Syftet med denna studie är att undersöka det tidigmedeltida uppländska landskapets organisation och struktur samt utveckla metodologiska redskap som kan användas i senare studier för detta syfte. Fokus ligger i uppsatsen på att inventera, lokalisera och utreda storgårdars/huvudgårdars utbredning och funktion i det tidigmedeltida uppländska landskapet. Detta görs genom tre delstudier: i delstudie 1 inventeras och lokaliseras så många potentiella storgårdar/huvudgårdar som möjligt i det uppländska landskapet med hjälp av en samanställning av indikationer på storgårdsdrift/huvudgårdsdrift gjord i uppsatsen samt bokserien Det medeltida Sverige. I delstudie 2 utreds kopplingen mellan konstaterade storgårdar/huvudgårdar och slättbygd/centralbygd i landskapet samt dessa enheters relation till fördelaktig jordmån medhjälp av SGUs kartgenerator. I delstudie 3 utförs ett tillförlitlighetstest hos tre metodologiska redskap (Trestegsmodellen, egaliserat ägande och reglerad bebyggelse) i relation till deras förmåga att identifiera tidigare storgårdsdrift/huvudgårdsdrift hos gårdar/byar i det tidigaste kartmaterialet från Lantmäteriet. I delstudie 1 har 341 potentiella storgårdar/huvudgårdar inventerats och en översiktskarta över dessa enheters lokalisering har producerats. Resultatet av delstudie 2 pekar på att de konstaterade storgårdarna/huvudgårdarna är integrerade i slättbygderna/centralbygderna i Uppland samt att dessa enheter är kopplade till fördelaktig jordmån. I delstudie 2 fastställs även att sätesgårdar under den tidiga medeltiden också finns väl integrerade i slättbygden/centralbygden. I delstudie 3 konstateras att ingen av de tre metodologiska redskapen på ett tillfredställande sätt kan identifiera tidigare storgårdsdrift/huvudgårdsdrift.

How can the overlooked typology of storgårdar (big court yard)be implemented on a site on the eastern side of Södermalm? A critique of the current implementation of 7 smaller city-block style buildings. Exploring how the storgård typology can be used to give homes to families with 3 or more children while also creating an asset to the city in the form of an inner-city park, a public facing ground floor and public squares.

This thesis aims to analyse six different churches around Gotland and to answer whether they were built by private farms or by the collective effort from near-situated farms. By exploringthis, further conclusions can be made regarding the placement of the churches and the involvement of larger farms. The source material consists of churches from six Gotlandic parishes and farms from every chosen parish and other building of interest, like the medieval defence towers.The thesis timeframe is primarily from the early 12th century to the middle of the 14th. But later periods are also the focus since the placement of churches and farms are all based on maps depicting the parishes during the late 17th and early 18th centuries.Since this is a spatial analysis much of the methods are based on the usage of GIS (Geographich information system), but a big focus is also on analysing the churches themselves and things as inscriptions. As this subject has been discussed by many researchers, the theory is very much based on earlier studies made by people like Anders Andrén, Tryggve Siltberg and Sven-Olof Lindquist.The churches in Bunge, Sundre and Stenkyrka was determined to be private built by possible larger farms and had many similarities with other areas in Scandinavia. Anga, Stånga and Eskelhem was more likely to be a collaborative effort made by all of the parish’sfarms. / Syftet är att analysera sex medeltida kyrkor runt Gotland och svara på frågan om de var privat eller kollektivt byggda av socknens gårdar. Genom att utforska frågan om byggansvariga kan vidare slutsatser dras över deras placering i landskapet samt storgårdars involvering i kyrkobygget Källmaterialet utgörs av sex gotländska kyrkor samt gårdar och andra byggnader av intresse som de medeltida kastalerna. Uppsatsens tidsperiod utgörs främst av perioden från tidigt 1100-tal och fram till mitten av 1300-talet. Men senare perioder har delvis också ett fokus då kyrkorna och gårdarnas placeringar grundar sig i kartor som föreställer socknarna under sent 1700- och tidigt 1800-tal. Då det här mycket är en rumslig analys grundar sig många av metoderna på användandet av GIS (Geografiskt informationssystem). Men ett stort fokus ligger även på att analysera själva kyrkorna och tillhörande delar som väginskrifter. Då det här är ämne som diskuterats av många forskare grundar sig teorin mycket på tidigare forskning gjord av forskare som Anders Andrén, Tryggve Siltberg och Sven-Olof Lindquist. Kyrkorna I Bunge, Sundre och Stenkyrka bedömdes vara privatbyggda, möjligen av storgårda och de delade flera likheter med kyrkobygge i andra områden av Skandinavien. Anga, Stånga och Eskelhem ansågs istället vara kollektivt byggda av samtliga gårdar i socknarna.