Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010.

Diss. Göteborg : Univ., 2003.

Uppsatsen riktar fokus på socionomers bild av ansvarsfördelning kring samverkan mellan välfärdssamhällets aktörer, inom det sociala trygghetssystemet. För att minska risken att klienter faller mellan stolarna. Studiens material grundas i ett fiktivt fall där individen blir slussad mellan olika aktörer och riskerar att falla mellan stolarna. Materialet samlades in med hjälp av vinjettmetodik inom ramen för ett enkätutskick. Resultatet av studien kopplades till teorier om samverkan och copingstrategier som beskriver socionomernas bemästringsförmåga. Slutsatsen av studien var att socionomerna ansåg att klienter som hänvisas mellan välfärdssamhällets aktörer var vanligt förekommande. På grund av hög arbetsbörda och stress hade socionomerna problem med att stötta individerna. Det resulterade i att individerna som befann sig i gränslandet mellan olika aktörer inte fick det stöd som de behövde. Detta kunde på sikt leda till att en redan utsatt individ som befann sig i gränslandet mellan olika aktörer drabbades av en dubbel utsatthet, då den riskerade att falla mellan stolarna i det svenska trygghetssystemet.

Historiskt sett har containerverksamhet varit en av de viktigaste funktionerna inom den logistiska kedjan runt om i världen. APM Terminalen fyller ett stort ansvar för containertransporter i Sverige men även i hela Norden. Nätverket som företaget erbjuder sträcker sig över hela världen. Eftersom effektiviteten i terminalen har förmåga att påverka effektiviteten i hela logistikkedjan globalt, bör detta ämne tas på allvar, på grund av den omfattning av påverkan detta har på internationell och nationell nivå. APM Terminals Gothenburg AB har länge fått kritik från åkerierna på grund av kö och lång hanteringstid för inkommande lastbilar som lastar eller lossar sina containrar till grindarna, mer specifikt gate 2 och 4. Detta problem har återkommit varje dag vid samma tidpunkt och få förändringar har utförts för att förebygga problemet. Som ett resultat av ett ineffektivt processflöde för de inkommande lastbilarna har åkerierna varit missnöjda med hur processen fortfarande är densamma. Denna studie syftar till att identifiera och lösa problemet med kö samt minska hanteringstiden för inkommande lastbilar. För att kunna identifiera processens flaskhals presenteras en processflödeskarta för inkommande lastbilar utifrån den information som samlats in med olika metoder som intervjuer och observationer. Vidare i studien identifieras även andra orsaker till problemen. Därefter kommer lösningar att tas fram genom att använda kunskaper och information från litteraturartiklar och studier. Resultatet från studien visar att terminalen behöver implementera ett bokningssystem för inkommande lastbilar. En annan åtgärd är att öka mängden av resurser, både arbetskraft och materiella resurser. Dessutom bör en ändring av avbokningspolicyn för containrarna ses över. Samarbete med andra containerverksamhet skulle också bidra till många fördelar som kan minska hanteringstid och köbildning. Alla dessa åtgärder kommer att kräva mycket kapital som terminalens chefsavdelning bör överväga. / APM Terminal fulfils a major responsibility for container transport in Sweden but also throughout the Nordic region. The network that the company offer extends all around the world. Since the topic of efficiency within our field of study does affect the efficiency of the whole logistics chain globally, therefore, we should take the matter seriously due to the magnitude of impact it does on an international and national level. APM Terminal in Gothenburg, Sweden, is facing criticism from their hauliers due to the queue and long handling time for incoming trucks that load or unload their containers to the gates, specifically gate 2 and 4. This problem has been recurring every day at the same time. As the result of an inefficient process streamline for the incoming trucks, hauliers have been very unhappy with how the process remain the same. This study aims to determine and solve the problem of queue and reduce the handling time for incoming trucks for gate 2 and 4. In order to determine the bottle neck of the process, a process flow map for incoming trucks is presented from the information gathered using different methods such as interviews and observation. Thereafter, by using literature articles and comparing to other studies, solutions will be found. The result that was found suggested that the terminal should implement a booking system for incoming trucks. Another suggestion is to increase the number of resources, including both labour force and material resources. Moreover, a change of cancellation policy for the containers should be implemented. A collaboration with other terminals would also contribute to many benefits that can reduce handling time and queue formation. All these suggestions will require a lot of capital which the head department of the terminal should consider.

In this thesis a ground-penetration radar survey was carried out in four areas, Borgmästarängen, Draken, Urmakaren and Koppardosan in Sigtuna. The aim of this paper is to detect remnants of the Viking Age harbor at those chosen sites. Former research investigations have discovered findings which are related to shipbuilding like clench nails, rivets and boat nails; however, the question remains whether Sigtuna ever had a central harbor, and researchers suggested instead that every town plot had its own mooring. This paper addresses this question by deploying geophysical surveys to increase the understanding of the town’s organization. Furthermore this paper will discuss how the detected structures can be understood in comparison to earlier Viking Age and early Medieval towns, in this case Birka, Hedeby and Schleswig where central harbors have been discovered and investigated.

Survey's purpose is to illustrate why and how the process happened when Piteå relocated its commercial port away from Skuthamn to the new construction on Haraholmen 1950-1973. How decision-makers worked to achieve their goals, how the work changed and what incentives motivated them to act. The results showed that the decision was taken not to retain the existing commercial port in large part due to Skuthamns physics attributes, which made it impossible to ship large deep vessels from there. The reason that the decision about the port took such a long time was due to a local political conflict which was based on interest in the ownership of Haraholmen. The reason for the location of the trading port became Haraholmen had political backgrounds. The study's methodology is qualitative and describes the events chronologically. / Undersökningens syfte är att belysa varför och hur processen gick till när Piteå flyttade sin kommersiella hamn bort från Skuthamn och byggde upp den nya internationella handelshamnen på Haraholmen 1950-1973. Hur beslutsfattarna arbetade för att nå sina mål, hur förändrades deras arbetsmetoder med tiden och vilka incitament som motiverade dem att agera. Resultaten visade att beslutet som fattades att inte behålla den befintliga kommersiella hamnen Skuthamn som Piteås handelshamn till stor del berodde på att Skuthamns fysiska attribut omöjliggjorde transporter dit med stora djupgående fartyg. Anledningen till att beslutet om hamnen tog så lång tid berodde på en lokalpolitisk konflikt som grundade sig i vilken aktör som innehade äganderätten av markområdet på Haraholmen. Anledningen till lokaliseringen av handelshamnen på Haraholmen hade sin bakgrund i statens transportpolitik. Metoden som använts är kvalitativ och beskriver händelserna kronologiskt.

Fimpnedskräpning är ett problem ur flera aspekter. Fimparnas filter har en lång nedbrytnings­tid och innehåller tungmetallen kadmium, den lagras i allt organiskt. Med den största andelen av den totala mängden skräp har samhället varken råd att låta fimparna ligga kvar i naturen eller att plocka upp alla från densamma. Kemiskt och estetiskt såväl som ekonomiskt är fimp­ned­skräpningen ett dåtida, ett nutida och ett framtida problem. Lösningsförslag handlar ofta om restriktioner, ökade investeringar i renhållning eller tillgänglighet. Men en skräpig miljö behöver inte fler skräpinsamlare och botskrivare, utan färre nedskräpare. Filtren på cigaretter består av en plast kallad cellulosaacetat. Pressas de ihop ordentligt är de­formationen plastisk, ett faktum efter utförda experiment. Det konstaterades att bestående tryckmönster i relief kan inpräntas i fimparnas filterplast. Detta ska uppfyllas via mobila ask­koppar, kallade LitterPress. Dessa släcker, kom­primerar och förvarar fimpar samtidigt som de omvandlar dess filter till lottsedlar. Vid användning märks filtren med respektive rökares person- eller telefonnummer i ett pressmoment. Alla ciga­retter är därmed potentiella lotter som kan spåras tillbaka till inlämnarna. Förslaget uppmuntrar rökarna att tömma sina mobila askkoppar i numrerade stationära ask­koppar, kallade LitterBox. Dessa fördelar slump­mässigt fimparna mellan två fack, ett huvudfack där de flesta hamnar och ett mindre fack där betydligt färre hamnar. Varje vecka slumpar ett dataprogram fram ett nummer mellan 1 och antalet uppsatta stationära askkoppar. De som har märkta fimpar, i den utlottade stationära ask­koppens mindre fack, erhåller en kännbar ekonomisk utdelning. Det ska gå att tilldela en eventuell utdelning till en specifik verksamhet. Detta uppfylls genom att den mobila askkoppen ställs in på att märk­a filtren med ett organisationsnummer. Oberoende av märkning kan det parallellt ske en fortlöpande utdelning till välgörande ända­mål, där en bestämd summa skänks för varje fimp i det mindre facket. Detta utgör konceptet Litter­Lott, ett skräplotteri med LitterPress och LitterBox som kompo­nenter. Alla deltagare har en chans att ta del av de skräpkostnader och miljöbelastningar de besparar samhället. Innovativt och pedagogiskt ökar medvetenheten kring både återvinning och kostnader kopplade till nedskräpning. En hemsida annonserar aktuell LitterBox och veckans ”återvinnare”. Där ska det gå att regi­strera medlemskap, följa utvecklingen av LitterLott och delta i ämnes­relaterade diskussioner. Företag, kommunala verksamheter, stiftelser och organisationer kan också anmäla sitt intresse i att vara med och samarbeta för en mer hållbar miljö. Projektets intention är att väcka debatt med fokus på viktiga frågor angående miljö, nedskräp­ning och återvinning. Frågor som är relevanta i dagens samhälle och nödvändiga för morgon­dagens. / Butt littering is a problem in several ways. The filter of the cigarette butts have long degrada­tion time and contain cadmium, a heavy metal stored in organic tissues. With a large fraction of the total amount of litter the society can neither afford to ignore or collect every cigarette butt dropped in the environment. Chemically and esthetically as well as economi­cally butt littering is a past, a present and a future problem. Suggestions of solutions often in­volve re­strictions, increased investments in cleaning efforts or in accessibility. But a littered environ­ment doesn’t need more bins or stricter laws, it needs less littering. Cigarettes have filters that contain a plastic fiber called cellulose acetate. If they are enough compressed the deformation is plastic, a fact after empirical experiments. Definite permanent patterns in relief could be formed within the plastic fiber of the filters. This will be achieved through mobile ashtrays, called LitterPress. These stub out, compress and store cigarette butts along with transforming its filters to lottery tickets. In use, a press motion marks the filters with the social security number or the phone number of each user respectively. In other words, all cigarettes are potential lottery tickets which can be traced to its recycler. The proposition encourages the smokers to empty their mobile ashtrays into numbered sta­tionary ashtrays, called LitterBox. These will randomly di­vide the butts between two com­partments. One is large where the majority end up and one is small, enclosing significantly fewer. A computer program will weekly and randomly pick a number between 1 and the num­ber of stationary installed ashtrays. Those who have their marked cigarette butts in the smaller compartment, of the stationary ashtray of the week, will collect a noticeable economic payoff. There will be possible to allocate any payoff to a specific business. This is done by adjusting the mobile ashtray to mark the filters with an organization number. Irrespective of marking there can also be a continuously payoff to charity, where a fixed amount is allocated for each cigarette butt in the smaller compartment. In action the two physical products are components in the concept of LitterLott, a lottery out of litter. Participants have a chance to receive a part of the litter ex­penses and environmental impositions they spare the society. In an innovative and pedagogic way the awareness in­creases around recycling and what the costs are to refrain. A homepage will announce current LitterBox along with the fortunate recyclers. One may register membership, follow the development of LitterLott and participate in discussions re­lated to the subject. Also companies, municipal businesses and organizations can declare their interests in being a part of the concept and co­operate towards a healthier environment. The intention is to start a debate focusing on important environmentally related questions, litter­ing in general and recycling. Those questions are relevant in today’s society and neces­sary for tomorrows.