Thesis--Wisconsin. / Includes bibliographical references (leaves 73-78).

<p>Syftet med arbetet är att förstå varför människor i dagens samhälle väljer att gifta sig. Vad är skälen för giftermål när man i dagens Sverige kan bo i ett samboförhållande utan att vara gift. Är kärleken viktigast eller finns det andra aspekter som påverkar människor när de väljer att ingå ett äktenskap? Huvudtanken med arbetet är att förstå människor som ingår äktenskap och varför de gör det, samtidigt vill vi förstå de som bor i ett samboförhållande och varför de inte gifter sig. För att förstå detta har vi valt att utgå från kvalitativ metod. Kvalitativ metod utfördes genom intervjuer på fem kvinnor och onlineforskning gick ut på att starta ett forum på en bröllopssajt på Internet.</p><p>Vi har utgått från sociologiska teorier som vi anser är relevanta för vårt valda ämne där vi har använt oss av Giddens syn på äktenskap samt utgått från boken I det sociala landskapet </p><p>Vår frågeställning lyder: Varför gifter man sig?</p><p>Vår undersökning visade att kärleken var den största anledningen till varför människor väljer att gifta sig. Man gifter sig för att skapa ett starkare band mellan varandra, samtidigt leder det vidare till önskan om att bilda en gemensam familj.</p>

Syftet med arbetet är att förstå varför människor i dagens samhälle väljer att gifta sig. Vad är skälen för giftermål när man i dagens Sverige kan bo i ett samboförhållande utan att vara gift. Är kärleken viktigast eller finns det andra aspekter som påverkar människor när de väljer att ingå ett äktenskap? Huvudtanken med arbetet är att förstå människor som ingår äktenskap och varför de gör det, samtidigt vill vi förstå de som bor i ett samboförhållande och varför de inte gifter sig. För att förstå detta har vi valt att utgå från kvalitativ metod. Kvalitativ metod utfördes genom intervjuer på fem kvinnor och onlineforskning gick ut på att starta ett forum på en bröllopssajt på Internet. Vi har utgått från sociologiska teorier som vi anser är relevanta för vårt valda ämne där vi har använt oss av Giddens syn på äktenskap samt utgått från boken I det sociala landskapet Vår frågeställning lyder: Varför gifter man sig? Vår undersökning visade att kärleken var den största anledningen till varför människor väljer att gifta sig. Man gifter sig för att skapa ett starkare band mellan varandra, samtidigt leder det vidare till önskan om att bilda en gemensam familj.

Thesis (Ph. D.)--University of Queensland, 2003. / Includes bibliographical references.

No description available.

No description available.

Dissertation--München--Ludwig-Maximilians-Universität, 2005. / Bibliogr. p. 203-210.

Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av sociala medier i relation till individers uppfattning om sig själva, med inriktning på hur individens självidentitet påverkades. Det sociala nätverket Facebook och bilddelningstjänsten Instagram stod i fokus för undersökningen. Studien genomfördes med hjälp av sex stycken halvstrukturerade intervjuer med tre kvinnor och tre män i åldrarna 20-32 år. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval av personliga kontakter. Samtliga individer som ingick i studien var medlemmar på Facebook och Instagram sedan minst 1 år tillbaka och var dagligen aktiva på båda nätverken. Studiens resultat visade att Facebook och Instagram till största del gav individerna möjligheter att lyckas upprätthålla en stabil självidentitet. Samtliga individer ville framstå så bra som möjligt på de sociala nätverken och detta gick i linje med Anthony Giddens teori om det ideala självet. Resultatet visade tydligt att det ligger ett reflexivt moment bakom individernas presentationer av sig själva, med målet att visa upp en så bra sida som möjligt av sig själv. Respons från andra medlemmar och en önskan om att ha många vänner och följare på nätverken visade sig ha funktionen som ett främjande för individens stolthet. Resultatet visade även att negativa inverkningar på individernas självidentitet kunde uppkomma då de jämförde sig med andra medlemmars framställningar av sig själva.Vid sådana jämförelser uppstod känslor av att vara otillräcklig i någon bemärkelse och individernas stolthet visade sig i dessa fall vara hotad. I särskilda fall var stoltheten till och med ersatt av skamkänslor hos individen. / <p>2015-06-04</p>

Den stora tillgängligheten till Internet har inneburit att allt fler människor börjat kommunicera och interagera online, både via sociala medier och onlinespel. Antalet nya plattformar där människor med samma intresse kan mötas och interagera ökar hela tiden. En av alla dessa plattformar är Twitch där individer kan välja att sända live när de spelar dator- och tv-spel medan andra kan välja att agera publik. Utifrån grundad teori undersöker vi hur personer upplever att streama via Twitch och vilka de mest centrala aspekterna av detta är i syfte att öka förståelsen kring detta relativt nya fenomen. Genom intervjuer, frågeformulär och observationer lyfter studien fram hur dessa personer upplever bland annat gemenskap, krav, frustration och näthat genom streamingen. Resultatet visar bland annat på att det är upplevelsen av gemenskap som är det mest centrala inom fenomenet och i de flesta fall det som gör att personerna väljer att ägna sig åt streaming. Utifrån Giddens teori om det senmoderna samhället kopplas fenomenet till ett nutida sammanhang och med Goffmans teorier om roller belyses samspelet mellan streamarna och deras tittare.

<p>I denna uppsats använder jag Johannes Anyurus diktsamling <em>Städerna inuti Hall,</em> i en sociologisk diskussion kring samtiden. Min teoretiska utgångspunkt ligger i Anthony Giddens texter kring det senmoderna samhället.</p><p> </p><p> Med syftet att se hur Giddens och Anyurus resonemang kring samtidsindividen skiljer sig åt, samt att utreda om, och hur, sociologin kan lära av poesin, ställer jag frågan: Hur kan senmoderniteten , så som Giddens diskuterar den, spåras i Anyurus <em>Städerna inuti Hall</em>?</p><p> </p><p>För att besvara min fråga definierar jag först vad Giddens menar att senmoderniteten innebär, för att sedan visa på några specifika sätt som han menar att senmoderniteten påverkar individen. Därefter skapar jag ett verktyg för att söka senmoderniteten, så som Giddens beskriver den, i poesin<em>.</em></p><p> </p><p> Jag finner på en strukturell nivå att det finns stora likheter mellan de två, men på individnivå diskuterar Anyuru och Giddens skilda samhällen. Dess perspektiv och världssyn skiljer sig på flera punkter betänkligt. Framförallt finner jag Anyurus sätt att diskutera själen intressant. Mitt arbete pekar på att det finns skäl för sociologin att reflektera över själens roll för individen, även om vi utgår från den själen endast som en idé. Där vilar en möjlighet för sociologin att utvecklas och ytterligare fördjupa sina kunskaper kring samtiden.</p>