Piteå kommun är enligt SKL en kommun i glesbefolkad region. Framtidens utmaningar för mindre kommuner i Sverige handlar om hur kommunal service och offentlig välfärd ska finansieras när medelåldern ökar och befolkningsunderlagen sviktar. Piteå kommun har under lång tid haft en befolkningstillväxt när liknande kommuner går i motsatt riktning. In- och utflyttning har en stor betydelse för denna utveckling och genom en sekundäranalys av registerdata från databasen Place vid kulturgeografiska institutionen ämnar denna uppsats att kartlägga in- och utflytning från Piteå kommun åren 2009 – 2014. Med hjälp av deskriptiv statistik och logistiska regressionsmodeller har de attribut vilka påverkar in- och utflyttning från kommunen tagits fram. Undersökningen omfattar även hur olika delar av landet påverkar befolkningssammansättningen i Piteå kommun. Resultaten visar att individer med annat födelseland är mer flyttbenägna och att de flyttar i riktning mot framförallt Stockholm och Uppsala län. Det framkom även att Skellefteå, Luleå och Umeå kommun har en betydande del i att förse Piteå kommun med högskoleutbildade individer och att Stockholms och Uppsala län tillsammans med Norrbottens län har ett obalanserat flyttutbytte med Piteå kommun. Mer generellt kring både in- och utflyttning visar resultaten att attributen; stigande ålder, ensamstående med/utan barn, högskoleutbildning, CSN och försörjningsstöd alla ökar sannolikheten för flytt.

No description available.

Sweden has seen a reversal in marriage trends, from mainly declining marriage rates since the 1960s to increasing rates from 1998 and onwards. By applying event-history techniques to Swedish register data, this study examines whether the trend reversal is related to compositional changes in various socio-economic and demographic characteristics of the population, with special focus on childbearing. Only first marriages of women are studied as these largely represent the general marriage trends. The results show that the trend reversal only partly can be ascribed to compositional changes, more specifically to changes in labor-market attachment and childbearing. Thus, there is evidence of a new marriage trend in Sweden that does not conform very well to that of generally declining marriage rates as is often depicted in demographic literature. Furthermore, there is evidence of pro-cyclical marriage and childbearing trends. These patterns are especially interesting because Sweden is a country that in many aspects has been a forerunner in the development of new trends in family-demographic behavior and a country where childbearing and marriage are not necessarily seen as very closely interrelated.

Sammanfattning Bakgrund: Förutsättningarna för god och säker vård är att basala hygienrutinerna följs inom vården. Genom tillämpning av god handhygien motverkas smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Vårdskador kan medföra att vårdtiden ökar och orsaka lidande för patienten och är därför ett hot mot säker vård. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner, på en medicinsk akutvårdsavdelning med fokus på handhygien. Metod: En kvantitativ registerstudie med långtidsuppföljning har utförts. Datamaterialet var hämtat från registret för Mätning och Analys (MOA). Observationerna insamlades av hygienobservatörer på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige år 2013 – 2018. Data importerades över till statistikprogrammet SPSS. Deskriptiv och analytisk statistik har använts för analys.  Resultat: Vid analys framkom (n=491) det att följsamheten till handhygienen har brister, undersköterskor visar på högst följsamhet. Handsprit efter patientkontakt var det momentet som visade högst följsamhet. Det finns brister i handhygienen över tid då följsamheten inte var hundraprocentig under samtliga år. Slutsats: Följsamheten till handhygienen påverkas av många faktorer. God och säker vård är beroende av att vårdpersonal har kunskap om handhygien och smittspridning. För att vårdpersonal ska förbättra det preventiva arbetet mot säkrare vård är det vårdgivaren som ska medverka till ny kunskap. Medarbetare har ansvaret för att upprätthålla och följa den kunskapen. / Summary Backgorund: The preconditions for good and safe care is that the basic hygiene routines are followed within the care. The application of good hand hygiene prevents the spread of infection and health-related infections. Care injuries can increase the length of care and cause suffering for the patient and are therefore a threat to safe care. Aim: To investigate the compliance of healthcare professionals to basic hygiene routines, in a medical emergency care department with a focus on hand hygiene. Method: A quantitative registry study with long-term follow-up has been performed. The data material was retrieved from the register for Measurement and Analysis (MOA). The observations were collected by hygiene observers at a medical emergency department in southern Sweden in 2013 - 2018. Data was imported into the statistical program SPSS. Descriptive and analytical statistics have been used for analysis. Results: In the analysis (n=491) it was found that the adherence to the hand hygiene has shortcomings, the assistant nurses show the highest adherence. Hand rub after patient contact was the element that showed the highest level of compliance. There are shortcomings in hand hygiene overtime as compliance was not hundred percent during all years. Conclusion: Adherence to hand hygiene is influenced by many factors. Good and safe care is dependent on the fact that healthcare professionals have knowledge of hand hygiene and the spread of infection. In order for healthcare professionals to improve preventive work towards safer care, the healthcare provider must contribute to new knowledge. Employees are responsible for maintaining and following that knowledge.

Alla de länder som ingår i EU har ett gemensamt mål gällande utbildning, vilket är att alla människor ska ha samma rättigheter och möjligheter till en högre utbildning. Sverige har fått mycket beröm för de åtgärder som gjorts för att nå detta mål, men har dessa åtgärder uteslutit de negativa effekter som tidigare forskning har funnit att en skilsmässa har på barnen? Syftet med uppsatsen var att undersöka om föräldrarnas skilsmässa (och separation) har påverkat barnens val till vidareutbildning på universitet och/eller högskola. I uppsatsen undersöktes även om skilsmässan påverkade barnen olika mycket beroende på deras ålder när skilsmässan inträffade. Den data som användes i uppsatsen var registerdata från statistiska centralbyrån där personer födda 1978 har studerats. Det teoretiska ramverket som låg till grund för tolkningen av uppsatsens resultat var Colemans resursteori. Kortfattat menar teorin att barn behöver både en bra relation till sina föräldrar och att de behöver spendera tid tillsammans med dem för att kunna använda föräldrarna som en resurs för att få kunskaper som kan vara nödvändiga för att göra bra ifrån sig i skolan. Resultaten visade att sannolikheten att studera vidare på universitet och/eller högskola var lägre om ens föräldrar var skilda. Däremot så fanns inget samband mellan barnens ålder när skilsmässan inträffade och sannolikheten att studera på universitet och/eller högskola.

Nationella och internationella kunskapsmätningar i matematik visar likartade resultat för flickor och pojkar. Trots det visar statistiken att flickor erhåller systematiskt högre slutbetyg. Denna studie undersöker huruvida betyg tjänar som likvärdigt mått på kunskap hos flickor och pojkar i gymnasiets matematikämne. Detta görs dels utifrån en kvantitativ ansats och dels utifrån en enkätstudie. Med utgångspunkt i nationell registerdata (SCB) för slutbetyg och resultat på nationella provet undersöks, medelst fyra olika analysmetoder, könsskillnader med avseende på kurs, skolform och län. Studien visar att flickor generellt erhåller högre slutbetyg än pojkar i relation till resultatet på nationella provet, vilket bekräftar tidigare forskning. Vidare påvisar analysen särskilt stora diskrepanser på betygsnivå C och högre; i matematikkurser på yrkesförberedande program; i senare kurser inom samtliga program; i Västernorrlands, Västmanlands, Gotlands och Kalmar län; liksom i fristående skolor. Korrelationsanalys tydliggör hur nationella provet utgör en mindre del av betygsunderlaget för flickor jämfört med pojkar. Dessutom avslöjar analysen ett omvänt samband mellan könsbetingad relativ prestation på nationella provet och avvikelse i slutbetyget. Enkätstudien undersöker bedömningspraktiken hos matematiklärare. Filtrering på lärarens kön, ålder, program och skolform, har tillämpats. Resultatet tyder på systematiska skillnader i bedömningspraktik mellan olika lärarkategorier, vilket innebär att betygssättningen kan brista i likvärdighet. Skillnader har påvisats mellan, i första hand, lärare på yrkesprogram och naturvetenskapliga program, såväl som mellan lärare i kommunala och fristående skolor. Också lärarens kön och ålder tycks ha viss betydelse. Studien avslutas med en diskussion kring möjliga lösningar. / National and international assessments in mathematics show similar results for girls and boys. Despite this, statistics show that girls receive systematically higher final grades. This study examines whether grades serve as an equivalent measure of knowledge of girls and boys in high school mathematics. This is done partly on the basis of a quantitative approach and partly on the basis of a survey. Based on national register data (Statistics Sweden) for final grades and results of national tests, using four different methods of analysis, gender differences with respect to course, school form and county, are examined. The study shows that girls generally get a higher final grade than boys in relation to their results on the national test, confirming previous research. Furthermore, the analysis shows particularly large discrepancies at grade C and higher; in mathematics courses on vocational programs; in later courses within all programs; in V¨asternorrland, V¨astmanland, Gotland and Kalmar County; as well as in independent schools. Correlation analysis clarifies how the national test constitutes a smaller part of the assessment basis for girls compared to boys. The analysis also reveals an inverse relationship between gender dependent relative performance on the national test and the final grade deviation. The survey examines the assessment practice among mathematics teachers. Filtering on the teacher’s gender, age, program and school form has been applied. The result suggests systematic differences in assessment practice between different teacher categories, implying that grades can break in equality. Differences have been shown between, primarily, teachers in vocational programs and science programs, as well as between teachers in municipal and independent schools. Also the teacher’s gender and age seems to be of some importance. The study concludes with a discussion about possible solutions.