Studiens syfte var att undersöka erfarenheter hos psykoterapeuter inom psykiatrin av att bedriva KBT med patienter som samtidigt lever med kronisk och/eller allvarlig somatisk sjukdom. Detta utifrån frågeställningar om hur KBT-terapeuter beskriver hur samtidig allvarlig och/eller kronisk somatisk sjukdom påverkar det terapeutiska arbetet och hur terapeuterna förhåller sig till denna påverkan i relation till att genomföra terapin? Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex psykoterapeuter som alla hade KBT-inriktning och arbetade inom psykiatrin. En tematisk analys gjordes sedan av intervjuerna och där framkom huvudteman som följsamhet, helhetssyn och organisatorisk påverkan. Följsamhet till patienternas behov av anpassning gällde allt från längden på sessionerna till möjligheten att pausa terapin under vissa perioder. Att ha en helhetssyn kunde innebära att psykoterapeuten klev utanför sitt expertområde för att samarbeta med den somatiska vården kring en patient, eller att patienten kunde ta rollen som expert kring den somatiska sjukdomen. Det kom även fram att yttre förutsättningar som den organisatoriska tillhörigheten påverkade hur terapeuten kan förhålla sig till patienter med samtidig psykisk och somatisk ohälsa. De informanter som tidigare arbetat inom somatisk vård beskrev att de använde denna erfarenhet som stöd medan de informanter som inte hade samma erfarenhet beskrev att detta var något de kunde sakna i dessa ärenden. Då många människor lever med allvarlig och/eller kronisk somatisk sjukdom samtidigt som de har behov av psykoterapi, är detta en aspekt av vården som är viktig att ha vetskap om. Vi kan konstatera att det finns en kunskapslucka att fylla om hur man i psykoterapi kan hantera och arbeta med samtidig psykiatrisk och somatisk problematik som vi är övertygade om skulle komma psykoterapeuter generellt till nytta, inte enbart de som arbetar inom psykiatrisk vård.

Bakgrund: Schizofreni, depression och bipolär sjukdom är exempel på psykiska sjukdomar som ofta kräver behandling. Dessa kan ha påverkan på hälsa och välbefinnande. Psykisk sjukdom drabbar inte bara den som insjuknar. För de anhöriga som lever runt omkring den sjuke är livet inte alltid så lätt. Vardagen förändras och det egna livet åsidosätts. Även om det inte alltid sker i praktiken, ser många värdet i att involvera patientens anhöriga i vården.     Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att vara anhörig till en person med psykisk sjukdom. Syftet avgränsades i frågor om hur anhöriga upplever mötet med vården, hur deras hälsa påverkas samt hur de rådande samhällsattityderna påverkar deras situation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på fem självbiografier, vilka analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Upplevelserna som de anhöriga hade sammanfattades i fyra kategorier: En förändrad livssituation, Känsla av att bli sviken av vården, Skam- och skuldkänslor och Kraft att härda ut och fortsätta kämpa. Slutsats: Denna studie visar att de anhöriga i stor utsträckning påverkas när någon individ i familjen blir psykiskt sjuk. Studien visar också att detta faktum inte alltid tas i beaktning av vårdpersonalen. Författarna anser att anhörigperspektivet måste lyftas och tillåtas en större plats i utbildningsprogram för vårdpersonal och ute på arbetsplatser.

Bakgrund: Alzheimers är en kronisk demenssjukdom som främst drabbar personer över 65 år. Personen som drabbas av Alzheimers sjukdom försämras gradvis och det kan vara svårt för anhöriga att hantera de förändringar som sker och det kan vara en svår övergång att ta över ansvaret i vardagen. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om anhörigas situation för att kunna stödja dem på bästa sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva med en person som drabbats av Alzheimers sjukdom. Metod: Studien baserades på två patografier skrivna av en man och en kvinna. En kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman användes. Resultat: Anhöriga upplevde att sjukdomen tog över deras liv och det var svårt att se personen förändras. De upplevde sig mer begränsade då de blev mer en vårdare än partner. De kunde sakna hur livet var innan partnern fick sjukdomen. Vardagen blev en kamp av att hantera känslor av sorg, ångest och skuld. De försökte leva mer i nuet för att klara av vardagen. Viljan av att vara fri och att ha egen tid var stor men samtidigt var det svårt att be om hjälp för att kunna få tid för sig själv. Slutsats: Resultatet visade att anhöriga kunde uppleva svårigheter av att vårda sin Alzheimers sjuka partner. Deras livssituation förändrades vilket var svårt att hantera. Sjuksköterskan har till uppgift att ge stöd och information till personen som drabbats av Alzheimers och till anhöriga. Detta för att de ska kunna hantera sin nya livssituation.

Bakgrund: I Sverige finns det cirka 18 000 personer med Parkinsons sjukdom. Parkinsons sjukdom är en neurologisk progredierande sjukdom som påverkar personens kroppsrörelser och kognitiva förmåga. Sjukdomen debuterar oftast i 50-65 års ålder och är något mer förekommande hos män än hos kvinnor. Parkinsons sjukdom är obotlig och kronisk men inte en livshotande sjukdom. Olika personer med samma sjukdomsdiagnos kan uppleva sjukdomen helt olika och kan behöva vårdas på olika sätt Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom. Metod: En litteraturstudie med åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design utfördes. Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys för kvalitativa studier användes för att analysera resultatet. En manifest innehållsanalys med latenta inslag låg till grund för analysen. Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra kategorier samt två underkategorier. Kategorin ”Den förändrade kroppen ” beskriver de kroppsliga förändringarnas påverkan i det dagliga livet.” Osäkerhet och rädsla ” beskriver rädslor och osäkerhet för vad sjukdomen innebär för personernas liv och framtid. ” En förändrad identitet ” beskriver hur Parkinsons sjukdom påverkar personernas identitet och roller i en förändrad vardag. ”Hantering av sjukdomen ” hade två underkategorier; ” Den egna hanteringen av sjukdomen ” som beskriver hantering och anpassning till sjukdomen samt ”Stöd och hjälp från andra” som beskriver förståelse och stöd från familj och samhället. Slutsats: Studiens resultat visade att personer med Parkinsons sjukdom upplevde fysiskt, psykiskt och social kontrollförlust. Upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom beskrivs som att leva med kroppsliga förändringar. Symtom från sjukdomen beskrevs med känslor av skam, vilket innebar att personerna isolerade sig som följd. Personer som isolerar sig kan därför bli svåra att nå för sjukvården. Med ett livsvärldsperspektiv kan sjuksköterskor lättare förstå hur hälsa, sjukdom, lidande och vårdande upplevs, för att stödja och stärka varje persons hälsoprocesser.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom påverkar inte bara den närstående med Alzheimer utan även anhöriga drabbas, både fysiskt och psykiskt då sjukdomen bidrar till stora förändringar i anhörigas livssituation. Därför är det viktigt att öka kunskapen om anhörigas situation för att bättre kunna stödja dem. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att vara anhörig till en person med Alzheimer som bor hemma. Metod: En litteraturstudie har genomförts och nio kvalitativa artiklar har valts genom sökningar i Cinahl, PubMed och Scopus. Artiklarna har sedan granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Anhörigas erfarenheter av att ha en närstående med Alzheimer beskrevs i fyra huvudkategorier; ’Att ställas inför ett vårdaransvar som anhörig’, ’Påfrestningar på den egna hälsan’, ’Behovet av kunskap och stöd’ samt ’Förändrat vardagsliv med närstående’. Konklusion: Att vara anhörig till en närstående som har Alzheimers sjukdom är mycket påfrestande både fysiskt och psykiskt. Genom ökad kunskap och ökat stöd kan anhöriga förhoppningsvis bli tryggare i vårdarrollen, förebygga egen ohälsa eller förbättra den. Nyckelord: Alzheimers sjukdom, Anhöriga, Erfarenheter

<p>Vissa vill ha en liten och behändig sällskapshund. Andra söker en jaktkamratmed starka ben och ett gott luktsinne. Uppfödarna formar hundarna helt eftertycke och smak, men glömmer att i stort sett alla hundar som ett resultat av detfår ärftliga sjukdomar och defekter.</p>

No description available.

<p>Asthma is one of the most common diseases among children. The aim of this study was, through a literature review, describing children's experience of living with asthma and show how negative experiences can be turned into positive ones, by the nurse's work. Results showed that many of the children with asthma experienced respiratory- and chestproblems, tiredness, panic, fear, anger, frustration, discomfort, irritation and anxiety. Children felt most restricted in physical activity's. Education used to enhance children's experiences included relaxation, imaginary exercises and confidence training. A lot of the children's negative experiences could have been avoided by the help and support of family, friends and teachers. It is important that the nurse gives the child time and don't trivalize their experiences. Relaxation and imaginary exercises seems to be a good complement to traditional treatment.</p>

Vissa vill ha en liten och behändig sällskapshund. Andra söker en jaktkamratmed starka ben och ett gott luktsinne. Uppfödarna formar hundarna helt eftertycke och smak, men glömmer att i stort sett alla hundar som ett resultat av detfår ärftliga sjukdomar och defekter.

No description available.