Asthma is one of the most common diseases among children. The aim of this study was, through a literature review, describing children's experience of living with asthma and show how negative experiences can be turned into positive ones, by the nurse's work. Results showed that many of the children with asthma experienced respiratory- and chestproblems, tiredness, panic, fear, anger, frustration, discomfort, irritation and anxiety. Children felt most restricted in physical activity's. Education used to enhance children's experiences included relaxation, imaginary exercises and confidence training. A lot of the children's negative experiences could have been avoided by the help and support of family, friends and teachers. It is important that the nurse gives the child time and don't trivalize their experiences. Relaxation and imaginary exercises seems to be a good complement to traditional treatment.

Enligt forskning har psykisk sjukdom länge varit ett tabubelagt område som många har undvikit att tala om. Det är ett relativt outforskat område kring hur psykiskt sjuka har upplevt den roll samhället har haft under deras återhämtningsprocess. Denna studie kommer därför att handla om individer som har återhämtat sig från psykisk sjukdom och hur de har upplevt vad samhället har spelat för roll under återhämtningen samt vad de anser är samhällets syn på psykisk sjukdom idag. Intervjupersonerna konstaterar att det viktigaste för dem under återhämtningen har varit det stöd som deras nära och kära har gett dem. Men även det jobb som de har gjort med sig själv, att de har blivit starkare av händelsen och lärt sig mycket om sig själva. Samhället upplevs som stigmatiserade och intervjupersonerna tycker att det finns många förändringar som bör ske för en förbättrad attityd. Dock menar intervjupersonerna att det redan nu har börjat bli gradvis bättre genom att det sker ett generationsskifte i samhället.

Parkinsons sjukdom är en vanlig neurologisk sjukdom och den vanligaste motorikstörningen. Mer än 70 % av patienter med Parkinsons sjukdom rapporterar problem med röst och tal. Syftet med dennas studie var att undersöka hur personer med Parkinsons sjukdom upplever sin rösthälsa och jämföra detta med normaldata från tidigare studier. Även huruvida information om röstförändringar i samband med Parkinsons sjukdom nått deltagargruppen utreddes. Som undersökningsinstrument användes formuläret Rösthandikappindex (RHI), som ger ett subjektivt mått på rösthälsa. Utöver detta användes även ett frågeformulär för kompletterande information. Antalet deltagare var 34 personer med Parkinsons sjukdom, 22 kvinnor och 12 män. Medelåldern för samtliga deltagare var 69 år. Medelvärdet av RHI för samtliga deltagare var 27,3 poäng och medelvärdet för de som var över 65 år var 26,6. I jämförelse med tidigare studier var dessa värden signifikant högre. Från detta resultat drogs slutsatsen att Parkinsons sjukdom påverkar individens subjektiva upplevelse av den egna rösten. Dessutom skattade männen signifikant högre än kvinnorna, vilket kan tolkas som att männen upplever sina röstbesvär som värre än kvinnorna. Vidare fanns ett positivt signifikant samband mellan RHI-poäng och tid sedan diagnos, vilket innebär att ju längre de levt med diagnosen desto högre skattar de på RHI. Ett relativt lågt antal deltagare hade fått information om röstförändringar som kan ske i samband med Parkinsons sjukdom.

Alzheimers är en sjukdom som ökar i Sverige. När någon diagnostiseras med Alzheimers sjukdom förändras även anhörigas liv och därför kallas Alzheimers för ”de anhörigas sjukdom”. Sjuksköterskan behöver förståelse för hur anhörigas livssituation förändras och vad det innebär att ta rollen som anhörigvårdare. Då anhöriga innehar stor kunskap om individen de vårdar skall sjuksköterskan beakta anhörigas kompetens och erfarenhet för att optimera vårdrelationen. Syftet var att beskriva anhörigvårdares erfarenheter av att leva och vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom. Arbetet utfördes som en litteraturstudie utifrån 13 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades samt färgkodades. Vid kodningen framkom fem kategorier som var de mest karaktäristiska erfarenheterna. I resultatet framkom det att anhöriga saknade kunskap om sjukdomen, att den nya rollen innebar en förändrad relation och nya prioriteringar. Att känna förlust av den tidigare relationen mellan anhörigvårdaren och personen med Alzheimers var en erfarenhet som delades av många anhörigvårdare. Bristen på egentid och minskat socialt umgänge kunde ses som negativa erfarenheter men resultatet visar att anhörigvårdare lär sig att leva i nuet och uppskatta vardagliga ting. Sjuksköterskan behöver mer utbildning i att möta och stödja anhöriga för att få förståelse. Vidare forskning bör fokusera på manliga anhörigvårdares erfarenheter då de är underrepresenterade i forskningen. / Alzheimer's is a disease that is increasing in Sweden. When a person is diagnosed with Alzheimer's disease it change the lives of their relatives, this is why Alzheimer's is called ”the relatives’ illness”. The nurses need a greater understanding in how the families living situation is changed by the disease and means to take on the role as a caregiver. The caregivers have great knowledge about the person they care for. The nurse has to pay attention to the knowledge and the experience of caregivers to optimize the care relationship. The aim of this study was to describe the caregivers’ experiences of living with and caring for a relative with Alzheimer's disease. The work was carried out as a literature study where 13 scientific articles were examined, analyzed and coded in colours. The most prominent experiences that arose were divided into five categories. The results showed that relatives felt a lack of knowledge about the disease, that the new role meant a changed relationship and new priorities. The feeling of having lost the previous relationship between the caregiver and the person with Alzheimer's disease was an experience shared by many carers. The lack of leisure time and reduced social interaction could be seen as negative factors, but the result shows that family caregivers learn to live in the moment and appreciate the everyday things. The nurses are in need of more training in how to meet and support the affected families to get a deeper understanding in the outcome of the disease. Further research should focus on male caregivers and their experiences because they are underrepresented in research.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom drabbar vissa områden i hjärnan och cellerna i detta område kommer att dö kontinuerligt. Detta påverkar många av kroppens funktioner vilket medför ett mycket brett symtomspektrum. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom sett ur ett patientperspektiv Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning efter relevanta artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att sammanställa resultatet. Resultat: Två teman framträdde ur analysen: Upplevelsen av hur sjukdomen förändrade funktionsförmågan i det dagliga livet och Upplevelsen av vad omgivningens bemötande har för betydelse. Sjukdomen medförde att livet begränsades på flera områden, den medförde även en känslomässig påverkan och de drabbade försöker att anpassa sig. Omgivningen har betydelse då de kan bidra med stöd, men för den drabbade betyder det också en upplevelse av att inte vara som andra. Slutsats: Parkinsons sjukdom kommer att begränsa möjligheterna att delta i livets alla vardagliga aktiviteter. Relationer med vänner och familj kommer att påverkas. Sjukdomen medför oro och rädsla inför framtiden men även en känsla av utanförskap. För att sjuksköterskan ska kunna förstå det lidande som sjukdomen medför måste hon sätta sig i patientens livsvärld.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2009. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2009. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Submitted. Paper 4: In progress. Härtill 4 uppsatser.

Att leva med bipolär sjukdom innebär ett ständigt föränderligt stämningsläge som kantas av depression och mani/hypomani. Detta innebär svårigheter att utföra vardagliga sysslor och upprätthålla relationer. Det finns olika typer av insatser och behandlingar av bipolär sjukdom. Syftet med denna kvalitativa studie om livskvalitet och livsföring för personer med bipolär sjukdom är: att kartlägga och undersöka hur det är att leva med bipolär sjukdom, och vad den drabbade kan göra för att uppnå en dräglig levnadsnivå trots ett svängande stämningsläge. För att kunna utföra denna studie har enkäter skickats ut och respondenterna har valts ut genom ett bekvämlighetsurval. Intervjupersonerna har valts ut via en grupp om psykisk ohälsa som finns på det sociala mediet Facebook.com. Enkätsvaren var anonyma och har att bearbetas och analyseras för att kunna besvara studiens syfte tillsammans med relevant litteratur. Resultatet av denna studie visar exempelvis att struktur och rutiner är av vikt för att uppnå en autonom levnadsnivå, men det visar även på att respondenterna har lyckats anpassa, samt accepterat sitt psykiska funktionshinder och trots detta, lyft fram egna egenskaper, så väl som sjukdomens kvaliteter och därmed lyckats skapa en tämligen god livssituation.

Introduktion: HIV är en kronisk sjukdom vilken i Sverige uppskattas att 6 400 människor lever med. Psykosociala symtom som rädsla och oro har visat sig vanliga hos människor med HIV. Behandlingen för HIV är kostsam och har många biverkningar vilket leder till att den drabbade har ett livslångt behov av omvårdnad. Comfort theory assesment (CTA) är ett holistiskt förhållningssätt som hjälper sjuksköterskan att identifiera de omvårdnadsinterventioner som patienter är i behov av. Syfte: Litteraturstudiens syfte var var att belysa rädsla och dess ursprung hos människor som lever med en HIVinfektion. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av Polit och Becks (2012) niostegmetod. Databaserna PubMed och Cinahl har använts liksom frisökningar för att finna de 11 artiklar som utgör resultatet av litteraturstudien. Artiklarna har genomgått en urvalsprocess och granskats. Resultat: Två huvudkategorier har identifierats och redovisats: ‘rädsla kopplad till det privata och personliga’ och ‘rädsla kopplad till samhället’ vilka redovisas med tillhörande underkategorier. Slutsats: Människor som lever med HIVinfektion upplever rädsla av olika ursprung. Rädsla upplevs i det egna hemmet såväl som i samhället. En medvetenhet hos sjuksköterskan om rädsla hos människor med HIVinfektion ger större möjlighet att ge individuell omvårdnad. För att hjälpa sjuksköterskan identifiera rädsla och ge god omvårdnad kan CTA som förhållningssätt användas.