikutbildningar som erbjuds på LTU i Piteå och Framnäs Folkhögskola samt uppmuntrar de studerande till att vilja bo kvar i staden efter avklarade studier. Examensarbetet ingår i utbildningen Teknisk design högskoleingenjör vid Luleå Tekniska Universitet. I projektet användes IDEOs Human-Centered design-process bestående av de tre faser inspiration, ideation och implementation. I varje fas användes ett antal metoder för att, på ett metodiskt och produktivt vis, utveckla ett koncept som uppfyllde de krav och önskemål som satts av uppdragsgivaren och målgruppen. Här genomfördes bland annat, en mängd intervjuer med både användare och experter, olika workshops för att ta fram och vidareutveckla idéer, insamling av inspiration med hjälp av metoden benchmarking och slutligen prototypande av konceptet. Under intervjuerna med användarna kom en hel del intressanta behov och önskemål fram, till exempel att de tyckte att det måste finnas fler och prisvärda aktiviteter i Piteå och att de inte besöker centrum oftare än 1 gång per vecka i snitt. Arbetet resulterade i slutkonceptet Pitepuls som är en eventhemsida där alla Piteås evenemang är samlade under ett och samma tak. Sidan innehåller event kopplade till kultur, sport, religion, och friluftsaktiviteter och skall vara tillgänglig för både studerande, fastboende och turister. Projektet genererade ett koncept som har potential att lyfta fram Piteå som eventstad och därmed öka dess attraktivitet, både bland unga vuxna men också bland fastboende och turister, samt att det därmed hjälper Framnäs och LTU Piteå att sticka ut bland mängden folkhögskolor och musikhögskolor. Music students Piteå municipality Human-Centered design Social sustainability Attractive city Event website Musikstuderande Piteå kommun Human-Centered design Social hållbarhet Attraktiv stad Evenemangshemsida Design Design
6	Kampen om Piteå handelshamn 1950 - 1973 : från lokal stadshamn till nationell handelshamn Johansson, Rolf January 2011 (has links) Survey's purpose is to illustrate why and how the process happened when Piteå relocated its commercial port away from Skuthamn to the new construction on Haraholmen 1950-1973. How decision-makers worked to achieve their goals, how the work changed and what incentives motivated them to act. The results showed that the decision was taken not to retain the existing commercial port in large part due to Skuthamns physics attributes, which made it impossible to ship large deep vessels from there. The reason that the decision about the port took such a long time was due to a local political conflict which was based on interest in the ownership of Haraholmen. The reason for the location of the trading port became Haraholmen had political backgrounds. The study's methodology is qualitative and describes the events chronologically. / Undersökningens syfte är att belysa varför och hur processen gick till när Piteå flyttade sin kommersiella hamn bort från Skuthamn och byggde upp den nya internationella handelshamnen på Haraholmen 1950-1973. Hur beslutsfattarna arbetade för att nå sina mål, hur förändrades deras arbetsmetoder med tiden och vilka incitament som motiverade dem att agera. Resultaten visade att beslutet som fattades att inte behålla den befintliga kommersiella hamnen Skuthamn som Piteås handelshamn till stor del berodde på att Skuthamns fysiska attribut omöjliggjorde transporter dit med stora djupgående fartyg. Anledningen till att beslutet om hamnen tog så lång tid berodde på en lokalpolitisk konflikt som grundade sig i vilken aktör som innehade äganderätten av markområdet på Haraholmen. Anledningen till lokaliseringen av handelshamnen på Haraholmen hade sin bakgrund i statens transportpolitik. Metoden som använts är kvalitativ och beskriver händelserna kronologiskt. hamn handelshamn Piteå Haraholmen Klemenäs Holmsund Umeå Luleå stadshamn hamnar norrland norrbotten älv älvar lokalisering hastighetsprincipen närhetsprincipen Hamndirektionen SCA ASSI Cementa Hamnstyrelsen Piteå kommun hamnutredning riksfarled SJ kraftliner Lövholmen centralhamn

1

Page generated in 0.3107 seconds