The goal an purpose of this essay is to study the diffrent points of view that Swedish priest within the Swedish Church have on the Topic of same sex marriage. I will use qualitative interview as method of choice to get answers for my questions. The results of my study reveal that same sex mariiage has been a dividing issue between the different participants. Those in favour of the church´s decision to legalize same sex marriage consider love to be the most importent reason for marriage, while those who oppose the decision consider marriage to be a holy sacrament that is not easily changed.

Att lägga skuld på våldtäktsoffer är ett fenomen som förekommer världen över. Tidigare forskning har visat att olika faktorer som exempelvis offrets kön, beteende eller relationen mellan offer och gärningsman kan kopplas till respondenternas syn på våldtäkt och offerskuld. Det har även visat sig att bemötande från bland annat poliser och socialarbetare gentemot våldtäktsoffer är av stor vikt för att de ska våga söka hjälp. Dessa två yrkesgrupper kan komma att spela en central roll för våldtäktsoffer då dessa individer befinner sig i en utsatt situation. Syftet med denna studie är att belysa kvinnliga och manliga polis- och socionomstudenters syn på våldtäkt och tillskrivande av offerskuld vid våldtäkt utanför eller inom äktenskap. För att besvara syftet har det genomförts en kvantitativ undersökning i form av en vinjettstudie bestående av två olika våldtäktsscenarior. Resultat som framkommit visar att männen bedömde lindrigare straff och lade mer ansvar på offret än kvinnor gjorde samt att socionomstudenter dömde högre straff och mindre ansvar för offret än vad polisstudenter gjorde. I analysen diskuteras om skillnaden mellan kvinnor och män kan kopplas till att sympatisera med sitt eget kön. Vidare diskuteras vad skillnaden mellan polis- och socionomstudenters bedömning skulle kunna ha för verkan i deras framtida yrke.

<p>Syftet med arbetet är att förstå varför människor i dagens samhälle väljer att gifta sig. Vad är skälen för giftermål när man i dagens Sverige kan bo i ett samboförhållande utan att vara gift. Är kärleken viktigast eller finns det andra aspekter som påverkar människor när de väljer att ingå ett äktenskap? Huvudtanken med arbetet är att förstå människor som ingår äktenskap och varför de gör det, samtidigt vill vi förstå de som bor i ett samboförhållande och varför de inte gifter sig. För att förstå detta har vi valt att utgå från kvalitativ metod. Kvalitativ metod utfördes genom intervjuer på fem kvinnor och onlineforskning gick ut på att starta ett forum på en bröllopssajt på Internet.</p><p>Vi har utgått från sociologiska teorier som vi anser är relevanta för vårt valda ämne där vi har använt oss av Giddens syn på äktenskap samt utgått från boken I det sociala landskapet </p><p>Vår frågeställning lyder: Varför gifter man sig?</p><p>Vår undersökning visade att kärleken var den största anledningen till varför människor väljer att gifta sig. Man gifter sig för att skapa ett starkare band mellan varandra, samtidigt leder det vidare till önskan om att bilda en gemensam familj.</p>

Syftet med arbetet är att förstå varför människor i dagens samhälle väljer att gifta sig. Vad är skälen för giftermål när man i dagens Sverige kan bo i ett samboförhållande utan att vara gift. Är kärleken viktigast eller finns det andra aspekter som påverkar människor när de väljer att ingå ett äktenskap? Huvudtanken med arbetet är att förstå människor som ingår äktenskap och varför de gör det, samtidigt vill vi förstå de som bor i ett samboförhållande och varför de inte gifter sig. För att förstå detta har vi valt att utgå från kvalitativ metod. Kvalitativ metod utfördes genom intervjuer på fem kvinnor och onlineforskning gick ut på att starta ett forum på en bröllopssajt på Internet. Vi har utgått från sociologiska teorier som vi anser är relevanta för vårt valda ämne där vi har använt oss av Giddens syn på äktenskap samt utgått från boken I det sociala landskapet Vår frågeställning lyder: Varför gifter man sig? Vår undersökning visade att kärleken var den största anledningen till varför människor väljer att gifta sig. Man gifter sig för att skapa ett starkare band mellan varandra, samtidigt leder det vidare till önskan om att bilda en gemensam familj.

<p>De första syrianerna kom som flyktingar från Libanon till Sverige 1967 men den stora flygtingvågen av syrianer till Sverige skedde i mitten av 1970 och i början av 1980-t.</p><p>När man flyr sitt forna hemland lämnar man en del av sin gamla kultur kvar och tar emot en del av den nya kulturen i det land man flyr till, en del av livet är när man förlovar och gifter sig eller när man skiljer sig, just på detta område är det en del skillnader mellan de forna hemländerna och det nya landet, i Sverige har man en individcentrerad kultur, medan i de länder syrianerna kommer ifrån är det den kollektivistiskcentrerade kulturen som dominerar.</p><p>Trots att äktenskapet är en av sju sakrament(mysterion)som finns i den syrisk-ortodoxa kyrkan som syrianerna tillhör och skilsmässa var var ytterst sällan förekommande i de forna hemländerna är det desto vanligare att man skiljer sig(annulering av äktenskap).</p><p>Det är denna förändringsprocces som beskrivers i den här uppsatsen.</p>

De första syrianerna kom som flyktingar från Libanon till Sverige 1967 men den stora flygtingvågen av syrianer till Sverige skedde i mitten av 1970 och i början av 1980-t. När man flyr sitt forna hemland lämnar man en del av sin gamla kultur kvar och tar emot en del av den nya kulturen i det land man flyr till, en del av livet är när man förlovar och gifter sig eller när man skiljer sig, just på detta område är det en del skillnader mellan de forna hemländerna och det nya landet, i Sverige har man en individcentrerad kultur, medan i de länder syrianerna kommer ifrån är det den kollektivistiskcentrerade kulturen som dominerar. Trots att äktenskapet är en av sju sakrament(mysterion)som finns i den syrisk-ortodoxa kyrkan som syrianerna tillhör och skilsmässa var var ytterst sällan förekommande i de forna hemländerna är det desto vanligare att man skiljer sig(annulering av äktenskap). Det är denna förändringsprocces som beskrivers i den här uppsatsen.

Studien handlar om hur vi som individer  konstruerar  och skapar ett normaliserat tillstånd kring att leva i en tvåsamhet samt om hur vi påverkas av detta. Syftet med studien är att undersöka individers motivation och värderingar kring att leva i någon typ av tvåsamhet eller valet att inte göra det, samt vilken betydelse dessa val har för individen. Studien har en samhällskritisk ansats ur ett västerländskt perspektiv och med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer undersöks individernas värderingar och motivation kring tvåsamhet. Resultatet visar att familjebegreppet är nära sammanlänkat med tvåsamhet och relationer. Att ingå ett äktenskap eller en relation uppfattas inte som ett socialt tvång av individerna utan ses som en del av ett  självförverkligande. Att leva i en tvåsamhet anses vara fördelaktig av såväl individen som utifrån samhällets uppbyggnad. Slutsatsen är att tvåsamhetsnormen står fast trots att de sociala beteenden kring den och dess innehåll förändrats genom tiden.

<p>Syftet med denna uppsats var att lyfta fram frågor som rör jämställdhet i det privata livet. </p><p>4 par har svarat på frågor om vem som gör vad i deras familj och hur detta kommer sig. </p><p>Jag ville få en bild av hur jämställda familjerna upplever sig vara i ansvar för hem och barn. Jag ville även medvetandegöra respondenterna om sin egen situation gällande jämställdhet. </p><p>Jag har vid insamlandet av empiri använt mig av en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod, enkäter med både kryss- och öppna frågor, där jag med hjälp av den fenomenologiska ansatsen analyserat svaren. Jag har med denna undersökning inte haft för avsikt att göra generaliseringar, utan har bara varit intresserade av just dessa respondenters upplevelser. </p><p>Respondenterna är gifta, sammanboende och har minst ett gemensamt barn. </p><p>Jag har i min analys utgått från teorier som behandlar den patriarkala strukturen, äktenskapet, individen och relationen. Resultatet visade att paren har en bra relation och relativt jämn arbetsfördelning. Kvinnorna är dock lite mer skeptiska än männen över hur pass jämställt förhållandet verkligen är. Även om paren inte säger att de ser på vissa sysslor som typiskt manliga eller kvinnliga framgår det ganska tydligt att det finns en skillnad i vem som gör vad. Paren upplever att de med tiden växer samman och mer och mer ser sig som en gemensam enhet än två separata, men de hävdar ändå vikten av att få vara för sig själv för att kunna orka med familjen och hushållssysslorna. De lever alla i ett mer eller mindre beroendeförhållande till varandra där beroendet inte upplevs negativt utan mer som att de kompletterar varandra. Kvinnorna har överlag tagit hand om barnen när de varit små och sjuka. De säger alla att detta val skett på grund av den ekonomiska situationen. </p><p>Alla par upplever att de har en relativt god kommunikation och vill gärna lösa konflikter så snart dessa uppstår. </p><p>Nyckelord: jämställdhet, patriarkat, identitet, relationer, äktenskap, hushållsarbete</p>

No description available.

Syftet med denna uppsats var att lyfta fram frågor som rör jämställdhet i det privata livet. 4 par har svarat på frågor om vem som gör vad i deras familj och hur detta kommer sig. Jag ville få en bild av hur jämställda familjerna upplever sig vara i ansvar för hem och barn. Jag ville även medvetandegöra respondenterna om sin egen situation gällande jämställdhet. Jag har vid insamlandet av empiri använt mig av en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod, enkäter med både kryss- och öppna frågor, där jag med hjälp av den fenomenologiska ansatsen analyserat svaren. Jag har med denna undersökning inte haft för avsikt att göra generaliseringar, utan har bara varit intresserade av just dessa respondenters upplevelser. Respondenterna är gifta, sammanboende och har minst ett gemensamt barn. Jag har i min analys utgått från teorier som behandlar den patriarkala strukturen, äktenskapet, individen och relationen. Resultatet visade att paren har en bra relation och relativt jämn arbetsfördelning. Kvinnorna är dock lite mer skeptiska än männen över hur pass jämställt förhållandet verkligen är. Även om paren inte säger att de ser på vissa sysslor som typiskt manliga eller kvinnliga framgår det ganska tydligt att det finns en skillnad i vem som gör vad. Paren upplever att de med tiden växer samman och mer och mer ser sig som en gemensam enhet än två separata, men de hävdar ändå vikten av att få vara för sig själv för att kunna orka med familjen och hushållssysslorna. De lever alla i ett mer eller mindre beroendeförhållande till varandra där beroendet inte upplevs negativt utan mer som att de kompletterar varandra. Kvinnorna har överlag tagit hand om barnen när de varit små och sjuka. De säger alla att detta val skett på grund av den ekonomiska situationen. Alla par upplever att de har en relativt god kommunikation och vill gärna lösa konflikter så snart dessa uppstår. Nyckelord: jämställdhet, patriarkat, identitet, relationer, äktenskap, hushållsarbete