Thesis--Stockholm. / Summary in English. Includes bibliographical references (p. 127-134).

The aspect of being historical conscious have during the past years become more present in the debate of architectural production. Politicians, architects and the general public are all divided in witch direction to head. The goal in my thesis is to change the narrative in how to approach contemporary additions in a historical context. I believe in an architecture that balances between historical and contemporary, that creates an unclear friction between whats existing and whats added, which hopefully, in the long run creates a wider complexity and depth to the sites architectural continuation. To achieve this I see it as a demand to know your history, the history seen in a larger context and in relation to the site specific. To dare proposing a building that relates to more than its direct neighbor. To have a lust in creating, finding forms, materials, colors - and to not forget the importance of enjoying, yet at the same time not to lose the serious goal of finding what’s appropriate. The thesis is tested through three sites in the historical core of Sigtuna, showcasing the diverse outcome which can be produced through a combination of local and wider historical knowledge.

Denna uppsats undersöker Arlandas påverkan i närområdet under 1960 - 1980 på treområden: befolkning, näringslivsfördelning och pendling. Jämförelsekommuner, somhade liknande ekonomisk struktur eller som var möjliga alternativa placeringar förflygplatsen, används för att visa möjliga alternativa utvecklingsvägar. Resultaten visaratt flygplatsen har orsakat en kraftig befolkningstillväxt i Märsta, men inte i övriga delarav kommunen. Transportsektorn är den enda sektor som är märkbart påverkad avflygplatsens lokalisering, och sektorn är större i Sigtuna än i jämförelsekommuner.Övriga sektorer visar ingen skillnad. Data för pendling visar att Sigtuna har ett mycketstörre antal inpendlare än övriga kommuner, samt en större andel hemarbetare, vilkettyder på att flygplatsen har bidragit till att skapa ett betydande antal arbetstillfällen.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Studiens syfte är att ta reda på vilken syn Sigtuna kommuns grundskolelärare har på användandet av digitala verktyg i undervisningen. Studiens grund är baserat på de förstärkningar som gjorts i skolans styrdokument rörande digitalisering i skolan. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes till denna studie för att få en djupare förståelse för Sigtuna kommuns grundskollärares åsikter kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. Det var totalt fyra grundskollärare från Sigtuna kommun som ställde upp och deltog i denna studie. Lärarna som intervjuades arbetade på olika skolor, vilket ledde till en mer övergripande bild. I resultatet framgår det att grundskollärarna i Sigtuna kommun generellt har en positiv inställning till de revideringar som har skett i skolans styrdokument angående digitalisering. Tidigare studier visar att det inte finns några bevis för att digitala verktyg påverkar elevers lärande positivt. Trots detta visar denna studies resultat att grundskolelärare i Sigtuna kommun har en generellt positiv inställning till användningen av digitala verktyg i undervisningen. Samtliga lärare upplevde att de digitala verktygen haft en positiv effekt på elevernas studiemotivation och lärande, samt deras eget arbete som lärare.

This paper contains geophysical analysis of the largest town square in Sigtuna, Sweden. The studied area is approximately 736 m2. The purpose of the study was to search for early medieval house remnants and to possibly find structures matching those found during excavations in other parts of the town. The hypothesis is that the town of Sigtuna was planned and that the yards of the town were put out in a special pattern following the main street, which is the same as today. During the day of the geophysical prospection the weather conditions were not optimal. A lot of water at the surface disturbed the instrument and gave a blurred image. It turned out that a lot of contemporary pipes and a large traffic island from the 1930s covered the area. Archaeological structures could only be seen in smaller areas in between later structures. Vague oblong structures could be seen, as well as a distinct smaller square on the eastern part of the area. A large rectangle close to the main street was also observed. None of these structures could be seen in modern maps or photographs and are therefore marked as something that could be of archaeological interest. Some of the structures that were noted were probably part of the original medieval town plan, as judged by their size and location.

<p>Gymnasieskolan är för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna är skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler väljer dock att läsa på andra skolors kommuner. Elever som väljer att läsa på andra skolor har andra ersättningskostnader. Detta gör det svårt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för året. Sigtuna kommun förväntar sig ett underskott i en av nämnderna under kommunfullmäktige under året. Denna prognos baseras på ett delårsbokslut den sista augusti för Arlandagymnasiet där ett underskott på 2.5 miljoner kronor upptäcktes. Underskottet väntas bli 10 miljoner kronor till årsslutet. 6 Problemet idag börjar när kommunernasövergripande strategier, mål och visioner bryts ned på verksamhetsnivå. En modell för den ekonomiska styrningen inom nämnden är idag avsaknad eller inte fullgod.</p><p>Frågan som ställs i denna uppsats är; hur kan den strategiska ekonomistyrningen för gymnasieverksamheten i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna kommun förbättras utifrån givna ekonomiska ramar från kommunfullmäktige? KSL(Kommunförbundet Stockholms län) har tagit fram en kalkylmodell för beräkning av programkostnader inom gymnasieskolan. Syftet med modellen är att alla kommuner ska beräkna interkommunala ersättningar på samma sätt. Sigtuna kommunen blandar även den interkommunala ersättningen med anslagen gymnasieledningen får. Dessa ska och bör vara uppdelade då detta inte ger en rättvisande bild, eller något att bygga utifrån enligt gymnasiechefen. Det främsta styrverktyget de använder sig av är budgeten, som man enligt kommunallagen måste upprätta. Ett förslag är att använda sig av riktade resultatkrav ibudgetarbetet, detta vilket ger en bättre överblick över vilka enheter som behöver komma i ekonomisk balans. Ett annat förslag är att jobba mer med fler nyckeltal som implementeras och följs upp på verksamhetsnivå.</p>

Gymnasieskolan är för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna är skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler väljer dock att läsa på andra skolors kommuner. Elever som väljer att läsa på andra skolor har andra ersättningskostnader. Detta gör det svårt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för året. Sigtuna kommun förväntar sig ett underskott i en av nämnderna under kommunfullmäktige under året. Denna prognos baseras på ett delårsbokslut den sista augusti för Arlandagymnasiet där ett underskott på 2.5 miljoner kronor upptäcktes. Underskottet väntas bli 10 miljoner kronor till årsslutet. 6 Problemet idag börjar när kommunernasövergripande strategier, mål och visioner bryts ned på verksamhetsnivå. En modell för den ekonomiska styrningen inom nämnden är idag avsaknad eller inte fullgod. Frågan som ställs i denna uppsats är; hur kan den strategiska ekonomistyrningen för gymnasieverksamheten i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna kommun förbättras utifrån givna ekonomiska ramar från kommunfullmäktige? KSL(Kommunförbundet Stockholms län) har tagit fram en kalkylmodell för beräkning av programkostnader inom gymnasieskolan. Syftet med modellen är att alla kommuner ska beräkna interkommunala ersättningar på samma sätt. Sigtuna kommunen blandar även den interkommunala ersättningen med anslagen gymnasieledningen får. Dessa ska och bör vara uppdelade då detta inte ger en rättvisande bild, eller något att bygga utifrån enligt gymnasiechefen. Det främsta styrverktyget de använder sig av är budgeten, som man enligt kommunallagen måste upprätta. Ett förslag är att använda sig av riktade resultatkrav ibudgetarbetet, detta vilket ger en bättre överblick över vilka enheter som behöver komma i ekonomisk balans. Ett annat förslag är att jobba mer med fler nyckeltal som implementeras och följs upp på verksamhetsnivå.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

The purpose of this paper is to examine the impact of the eastern silver crisisin the mid 10th century on the cultural connections and trade routes of the Late VikingAge Sveonic realm. By studying status symbols, such as weapons, glassand the decorative parts of the male and female dress, I expected to find that eastern influencesdeclined in favour of more western elements. This proved to beproblematic. The material indicates a continued strong cultural exchange between the Sveonic realmand theSlavic regions, even though trade clearly shifted westward. My explanation for this is thateven though, and perhaps because of, king and church favoured a shift towards west, the demand for western goods other than silverremained low during the late 10th and 11th century.In addition to this,even though the direction of trade shifted, it was still largely conducted within the Slavic cultural sphere. There is also very little indicating the presence of foreign merchantsother than Slavicand probablyFrisianin early Sigtuna. My explanation for this is that the Sveonsmainly went overseasto sell their merchandise, and that they were forced to do so since Sigtuna,as opposed to Birka, could offer no unique goods which wouldattract foreign merchants.