This thesis analyses inhumations in Late Viking Age and Early Middle Ages in Sweden and brings recognition to a material previously not delt with in a comprehensive study. The graves of the first Christians have long interested scholars. Some general characteristics are generally agreed upon, such as inhumations withan east-west orientation of the dead and fewer grave goods in relation to earlier periods. Some deviant materials are also found in the graves but have not been thoroughly analyzed. This thesis deals with this recurrent deviant material, arguing that it is an essential part of Conversion Era graves in southern Scandinavia. Furthermore, this recurrent deviant material is key for our understanding of the burial tradition during the Late Viking Age and Early Middle Ages. Parallels in both France and Britain put the material in perspective. / <p>Examinatorerna bestod av en grupp anställda vid institutionen.</p>

In this thesis a ground-penetration radar survey was carried out in four areas, Borgmästarängen, Draken, Urmakaren and Koppardosan in Sigtuna. The aim of this paper is to detect remnants of the Viking Age harbor at those chosen sites. Former research investigations have discovered findings which are related to shipbuilding like clench nails, rivets and boat nails; however, the question remains whether Sigtuna ever had a central harbor, and researchers suggested instead that every town plot had its own mooring. This paper addresses this question by deploying geophysical surveys to increase the understanding of the town’s organization. Furthermore this paper will discuss how the detected structures can be understood in comparison to earlier Viking Age and early Medieval towns, in this case Birka, Hedeby and Schleswig where central harbors have been discovered and investigated.

This thesis aims to analyse six different churches around Gotland and to answer whether they were built by private farms or by the collective effort from near-situated farms. By exploringthis, further conclusions can be made regarding the placement of the churches and the involvement of larger farms. The source material consists of churches from six Gotlandic parishes and farms from every chosen parish and other building of interest, like the medieval defence towers.The thesis timeframe is primarily from the early 12th century to the middle of the 14th. But later periods are also the focus since the placement of churches and farms are all based on maps depicting the parishes during the late 17th and early 18th centuries.Since this is a spatial analysis much of the methods are based on the usage of GIS (Geographich information system), but a big focus is also on analysing the churches themselves and things as inscriptions. As this subject has been discussed by many researchers, the theory is very much based on earlier studies made by people like Anders Andrén, Tryggve Siltberg and Sven-Olof Lindquist.The churches in Bunge, Sundre and Stenkyrka was determined to be private built by possible larger farms and had many similarities with other areas in Scandinavia. Anga, Stånga and Eskelhem was more likely to be a collaborative effort made by all of the parish’sfarms. / Syftet är att analysera sex medeltida kyrkor runt Gotland och svara på frågan om de var privat eller kollektivt byggda av socknens gårdar. Genom att utforska frågan om byggansvariga kan vidare slutsatser dras över deras placering i landskapet samt storgårdars involvering i kyrkobygget Källmaterialet utgörs av sex gotländska kyrkor samt gårdar och andra byggnader av intresse som de medeltida kastalerna. Uppsatsens tidsperiod utgörs främst av perioden från tidigt 1100-tal och fram till mitten av 1300-talet. Men senare perioder har delvis också ett fokus då kyrkorna och gårdarnas placeringar grundar sig i kartor som föreställer socknarna under sent 1700- och tidigt 1800-tal. Då det här mycket är en rumslig analys grundar sig många av metoderna på användandet av GIS (Geografiskt informationssystem). Men ett stort fokus ligger även på att analysera själva kyrkorna och tillhörande delar som väginskrifter. Då det här är ämne som diskuterats av många forskare grundar sig teorin mycket på tidigare forskning gjord av forskare som Anders Andrén, Tryggve Siltberg och Sven-Olof Lindquist. Kyrkorna I Bunge, Sundre och Stenkyrka bedömdes vara privatbyggda, möjligen av storgårda och de delade flera likheter med kyrkobygge i andra områden av Skandinavien. Anga, Stånga och Eskelhem ansågs istället vara kollektivt byggda av samtliga gårdar i socknarna.

I denna studie studeras tre tidigmedeltida gravlagda individer från S:t Hans kyrka i Visby. Syftet med uppsatsen är att belysa tidigmedeltida hälsa i Visby samt studera begravningspraktiker. För att uppnå detta har en osteologisk analys utförts på skeletten med syfte att undersöka individernas ålder, kön och kroppslängd samt identifiera eventuella patologier och skelettala förändringar. Resultaten sätts sedan i kontext till de övriga individerna från S:t Hans för att ge ett helhetsperspektiv. Utöver detta studeras den rumsliga spridningen av gravarna i ArcGIS för att undersöka ifall några mönster uppstår bland de gravlagda som kan avslöja hur de valt att gravlägga dem döda. Teorin är att använda den sociala indelningen på en medeltida kyrkogård för att försöka förstå de resultat vi ser gällande hälsa och begravningspraktiker. Resultatet visar att den vanligaste sjukdomsgruppen bland de gravlagda var degenerativa förändringar. Det var även vanligt med infektioner, näringsbristsjukdomar och karies. Gällande den rumsliga analysen kunde inga tydliga mönster urskiljas. / In this study, three early medieval buried individuals from St. Hans church in Visby are studied. The purpose of this thesis is to highlight early medieval health in Visby as well as study burial practices. To achieve this, an osteological analysis has been performed on the skeletons with the purpose to examine the individuals age, sex and body length as well as identify eventual pathologies and skeletal changes. The results are then put in to context to the other individuals from St. Hans to give an overall perspective. Aside from this the spatial distribution of the graves are studied in ArcGIS to examine if any patterns emerge among the buried that can reveal how they chose to bury their dead. The theory is to use the social division at a medieval graveyard to try and understand the results we see regarding health and burial practices. The result show that the most common disease group among the buried were degenerative changes. It was also common with infections, metabolic diseases and caries. In regards to the spatial analysis, no clear patterns could be discerned.