Piteå kommun är enligt SKL en kommun i glesbefolkad region. Framtidens utmaningar för mindre kommuner i Sverige handlar om hur kommunal service och offentlig välfärd ska finansieras när medelåldern ökar och befolkningsunderlagen sviktar. Piteå kommun har under lång tid haft en befolkningstillväxt när liknande kommuner går i motsatt riktning. In- och utflyttning har en stor betydelse för denna utveckling och genom en sekundäranalys av registerdata från databasen Place vid kulturgeografiska institutionen ämnar denna uppsats att kartlägga in- och utflytning från Piteå kommun åren 2009 – 2014. Med hjälp av deskriptiv statistik och logistiska regressionsmodeller har de attribut vilka påverkar in- och utflyttning från kommunen tagits fram. Undersökningen omfattar även hur olika delar av landet påverkar befolkningssammansättningen i Piteå kommun. Resultaten visar att individer med annat födelseland är mer flyttbenägna och att de flyttar i riktning mot framförallt Stockholm och Uppsala län. Det framkom även att Skellefteå, Luleå och Umeå kommun har en betydande del i att förse Piteå kommun med högskoleutbildade individer och att Stockholms och Uppsala län tillsammans med Norrbottens län har ett obalanserat flyttutbytte med Piteå kommun. Mer generellt kring både in- och utflyttning visar resultaten att attributen; stigande ålder, ensamstående med/utan barn, högskoleutbildning, CSN och försörjningsstöd alla ökar sannolikheten för flytt.

No description available.

<p>Abstract</p><p>During the last five years there has been a considerable immigration from the Netherlands to Värmland in Sweden. INVA, Invest in Värmland, wanted to highlight this phenomenon and therefore contacted Karlstad University to make a survey about how extensive the immigration is and what consequences it brings for the business life and municipalities in Värmland. We were luckily chosen to perform this research and the main focus in this study has been the following questions:</p><p>• Why do the Dutchmen choose to buy their house in Värmland?</p><p>• What are the main reasons for leaving the Netherlands?</p><p>• What consequences does the immigration cause for the business life in Värmland?</p><p>• How do the Dutchmen experience the contact with Swedish authorities?</p><p>To answer the questions we designed a questionnaire that was sent to 200 Dutch house purchasers. The ambition was to survey all the Dutch house purchasers in Värmland, but with the time constrains and the municipalities having problem to find complete data, we limited the survey to 200 households. To sample more information eleven interviews were made with Dutch families, brokers and local authorities.</p><p>The most important factor behind the Dutchmen moving to Värmland is the nature and the calmness. Other factors that were mentioned in the survey are the mentality of the people who live in Värmland, a good place to raise your children and house prices. The main reasons for leaving the Netherlands are lack of space, social aspects, work and economic motives.</p><p>The first big investment that is done by the Dutchmen is buying a house, the consequences of this act is higher house prices. The consuming of items on the local market is another indirect investment that is positive for the local businessmen. 60 % of the Dutchmen that moves to Värmland for permanent living starts their own business or bring their company from the Netherlands.</p><p>One of the most common problems when buying the house was the poor language skills among the local brokers. Some of the respondent requested the brokers to speak Dutch and some required that the brokers should speak better English. In the future this problem might disappear because during the last year there are some Dutchmen who has started to work together with the local brokers. The contact with Swedish authorities was considered positive in general but some of the Dutchmen had problems to get a social security number and some had problems finding information about the Swedish tax system.</p>

Abstract During the last five years there has been a considerable immigration from the Netherlands to Värmland in Sweden. INVA, Invest in Värmland, wanted to highlight this phenomenon and therefore contacted Karlstad University to make a survey about how extensive the immigration is and what consequences it brings for the business life and municipalities in Värmland. We were luckily chosen to perform this research and the main focus in this study has been the following questions: • Why do the Dutchmen choose to buy their house in Värmland? • What are the main reasons for leaving the Netherlands? • What consequences does the immigration cause for the business life in Värmland? • How do the Dutchmen experience the contact with Swedish authorities? To answer the questions we designed a questionnaire that was sent to 200 Dutch house purchasers. The ambition was to survey all the Dutch house purchasers in Värmland, but with the time constrains and the municipalities having problem to find complete data, we limited the survey to 200 households. To sample more information eleven interviews were made with Dutch families, brokers and local authorities. The most important factor behind the Dutchmen moving to Värmland is the nature and the calmness. Other factors that were mentioned in the survey are the mentality of the people who live in Värmland, a good place to raise your children and house prices. The main reasons for leaving the Netherlands are lack of space, social aspects, work and economic motives. The first big investment that is done by the Dutchmen is buying a house, the consequences of this act is higher house prices. The consuming of items on the local market is another indirect investment that is positive for the local businessmen. 60 % of the Dutchmen that moves to Värmland for permanent living starts their own business or bring their company from the Netherlands. One of the most common problems when buying the house was the poor language skills among the local brokers. Some of the respondent requested the brokers to speak Dutch and some required that the brokers should speak better English. In the future this problem might disappear because during the last year there are some Dutchmen who has started to work together with the local brokers. The contact with Swedish authorities was considered positive in general but some of the Dutchmen had problems to get a social security number and some had problems finding information about the Swedish tax system.

Denna studie undersöker kontraurbaniseringen till landsbygden i Sverige under pandemiåren i statistiska data men också vad som möjliggjorde inflyttningen genom att undersöka inflyttarnas motiveringar, med Leksand som en fallstudie. En sekundäranalys har genomförts av flyttningen från 1997–2022 i Sverige för att identifiera de landsbygdskommuner som har en positiv tillväxt under pandemiåren 2020–2022. En granskning av ålderskategorier och mönster har gjorts och det kan konstateras att det inte finns någon skillnad i inflyttningsmönster för varken Landsbygd med besöksnäring eller Leksands kommun mer än i absoluta tal. Studien bekräftar att kontraurbaniseringen gäller barnfamiljer men även familjer med ‘tömda bon’, ett resultat som skiljer sig något åt i Leksands fall, där äldre ålderskategorier finns representerade. De semistrukturerade intervjuerna med inflyttare till Leksand bekräftar att pandemin genom möjliggörandet av distansarbete påverkat inflyttningen. Miljön, i en vidare bemärkelse, anges som den huvudsakliga motiveringen till inflyttningen. De flesta respondenter har en anknytning till Leksand och flytten var enligt majoriteten ett resultat av en 'testperiod' i respondentens eget eller familjens fritidshus.

Att den norrländska landsbygden länge haft befolkningsproblem råder inga tvivel om, och dess befolkning spås inte heller öka i framtiden. Så sent som i somras kom dock en önskan från Näringslivscheferna i Region 8-kommunerna om att man tillsammans ville börja arbeta med inflyttning och rekrytering. Syftet med denna studie var att studera hur kommuner inom Region 8-samarbetet arbetar med att öka kommunens inflyttning och attraktionskraft. Detta undersöktes genom ett fokus på platsmarknadsföring utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med utvalda kommuner inom Region 8-samarbetet, och även med en representant för Region 8 som helhet. Studien identifierade att samtliga av de kommuner som ingick i studien, och även Region 8 i stort, använder sig av meningsbyggande åtgärder, definierade genom CPE, i arbetet med inflyttning och attraktionskraft. Det vill säga man lyfter fram det som sedan tidigare är en del av kommunens identitet och bygger mening kring denna, i syfte att locka till sig invånare och besökare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnor, inflyttade till Stockholm från Norrbottens län och som bott i staden i mer än fem år, konstruerar sin identitet i relation till rådande diskurser om storstad/småstad eller storstad/landsbygd. Analysen är utförd baserad på sju intervjuer med kvinnor i åldrarna 36-48 år, alla härstammande från Norrbotten. Efter analys framkommer det att kvinnornas identiteten är del i en konstruktion, en ständigt pågående process som aldrig riktigt blir färdig, då kvinnorna ständigt skapar sin identitet i förhållande till ’det andra’, eller får sin identitet bekräftad eller definierad av andra. Det blir också tydligt att norrbottniskhet inte bara har att göra med identitet, utan även också med klass, då det i dualiteten mellan Stockholm och Norrbotten framstår ett maktförhållande, och det står i slutändan klart att kvinnorna inte bara gjort en identitetsresa utan även också en klassresa, genom sitt val att byta ut Norrbotten mot huvudstaden i söder.