Studiens syfte var att undersöka erfarenheter hos psykoterapeuter inom psykiatrin av att bedriva KBT med patienter som samtidigt lever med kronisk och/eller allvarlig somatisk sjukdom. Detta utifrån frågeställningar om hur KBT-terapeuter beskriver hur samtidig allvarlig och/eller kronisk somatisk sjukdom påverkar det terapeutiska arbetet och hur terapeuterna förhåller sig till denna påverkan i relation till att genomföra terapin? Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex psykoterapeuter som alla hade KBT-inriktning och arbetade inom psykiatrin. En tematisk analys gjordes sedan av intervjuerna och där framkom huvudteman som följsamhet, helhetssyn och organisatorisk påverkan. Följsamhet till patienternas behov av anpassning gällde allt från längden på sessionerna till möjligheten att pausa terapin under vissa perioder. Att ha en helhetssyn kunde innebära att psykoterapeuten klev utanför sitt expertområde för att samarbeta med den somatiska vården kring en patient, eller att patienten kunde ta rollen som expert kring den somatiska sjukdomen. Det kom även fram att yttre förutsättningar som den organisatoriska tillhörigheten påverkade hur terapeuten kan förhålla sig till patienter med samtidig psykisk och somatisk ohälsa. De informanter som tidigare arbetat inom somatisk vård beskrev att de använde denna erfarenhet som stöd medan de informanter som inte hade samma erfarenhet beskrev att detta var något de kunde sakna i dessa ärenden. Då många människor lever med allvarlig och/eller kronisk somatisk sjukdom samtidigt som de har behov av psykoterapi, är detta en aspekt av vården som är viktig att ha vetskap om. Vi kan konstatera att det finns en kunskapslucka att fylla om hur man i psykoterapi kan hantera och arbeta med samtidig psykiatrisk och somatisk problematik som vi är övertygade om skulle komma psykoterapeuter generellt till nytta, inte enbart de som arbetar inom psykiatrisk vård.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom. Antalet vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård har ökat under det senaste decenniet. Sjuksköterskan ska kunna observera, åtgärda och hantera patientens såväl psykiska som fysiska omvårdnadsbehov och hon ska även ha en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Sjuksköterskan har även en skyldighet att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Denna studie är en empirisk intervjustudie som har genomförts med en deskriptiv kvalitativ ansats. Halvstrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk slutenvård utgör materialet till denna studies resultat. Materialet har analyserats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier vilka beskriver informanternas upplevelser. Kategorierna är: 1) Upplevelser kring somatisk omvårdnad, 2) Vikten av kunskap samt 3) Samarbetet mellan den psykiatriska och somatiska sjukvården. Slutsats: Majoriteten av studiens informanter upplever att det somatiska omvårdnadsarbetet är svårhanterligt. Deras resurser är begränsade när somatiskt sjuka patienter vårdas på avdelningen. Det finns även en upplevelse av att det är svårt att hålla sig uppdaterad gällande somatiska kunskaper och att det därför finns ett behov av fortbildning avseende dessa. Informanterna upplever även att vården är uppdelad trots att vissa patienter är i behov av kompetensen och yrkeskunnandet från både den somatiska och psykiatriska sjukvården. Klinisk betydelse: Förhoppningen med studiens resultat är att ge en ökad insikt kring vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård. / Background: Patients with mental illness are at increased risk for physical illness. The number of patients that are admitted to the psychiatric inpatient care has increased over the past decade. The nurse should be able to observe and manage the patient's mental need as well as their physical needs. They should also have a holistic and ethical approach and their work should be based on evidence and science. Aim: The aim of this study was to explore nurses' experiences regarding the care of patients with somatic conditions in psychiatric inpatient care. Method: This study is an empirical study with a descriptive qualitative approach based on semi-structured interviews with four nurses working in a psychiatric inpatient ward. A manifest content analysis was used to analyze the interview material. Results: The analysis emerged into three main categories which describe the experiences of the nurses. The categories are: 1) Experiences of somatic care, 2) The importance of knowledge and 3) Cooperation between the psychiatric and somatic care. Conclusion: The majority of the nurses in this study felt that the somatic care was difficult. Their resources are limited when somatically ill patients are admitted to the ward. They also experience that it is hard to keep the knowledge updated regarding somatic care and that there is a need for training. The nurses also felt that health care was divided between the somatic and the psychiatric care, although some patients are in need of the expertise and professionalism from both the somatic and psychiatric care. Clinical significance: The results of the study may contribute to provide a greater understanding of which factors that influence nurses' experiences of the care of patients with somatic conditions in psychiatric inpatient care.

Bakgrund: Inom vården är kommunikation nödvändig för att kunna samarbeta. En av de vanligaste orsakerna till vårdskador är brister i kommunikationen. Kommunikationsproblem kan uppstå varsomhelst i vårdkedjan men är vanligast vid överrapportering av patient till annan vårdenhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av den verbala kommunikationen som sker vid överrapportering av patient inom slutenvården. Metod: Litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa intervjustudier. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier. Professionell kommunikation påverkar, adekvat och strukturerad information påverkar, bedside påverkar, arbetsmiljön påverkar. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att informationen behövde vara mer strukturerad och att det fanns behov av kontinuitet. Sjuksköterskorna tyckte att involvering av patient var något som var främmande och togs emot med blandad respons. De negativa känslor som sjuksköterskan hade mot bedside överrapporteringen vägdes enligt sjuksköterskorna över av fördelarna. Vidare forskning från Sverige hade behövts då studier i svenska förhållanden var underrepresenterade och för att undersöka ifall bedside överrapportering kan vara något att implementera i svensk sjukvård.

Den mentala ohälsan är globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och så även i Sverige. På grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgått under 1900-talet vårdas idag ett rekordlågt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vårdades de psykiatriska patienterna både somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vården. Så är inte fallet längre, utan de somatiska åkommor som denna patientgrupp drabbas av vårdas nu i den allmänna somatiska vården. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhåller sämre somatisk vård än psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering från sjukvårdspersonal. Det är därför viktigt att studera vilka faktorer som kan påverka omvårdnadspersonalens upplevelse av att vårda patienter med psykiska störningar inom den somatiska vården, för att om möjligt kunna utröna varför denna patientgrupp är utsatt för sämre somatisk vård än andra grupper i samhället.

Bakgrund: Då patienter med psykisk sjukdom har ökad risk att utveckla somatiska sjukdomstillstånd ökar även det somatiska omvårdnadsarbetet inom psykiatriska heldygnsvård. Detta ställer ökade krav på kunskap hos sjuksköterskor inom psykiatriska heldygnsvården att möta somatiska sjukdomstillstånd och samsjuklighet. Det somatiska omhändertagandet är sämre för dessa personer. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser och uppfattningar gällande vården av patienter med psykiatrisk och somatisk samsjuklighet inom psykiatrisk heldygnsvård Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer och frågor utifrån en intervjuguide där sjuksköterskor som är aktivt yrkesverksam inom psykiatrisk slutenvård inkluderats. Insamlat material har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys av manifest karaktär. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier, där varje kategori utgjordes av tre underkategorier som beskriver informanternas upplevelser. De tre kategorierna med underkategorier var: 1) Att vårda patienter med psykiatrisk och somatisk samsjuklighet; Helhetssyn, resursbrist och känslor 2) Vikten av kunskap; Brist på kunskap, behov av kunskap, ansvar att inhämta ny kunskap och 3) Samarbetet mellan psykiatriska och somatiska vårdavdelningar; Förväntningar, den uppdelade vården, vikten av att samarbeta. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever somatiska omvårdnadsarbetet som utmanande. Största utmaningen är resursbristen, en begränsad kunskap om somatiska sjukdomstillstånd och att utföra vårdtekniska moment. Omvårdnadsarbetet ses även som utmanande då en okunskap och oförståelse om varandras verksamheter utgör en svårighet till samarbete. Dock finns det i grunden ett gott samarbete, i de situationer de behöver rådfråga och få hjälp av varandras expertis. Kliniska implikationer: Förhoppningen är att studiens resultat ska ge ökad förståelse för hur sjuksköterskorna upplever att vårda somatiska sjukdomstillstånd på psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning. / Background: As patients with mental illness have an increased risk of developing somatic conditions, somatic nursing in psychiatric inpatient care also increases. The somatic care is not so good for these people. This places increased demands of knowledge on registered nurses in psychiatric inpatient care, to bee able to meet somatic conditions and co-morbidity. Objective: Describe nurses' experiences and perceptions regarding the care of patients with psychiatric and somatic complicity in psychiatric full-day care. Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews and questions from an interview guide which interviews and registered nurses who are actively working in psychiatric inpatient care. Collected material has been analyzed through qualitative content analysis of manifest character. Results: The analysis resulted in three categories, where each category consisted of three subcategories describing the informants' experiences. The three categories with subcategories are: 1) To care for patients with psychiatric and somatic complicities; Overall view, lack of resources, emotions, 2) The importance of knowledge; Lack of knowledge, need for knowledge, responsibility to acquire new knowledge  and3) The collaboration between psychiatric and somatic care departments; Expectations, the divided care, the importance of cooperating. Conclusion: The registered nurses experience the somatic nursing as challenging. The biggest challenge is the shortage of resources, that knowledge about diseases is limited and to carry out medical technical tasks. The nursing is also seen as challenging as an ignorance and incomprehension about each other's departments that constitutes a difficulty to co-operation. However, there is basically good cooperation, in the situations they need to consult and get help from each other's expertise. Clinical implications: The hope is that the study's results will give an increased understanding of how the nurses experience caring for somatic disease conditions in a psychiatric inpatient department.

Balance ist als die koordinative Fähigkeit anzusehen, die am meisten durch das Sinnes- und Nervensystem determiniert ist. Damit könnte sie als Indikator für Funktionseinschränkungen des Nervensystems - etwa bei Lernstörungen - von Wert sein. Aussagen über Zusammenhänge zwischen Balance und Kognition werden vielfach diskutiert, sind jedoch noch nicht hinreichend wissenschaftlich gesichert. Hieraus wird die zentrale Zielstellung der Arbeit abgeleitet, das Wissen über somatische und psychische Determinanten von Balance zu erweitern. Betrachtet werden daher bei Vorschulkindern mögliche Zusammenhänge mit dem Geschlecht, mit den anthropometrischen Parametern Körperhöhe und Fußgröße, mit Statikstörungen des Beckens und der Intelligenzleistung. <br><br> An der Studie nahmen insgesamt 201 drei- bzw. vierjährige Kinder sowie 148 fünf- bzw. sechsjährige Kinder teil. Die Balancefähigkeit wurde mit Hilfe einer Kraftmomentenplattform sowie eines klinischen Tests erfasst und mit anthropometrischen Parametern, qualitativen statischen Befunden bzw. den Ergebnissen des BIVA-Intelligenztests nach SCHAARSCHMIDT verglichen. Für die Auswertung der Balanceparameter wurden sowohl lineare als auch nichtlineare Verfahren eingesetzt, die zum Teil gegenläufige Trends in Bezug auf Zusammenhänge lieferten. <br><br> Im Ergebnis konnte ein starker Einfluss des Geschlechts nachgewiesen werden. Mädchen zeigten eine bessere Balanceleistung als Jungen sowohl bei 3-Jährigen als auch bei 6-Jährigen. Dies wird als Beleg für den geschlechtsspezifischen Vorsprung der sensomotorischen Entwicklung bei den Mädchen im Alter von 3 bis 6 Jahren angesehen. Außerdem gab es einige Hinweise auf einen Zusammenhang mit der Körperhöhe bzw. Fußlänge. Ein Zusammenhang mit den Umstellungen des ersten Gestaltwandels wird vermutet. Die Daten sprechen für einen statistisch schwachen Einfluss von Störungen der Beckenstatik (Beckenverwringung) auf die Balance bei den Kindern. Es wird vermutet, dass die Verrechnung Balance relevanter Inputs durch nozizeptive Impulse beeinträchtig werden kann. Dies könnte Anlass sein, diesen Aspekt bei Funktionsstörungen mit zu berücksichtigen. Signifikante Zusammenhänge mit Ergebnissen des BIVA-Intelligenztests konnten kaum gefunden werden. Allerdings fallen überzufällig viele Mittelwertvergleiche in Richtung der Hypothese aus, erreichen jedoch nicht Signifikanzniveau. Dies könnte ein Hinweis auf einen schwachen Zusammenhang darstellen, der jedoch mit einer größeren Gruppe noch bestätigt werden müsste. Weitere Forschung auf diesem Gebiet ist erforderlich. Sollte hinreichende Evidenz erreicht werden können, so könnte in der Förderung koordinativer Fähigkeiten und insbesondere der posturalen Balance eine wichtige pädagogische Reserve liegen. / Balance is considered a coordinative ability, which is mostly affected by the sensory and nervous systems. It can be used as an indicator for the functional ability of the nervous system, such as learning disability. Although the relationship between balance and cognition has long been postulated, this interaction has not yet been scientifically well established. The aim of this study is to examine the somatic and psychological determinants of balance. Preschool children were used to analyse the balance-cognition relationship with respect to gender, anthropometric parameters of body height and foot length, pelvic static and intelligence ability. <br><br> 201 three to four years old children, as well as 148 five to six years old children, were used in this study. A clinical test involving a force moment platform was used to examine the balance ability. Results obtained were compared with specific anthropometric parameters and findings obtained from the BIVA-intelligent tests (SCHAARSCHMIDT). <br><br> In the results, there is a strong effect of gender on balance. Girls showed a better balance ability than boys in the age groups of three and six years old. This finding provides evidence of an earlier gender specific advantage of sensor-motor development in girls between the ages of 3 to 6 years old. A relationship between postural balance and body height/ foot length was found. This may be attributed to the transposition of the body developmental changes. The results show a weak statistical effect of pelvic static disorders on balance in children. It can be suggested that inputs through the nociceptive impulse pathway can have a negative effect on balance. This can be factored as an aspect of a function disorder. Slight significant relationship could be found from the results of BIVA-intelligent tests. This can provide information on the weak relationship, which might show in larger group size. Further studies in this research area are necessary. Sufficient evidence should be reached, regarding the support of coordination ability and particularly postural balance, and the relationship could play an important role in education

Bakgrund: Inom vården är psykiatri och somatik något som helst skiljs åt. Trots försök att separera de två, går det inte att undvika att patienter med psykiatriska diagnoser även blir somatiskt sjuka. För sjuksköterskor som arbetar inom somatisk vård, kan vårdandet av patienter med psykiatrisk diagnos bli problematiskt. Orsaken till detta är att det ofta uppstår diskriminering och stigmatisering kring psykiskt sjuka människor. Denna studie kommer att belysa problematiken ur ett sjuksköterskeperspektiv. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med en psykiatrisk diagnos inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en induktiv ansats. Med hjälp av en integrerad analys har ett resultat formats för att kunna svara på studiens syfte. Resultat: Resultatet visade sig mynna ut i tre kategorier; Svårighet att kommunicera, Rädsla och Brist på kunskap. Slutsats: Ökad tillgång till utbildning inom psykiatri kan minska rädsla och stigmatisering gällande patienter med en psykiatrisk diagnos och därmed öka vårdkvaliteten.

Personer med psykisk ohälsa är som alla andra människor, de drabbas av somatiska sjukdomar. När dessa personer söker vård inom somatiken får de ofta en sämre bedömning, som i sin tur kan leda till sämre hälsa och ökad dödlighet. Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och som sjuksköterska inom somatisk vård kommer vi att möta dessa patienter.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityd och uppfattningar av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatiken.Metod: Litteraturstudie med 6 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar.Resultat: Vårdpersonalens attityd, uppfattningar och förutsättningar var de 3 teman som vår innehållsanalys resulterade i, subkategorier som rädsla, krävande patientgrupp och utbildning framkom. Kunskapsluckorna upplevdes som stora och de negativa attityderna som dominerande. Slutsats: Negativa attityder och negativa uppfattningar grundade sig framförallt på kunskapsbrist av att vårda personer med psykisk ohälsa. Även vårdpersonalens erfarenheter var avgörande för deras attityd och uppfattning. Lärosäten och arbetsplatser har ett ansvar i relevant och grundläggande utbildning gällande detta men det största ansvaret vilar på sjuksköterskorna själva när det gäller att fylla de kunskapsluckor som finns. / People with mental disorders is just like other humans, they also get somatic diseases. When this people need somatic care they often get a bad judgment which can lead to a lower health and higher morbidity. Mental disorders is a growing problem among the people and as a nurse in somatic care it´s sure that we will meet these persons.Aim: To describe nurse’s attitude and perceptions of caring for patients with mental disorders in somatic care.Method: A literature review with 6 qualitative and 4 quantitative articles.Result: Health personnel’s attitudes, perceptions and conditions were 3 themes our content analysis resulted in. Subthemes as fear, demanding patients and education also a lack of education were experienced as big and the negative attitudes were the dominant.Conclusion: Lack of education was the main reason for negative attitudes and experience for caring for patient’s whit mental disorders in somatic care. Even health personnel’s experiences were determined by their attitude and perception. University’s and workplaces has a responsibility in a relevant education regarding this but the main responsibility, lay on nurses themselves, when it comes to fill the education gaps.

Bakgrund: I jämförelse med övrig befolkning lider personer med Allvarlig Psykisk Sjukdom (APS) oftare av somatiska sjukdomar samt har en kortare livslängd på 13-15 år. Det finns flera bidragande faktorer till kortare liv, både kopplat till APS-patienterna själva likväl som till hälso- och sjukvårdssystemet. Syfte: Studiens syfter är att undersöka Sjuksköterskors erfarenheter inom somatisk vård av patienter med allvarlig psykisk sjukdom. Metod: Metoden är en kvalitativ litteraturstudie. De vetenskapliga artiklarna är främst baserade på intervjuer som har besvarats av sjuksköterskor med olika erfarenheter av personer med APS. Artiklarna valdes ut med hjälp av sortering av rubriker, abstrakt och sedan genomläsning. Resultat: Litteraturstudien visar att många sjuksköterskor upplever att det saknas kunskap och resurser att somatiskt vårda patienter med allvarlig psykisk sjukdom. Nyutexaminerade sjuksköterskor har ofta för lite kunskap och erfarenhet kring vilka symtom som kan yttra sig hos en patient med APS och hur det bör bemötas i ett somatiskt vårdsammanhang. Sjukvårdssystemet har problem med att ge support till patienter med APS i kombination med somatiska sjukdomar. Många av dessa problem ligger i orsaker som exempelvis kommunikationssvårigheter eller vårdsystem som inte är anpassade för personer med APS. Slutsats: Det behövs fortsatt ökad förståelse för hur den somatiska vården kan upplevas för patienter som lider av APS. Studien visar att det finns mer kunskap att ta del av för att förbättra omvårdnaden för patienter med APS. / Background: In comparison to the general population, individuals with Severe Mental Illness (SMI) are more likely to suffer from somatic diseases and have a shorter life expectancy of 13-15 years. There are several contributing factors to shorter lives, both linked to the SMI patients themselves as well as to the health care system. Purpose: The purpose of the study is to investigate nurses' experiences in somatic care of patients with serious mental illness. Method: The method is a qualitative literature study. The scientific articles are mainly based on interviews that have been answered by nurses with different experiences. The articles were selected by sorting headings, abstracts and then reading them through. Result: The literature study shows that many nurses feel they lack knowledge and resources to somatic care for patients with serious mental illness. The newly graduated nurse does not have enough knowledge and experience about what symptoms can manifest in a patient with SMI and how it should be addressed in a somatic care context. The healthcare system has problems providing support to patients with SMI in combination with somatic diseases. Many of its problems lie in causes such as communication difficulties or care systems that are not adapted for people with APS. Conclusions: There is a need for further increased understanding of how somatic care can be experienced for patients suffering from APS. The study shows that there is more knowledge to take part in to improve care for patients with SMI.

The purpose of the bachelor thesis is to, from a didactic perspective, gain increased knowledge about how an artistic practice can be used in dance education. The study is conducted through a qualitative research method using the practice Dancing is... . For the research, four practice-based investigations were conducted in a dance studio. To analyze the result, coding was used as a method to identify various themes. The themes identified in the study were as follow: The body and its functions, Multilingualism, Passive-activity, Sensing the body, Seperation of the body and self, Attention and its direction, Drawings, Questions, Problem-formulations, Spatial direction, A composition-everything is happening simultaneously. These themes reflect MTS (Moving Through Stillness) as a practice and are components that can be used in dance education by creating a pedagogical structure. Moreover, since MTS has a somatic and artistic approach, this study provides a nuanced apporach to how these perspectives can be incorporated into dance education. As a result, this contributes to an increased understanding of how an artistic practice can be used in dance education.