No description available.

No description available.

The meaning of the covert co-ownership is that the parties must have intended that the property should be their common. A party must, to be able to claim ownership, have con-tributed to the acquisition financing through the financial contribution. Further shall the fact that the property should be their common be agreed or have been assumed by the par-ties. There are the circumstances for the purchase that should be considered in determining if covert co-ownership is presumed. Covert co-ownership has been established although one party only contributed a small part to the acquisition. The party with a possible loan is also considered to have acquired the property, although the party who claims to be the hidden owner is the one who pays the loan. If one of the parties has received a soft loan or a preferential price, the difference seems to be viewed as a financial contribution, which al-so applies to work on the property. The requirements for covert co-ownership of property is the same at cohabitation compared with marriage and case law in the area ends in the same result, so there is no difference for the two forms of relationship. Although the par-ties have established cohabitation agreement or marriage contract for a property have co-vert co-ownership still been considered to exist. The perception is not in that clear condi-tion which had to be expected in the current situation. The fact that case law does not al-ways reach the same result also shows that there are no clear conditions to follow for when the covert co-ownership shall be deemed to be achieved, despite the requirements estab-lished.

Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska, beskriva och förstå upplevelser av tvillingskap utifrån äldre tvillingars livsberättelser. De 35 tvillingarna som ingår i denna avhandling var ett urval av deltagarna i två longitudinella studier av äldre tvillingar, SATSA (Swedish Adoption Twin Study of Aging) och Gender. Studiedesignen är kvalitativ och vid intervjuerna användes narrativ metod och berättelsematerialet analyserades med narrativ analys (studie I och II) och med kvalitativ, latent innehållsanalys (studie III och IV). Enligt tvillingarna i denna avhandling beskrevs tvillingskapet utifrån relationen med tvillingpartnern (I, III, IV) och ur ett identitetsperspektiv (II). Tvillingrelationer är unika men representerar också variationer. Tre slags relationsmönster identifierades, benämnda den närande, tärande och den ytliga relationen som baseras på kvalitativa aspekter (I). De olika typerna av relationer blev särskilt tydliga under viktiga skeden i livet, såsom vid ingående av äktenskap (III) och vid förlusten av tvillingpartnern (IV), vilket innebar att tvillingarna fick anpassa sig till ett mer individualiserat liv. I den närande och den ytliga tvillingrelationen upplevdes inte dessa livsförändringar som särskilt dramatiska, medan de för tvillingarna i den tärande relationen upplevdes som mer dramatiska. Från ett anknytningsteoriskt perspektiv förblev de äldre tvillingarna ankytningspersoner med oförändrade anknytningsmönster genom livet (I). Sammanbundet med den nära tvillingrelationen är hur tvillingar definerar sig själva, då tvillingskapet innebär att hantera både sin individuella identitet och tvillingidentiteten. Självbeskrivningarna med betoning av olikheter, ses mot bakgrund av hur tvillingarna upplevde att omgivningen uppfattade dem som en social enhet och tolkades som en vilja att betona sin individualitet i förhållande till tvillingpartnern och som ett budskap till omgivningen att vilja bli sedd som en egen individ (II). Sammanfattningsvis beskrevs tvillingskap av de flesta som en nära, berikande relation genom livet och för vissa mindre berikande beroende på vilken slags relation de hade till sin tvillingpartner. Parallellt pågick ett identitetsarbete att ta plats som en egen individ i tvillingrelationen och att hävda sin individualitet gentemot den övriga omgivningen i budskapet: ”Vi är inte så lika som ni tror”! / The overall aim of this thesis was to explore, describe and understand experiences of twinship as told in the life stories of older twins. The 35 older twins who participated in this thesis were part of two longitudinal studies of older twins, SATSA (the Swedish Adoption Twin Study of Aging) and the Gender study. The study design is qualitative and the 35 interviews were collected using a narrative method. The life stories were analysed with narrative analysis (studies I and II) and qualitative, latent content analysis (studies III and IV). According to the twins in this thesis, twinship, was described from the relationship with the co-twin(I, III, IV) and from an identity perspective (II). Twin relationships are unique and different in their own way. Three relationship patterns were identified and labelled as: nurturing, draining or superficial based on qualitative aspects (I). The differences in the three relationship patterns became even more evident during critical stages in life, for example, when getting married (III) or losing the co-twin through death (IV). These events became turning points which meant that the twins needed to adjust to a more individualized life. Twins in nurturing or superficial relationship patterns did not experience these transitions as particularly dramatic, while for twins in draining relationships these life transitions were more dramatic. From an attachment theory point of view, the older twins remained attachment figures with an unaltered attachment pattern throughout life(I). Bound together with the close twin relationship is how twins define themselves, since the twinship means handling both your individual identity and the twin identity. The self-descriptions, with emphasis on differences, are viewed against the background of how the twins experienced the environment perceiving them as a social unity and were interpreted as a desire to emphasize ones individuality as related to the twin partner and as a message to the environment of desiring to be viewed as a unique individual (II). In summary twinship was described by most as a close, enriching relationship throughout life and for some, less enriching depending on what kind of relationship they had with their twin partner. An identity work was at the same time taking place, trying to establish a position as an individual in the twin relationship and to assert ones individuality to the rest of the environment in the message:“We are not as alike as you think!”

No description available.

This thesis explores the customs of courtship and marriage patterns in early modern Sweden. Earlier research has largely been divided on how much power the women had in deciding who they should marry. The main aim of the thesis is to analyse how much power the early modern women in Sweden had to pick their husbands out of free choice and secondly to analyse the different courtship rituals that were in effect at the time.The main theories used is the theory of a gender system that consists of a number of gender contracts, formulated by Yvonne Hirdman, which decides how men and women are supposed to interact on one another. The main method used is to analyse dairies and autobiographys by women from 1600-1800. The material has been selected from a bibliography by Christina Sjöblad and Eva Haettner from the early 1990s.One of the main findings of this thesis is that during the early-modern period, there was a huge gap in what women had the legal right to do and what was considered acceptable behaviourby the society. The material shows that women had the legal right to marry almost whoever the pleased including noblewomen marrying a priest. However the material also shows that women were often pressed by their families and relatives to get married. Sometimes to a specific man and other times just to anyone suitable. Families and relatives could even go so far as to use emotional blackmail to get the marriage done. However at the same some families seem to generally have wanted their daughter to marry for love, just as long as it was to a suitable man. The courtship rituals seem to have been somewhat different. Some engagements were taking place shortly after the two spouses met. Others had a period of a few month of courting before engagement and a few were even courting in secret. Contrary to a lot of earlier research women and men were often able to meet in private without any supervision even as early as in the 17thcentury. It is not clear though how common practise that was and how easy it was todo.The women in the source material tell us a lot of things they wanted from a man. Some wanted a man that was a soldier, others simply wanted somebody who did not make a fool out of himself, somebody good looking or somebody who loved them back, but the reason most mentioned is the man’s religious awakening. Clearly, a religious woman was firstly looking for somebody who shared her religious awakening and that wish could go so far as to them actually going against their whole family or marrying a mucholder stranger compared to a younger friend just to marry a man with the same religious conviction.

<p>I Sverige finns det idag familjer som har arrangerade äktenskap som en del av sitt traditionella kulturmönster. Några familjer lever enligt denna tradition medan andra tar avstånd från den. Men oavsett hur familjen förhåller sig till traditionen har den en påverkan i familjemedlemmarnas liv och deras inbördes relationer. Studiens målgrupp är flickor som växer upp i sådana familjer. Undersökningens syfte är att belysa dessa flickors syn på arrangerade äktenskap och möjligen få några förklaringar till varför vissa familjer fortsätter att leva enligt detta traditionella kulturmönster även efter exilen i Sverige. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer och utgår ifrån följande frågeställningar: Hur ser ungdomarna på äktenskap? Varför tror ungdomarna att vissa föräldrar vill välja äktenskapspartner åt sina barn? Anser ungdomarna att det finns några fördelar respektive nackdelar med arrangerade äktenskap? De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är familjesystemteori, individualistiska respektive kollektivistiska familjesyn och identitet.</p><p>Resultaten visar att synen på arrangerade äktenskap är ingenting svart eller vitt utan snarare mer komplext. Flickorna som lever i två kulturer finner det omodernt och ingenting önskvärt men på samma gång kan de tänka sig att ge det en chans med förutsättning att de själva har beslutfattanderätten. Studien visar också att utbildning, boende, integration och heder kan påverka föräldrarnas inställning till och praktiserande av denna tradition.</p>

I Sverige finns det idag familjer som har arrangerade äktenskap som en del av sitt traditionella kulturmönster. Några familjer lever enligt denna tradition medan andra tar avstånd från den. Men oavsett hur familjen förhåller sig till traditionen har den en påverkan i familjemedlemmarnas liv och deras inbördes relationer. Studiens målgrupp är flickor som växer upp i sådana familjer. Undersökningens syfte är att belysa dessa flickors syn på arrangerade äktenskap och möjligen få några förklaringar till varför vissa familjer fortsätter att leva enligt detta traditionella kulturmönster även efter exilen i Sverige. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer och utgår ifrån följande frågeställningar: Hur ser ungdomarna på äktenskap? Varför tror ungdomarna att vissa föräldrar vill välja äktenskapspartner åt sina barn? Anser ungdomarna att det finns några fördelar respektive nackdelar med arrangerade äktenskap? De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är familjesystemteori, individualistiska respektive kollektivistiska familjesyn och identitet. Resultaten visar att synen på arrangerade äktenskap är ingenting svart eller vitt utan snarare mer komplext. Flickorna som lever i två kulturer finner det omodernt och ingenting önskvärt men på samma gång kan de tänka sig att ge det en chans med förutsättning att de själva har beslutfattanderätten. Studien visar också att utbildning, boende, integration och heder kan påverka föräldrarnas inställning till och praktiserande av denna tradition.

Uppsatsen presenterar attityder och förhållningssätt gentemot tillfälliga äktenskap inom shiitisk islam hos sex svensk-iranska kvinnor. Empirin i uppsatsen bygger i huvudsak på fem djupintervjuer som genomfördes under hösten 2015. Med hjälp av begreppen orientalism, genus och agens som teoretiska och analytiska verktyg försöker jag i uppsatsen begripliggöra kvinnornas berättelser om tillfälliga äktenskap.

<p>Studien syftar till att undersöka attityderna kring polygyni bland unga ogifta män i Gambia. Kvalitativa enskilda intervjuer har utförts på män i landets stadsområden, och svaren har sedan analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet påvisar att polygyni har många negativa aspekter och inte alltid är frivilligt, ens för männen. Det indikerar även att traditionen håller på att avta i landets urbana delar. Attityderna förändras och polygyni anses, av många, vara ett problem mer än ett privilegium. Studien är relevant för socialarbetare och andra yrkesgrupper som arbetar med människor, speciellt de som arbetar internationellt i länder där liknande familjestrukturer är vanliga.</p>