Thesis--Halle-Wittenberg. / Vita.

En el presente estudio se propuso investigar la Adaptación del Inventario de Preferencias Vocacionales de Holland John L. en el Departamento de La Paz – Bolivia, en la actualidad se advierte de pruebas que no están validados a nuestro contexto, por ende es prioritario encarar esta problemática y realizar la Adaptación de la Prueba de manera efectiva en los estudiantes adolescentes. El estudio se enmarco particularmente en la teoría Tipológica de Holland “va a determinar el papel de la evaluación de los intereses en orientación para la carrera” (Lowman, 1991; Goltfreson y Holland, 1993), la variedad de instrumentos que se utilizan en la Orientación Vocacional no responden a las características e idiosincrasia de la población a la que se pretende aplicar cierto instrumento. La Adaptación de inventarios-pruebas dirigidos a la Orientación Vocacional de los adolescentes, en sus intereses, aptitudes, personalidad y otros requiere de instrumentos que sean fiables y validos. Con el objetivo general de explicar cuan efectiva es la Adaptación del Inventario de Preferencias Vocacionales de Holland John L. en nuestro contexto, para el logro de los objetivos tanto generales como específicos se realizo una integración teórica conceptual, donde se describe indicadores a través de los cuales se revelan las especificidades funcionales de los diferentes niveles de interés. El tipo de investigación es Transversal - Descriptivo, se selecciono una muestra de 394 estudiantes de secundaria de los distritos de Achocalla, Achacachi y Caranavi.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Zugl.: Bremen, Universiẗat, Diss., 2006 u.d.T.: Wiśniewska, Joanna Ewa: Preussisch Holland-Pasłe̜k - die Wende des Jahres 1945. / Hergestellt on demand. - Literaturverz. S. 182 - 199.

No description available.

No description available.

No description available.

Thesis (docotoral)--Rijksuniversiteit Leiden, 1978. / Includes bibliographical references (p. 375-395) and index.

<p>Från och med år 2005 är det obligatoriskt för alla noterade bolag inom EU att redovisa enligt IASB:s standards, IFRS/IAS. En väsentlig skillnad mot tidigare normer är att goodwill inte längre skall skrivas av planenligt, istället skall bolagen göra så kallade ”impairment test”, eller nedskrivningsprövning. Ett impairment test innebär att bolaget per varje balansdag eller oftare skall bedöma om det finns någon indikation på att en tillgång kan ha minskat i värde.</p><p>Oavsett om det finns någon indikation på en värdeminskning eller ej, skall företaget varje år göra en prövning om en immateriell tillgång med obegränsad nyttjandeperiod har minskat i värde genom att jämföra dess redovisade värde med återvinningsvärdet.</p><p>Syftet med min uppsats är att undersöka huruvida noterade holländska bolag efterlever kraven som ställs från standarden IAS 36 p 134. Resultatet ska jag sedan jämföra med en liknande undersökning som tidigare gjorts för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Det som gör det hela intressant är att Holland precis har fått en organisation som övervakar finansiella rapporter. I Sverige har vi haft en sådan organisation en längre tid.</p><p>I min undersökning har jag använt ett antal oberoende variabler som jag anser är relevanta i frågan om hur mycket information företagen är villiga att lämna ut. De oberoende variablerna är balansomslutning, omsättning och avkastning på eget kapital. De två förstnämnda är signifikant med storlek på företaget och den sistnämnda kan vara ett annat ord för lönsamhet.</p><p>I undersökningen har jag endast funnit svaga positiva samband mellan de oberoende och den beroende variabeln. Detta betyder att bolag med stor omsättning och balansomslutning inte efterlever kraven från IAS 36 p 134 trots sina stora resurser, och att bolag med hög avkastning på eget kapital inte är rädda att dela med sig av känslig information. Det har även visat sig att bolag med hög lönsamhet inte följer kraven från IAS 36 p 134 i lägre utsträckning än de med låg lönsamhet.</p><p>Reultatet av jämförelsen mellan de svenska och holländska bolagen visade att de holländska bolagen följer kraven i större utsträckning än de svenska.</p>

Från och med år 2005 är det obligatoriskt för alla noterade bolag inom EU att redovisa enligt IASB:s standards, IFRS/IAS. En väsentlig skillnad mot tidigare normer är att goodwill inte längre skall skrivas av planenligt, istället skall bolagen göra så kallade ”impairment test”, eller nedskrivningsprövning. Ett impairment test innebär att bolaget per varje balansdag eller oftare skall bedöma om det finns någon indikation på att en tillgång kan ha minskat i värde. Oavsett om det finns någon indikation på en värdeminskning eller ej, skall företaget varje år göra en prövning om en immateriell tillgång med obegränsad nyttjandeperiod har minskat i värde genom att jämföra dess redovisade värde med återvinningsvärdet. Syftet med min uppsats är att undersöka huruvida noterade holländska bolag efterlever kraven som ställs från standarden IAS 36 p 134. Resultatet ska jag sedan jämföra med en liknande undersökning som tidigare gjorts för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Det som gör det hela intressant är att Holland precis har fått en organisation som övervakar finansiella rapporter. I Sverige har vi haft en sådan organisation en längre tid. I min undersökning har jag använt ett antal oberoende variabler som jag anser är relevanta i frågan om hur mycket information företagen är villiga att lämna ut. De oberoende variablerna är balansomslutning, omsättning och avkastning på eget kapital. De två förstnämnda är signifikant med storlek på företaget och den sistnämnda kan vara ett annat ord för lönsamhet. I undersökningen har jag endast funnit svaga positiva samband mellan de oberoende och den beroende variabeln. Detta betyder att bolag med stor omsättning och balansomslutning inte efterlever kraven från IAS 36 p 134 trots sina stora resurser, och att bolag med hög avkastning på eget kapital inte är rädda att dela med sig av känslig information. Det har även visat sig att bolag med hög lönsamhet inte följer kraven från IAS 36 p 134 i lägre utsträckning än de med låg lönsamhet. Reultatet av jämförelsen mellan de svenska och holländska bolagen visade att de holländska bolagen följer kraven i större utsträckning än de svenska.